En sommardag 1903 gjorde sig linköpingsfotografen Didrik von Essen ärende till makarna Elander och deras påkostade sommarbostället Bella Vista, belägen i dagens Brokinds samhälle. Lätt att nå sedan den förbipasserande järnvägen invigts året dessförinnan. Rimligtvis var han väntad, rent av beställd att dokumentera parets sommarvilla. Vi får anta att det är lanträntmästaren Gustaf Elander vi ser på verandan med makan Hilda sittande på trappan. Ungdomarna i förgrunden torde vara makarnas barn i sönerna Gösta och Emil samt dottern Helmi. Invid trappan iförd vitt förkläde står sannolikt familjens piga, Ester Maria Svensson. Upplysningsvis kan påpekas att sommarstället uppfördes 1902 av länsnotarien Karl Arnander (1864-1903). Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Från 299 kr
Motiv som tidigare gäckat oss. Vaga uppgift fanns om Olivehult och godsägare Nyström men inte begripliga nog för att med säkerhet placera platsen. Med hjälp av lokalhistoriskt orienterade har vi hamnat på Kristbergs rusthålls ägor, vars ägofigur ännu når sjön Boren. Gården ingick i det godsinnehav som den välkända byggmästaren Abraham Nyström och vidare hans söner byggt upp. Som rorsman i bilden sitter rimligtvis barnbarnet Georg Nyström, som vid tiden för bilden arrenderade rusthållet. Med sig i båten har han med motsvarande rimlighet sin hustru Tyra, född Ekstam. Den äldre kvinnan på bänken i bakgrunden svarar mot Georgs moster, den på gården inneboende Vilhelmine Möller.
Ett sällskap har dukat upp intill bostaden. Det är vad vi ser och förutom dateringen 1902 följer ingen information med bilden. Med extern hjälp har vi lyckligtvis kommit så mycket längre. Bilden togs i centrala Linköping. Husens karaktär skulle annars placera dem i stadens utkant men i kvarteret Badhusets inre grupperade sig fyra lika gårdshus, varav bilden visar de två västligast belägna. Adressen var Badhusgatan 3. Samma källa har även lyckats identifiera sällskapets inre krets. Runt det dukade bordet står tapetserare Carl Johan Teodor Jonsson vid sidan av makan Mathilda och parets uppskattningsvis fyra yngsta döttrar.
Arbetsstyrkan vid Sjöbacka ångsåg omkring år 1900. Sågverket hade anlagts hösten 1897 av firma O. Lyrholm & Co med säte i Göteborg. Bilden och källorna visar att man i hast engagerade en ansenlig arbetsstyrka. En presentation publicerad av tidningen Östgöten talar om en personalstyrka om 55 medarbetare av skilda slag. För etableringen och den första tidens drift ansvarade förvaltaren Casper Ferdinand Larsson med hjälp av faktorn Karl Johan Andersson, bördiga från Värmland respektive Bohuslän. Större delen av arbetsstyrkan hämtades dock från mer närbelägna orter. Upplysningsvis nedbrann sågverket i maj månad 1902, och eftersom företagets avverkningsrätt var på upphällningen valde man att avveckla verksamheten. Några år därefter återuppbyggdes emellertid anläggningen av nya ägare.
Östra Centralbanans sträckning genom Vårdnäs, med stoppställe i Bestorp och Brokind, kom att stärka bygden på allehanda vis. Traktens vackra natur med sjönära lägen attraherade inte minst välbeställda linköpingsbor att uppföra sommarvillor för sina familjer. Från järnväglinjens invigning 1902 uppfördes ett flertal sommarboställen, bland annat på ägorna till Saxtorp och kyrkans jord utmed Stora Rängen. Ett av dessa var bildens Sjövik på utjorden Kläppas mark. Sannolikt uppförd av handlare Axel Peterzén (1844-1906), under alla omständigheter ägd av dennes sterbhus från hans död. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Vinningsmallar täljda ur vindvuxet trä, 450 a-b för främre bordhalsarna, 451 a-b för aktre bordhalsarna. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till kinningar och stävar. Jfr SU:1952. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Kinningsmallar. Använda vid tillforming av kinningarna till skötbåt. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till köl och stäv.och stävar. Jfr SU:1952:16. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Syster Margareta underhåller den femåriga Gun Joge, som låg inne för att få hjälp med sin rygg. Artikeln i Östgöten handlade om eftervård inom vården. Här handlade det om barn som haft barnförlamning. Ortopenden Gunnar Örn ledde arbetet som gick ut på att epidemisjukhuset samarbetade med lasarettets ortopeder. Sjukvård. Barnsjukvård. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tisdagen den 11 september kom skulpturen till Linköping med hjälp av en kranbil. I september år 1951 stod Vasatorget, som det ursprungligen kallades, klart. Landshövding Carl Hamilton avtäckte Ivar Johnssons konstverk "Människan och hennes genius". Raol Wallenbergs plats. Granitpostamentet är 6 meter högt, själva skulpturen är 270 cm hög. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Nedläggning av kloakledning 1921 - 1922. Den aktuella kloaken rann dels mot Hulesjön dels mot Torbjörntorp. Det beslöts att en kloakledning skulle byggas. Arbetet utfördes som nödhjälpsarbete åren 1921-22. Arbetsstyrkan uppgick till mellan 25 och 30 man. De flesta kom från andra orter. Många arbetslösa stenhuggare från Bohuslän deltog liksom gjuteriarbetare från Köpings Mekaniska Verkstad. Den enda "maskinella" utrustning som fanns till hjälp var en stubbrytare och en kran. Diket grävdes 5 meter djupt. Som draghjälp hade man stenkärror och två hästar. Ledningsdragningen gick från undergången vid snickerifabriken - under järnvägen - till Mössebergsgatan - Nils Ericsonsgatan mot Norra undergången.
Grottstugan på Kinnekulle. Bebodd av tjuvskytten Lasse med fru och barn. Med länsmans hjälp blev Lasse tre gånger driven ur socknen - men kom alltid tillbaka. Vistades så i sju år inom kommunen utan att bönderna kunde utfundera var han höll hus om natten. Till sist blev hans vistelseort upptäckt på själva länsmansbostället, där han i en otillgänglig grotta i berget uppförde sin bostad. Då länsmannen fick spörja detta sade han till bönderna: "Har Lasse sökt skydd hos mig, får han också stanna till dödagar." Lasse var så skicklig skytt och kände skogarna så väl att, vad vilt som än önskades till en bestämd dag, kunde han leverera redan tidigt på morgonen.
Wargöns AB. Träsliperiet (nr 2) håller på att uppföras på västra sidan om Göta älv, klart 1897. Massan från träsliperiet transporterades med hjälp av ett litet elektriskt tåg över den hängbro som syns på bilden. Hängbron, som levererats av Nydqvist & Holm i Trollhättan, var med sina hundra meters spännvidd Sveriges längsta. I bakgrunden skymtar Nyebro och kvarnarna på ömse sidor av älven. Till vänster Önafors kvarn, som i och med träsliperiet blir konverterad till kraftverk. Längst till höger skymtar den Ericsonska kraftkanalen. Träsliperiet brinner ner i januari 1918. Hängbron försvinner på 1930-talet. Foto fr. ca 1897.
Fotografiet visar två slupar som har lagt till vid Kungsbron. I bildens omedelbara förgrund syns en av dem angjorda till kajen. Sex man ur besättningen är fortfarande ombord och iordningställer den. De får hjälp att lasta ur båten av kamrater som står uppe på kajen. Slupen bakom är delvis skymd av en av dessa, men det går att se att den matros som står i fören har båtshaken i beredskap. Den högra delen av bilden, samt det mesta av förgrunden, utgörs annars av vatten. I bakgrunden ses Matinrättningen, Beklädnadsförrådet (Kronobageriet) samt Beklädnadsverkstaden.
Bilden visar en grupp soldater som har ställt upp sig för fotografen för att visar hur man sätter upp telefonkablar. Gruppen har arrangerats på ett sätt som visar tydlig alla element som behövs för uppgiften. Mannen till vänster bär en ställning med en kabeltrumma på ryggen. Sin kollega på höger sidan håller järnkrokar med isolatorer i handen samt en stege. De två soldater i mitten har klättrat upp en bit på en ny uppsatt telefonstolpe med hjälp av stegjärn. Den ena har en mycket avslappnad hållning och tittar rakt emot kameran.
Moholmsbygden nr. 20, 1991. Cirka 100 meter väster från Svens torp Fallet låg Lotta Johansdotters lilla stuga. Lotta var syster till Sven, och född 1842. Stugan lär brodern Sven ha byggt åt Lotta. Stugan innehöll ett rum och ett litet kök. Taket på stugan var av torv. På senare tid hade några personer hjälpt Lotta, så hon fått liten kokspis och också kunde baka. Lotta gick som hjälp på Boda med tvätt, slakt och bakning. På vintern fick hon spinna ull. Hon skall ha haft en dotter, Maria, som lär ha emigrerat till Amerika. Stugan är borta nu sen många år.
Fem personer. Handelsboden till vänster på bilden och boningshuset till höger. Handelsboden hade galler för fönster. En kakelugn värmde boden och gav lite ljus. Annars fanns ingen elektricitet och belysning var fotogenlampa. Givaren Gunnar berättar att det fanns ytterligare ett hus på gården, där förvarades mjöl. Det fanns en klocka i affären som löpte med lina till boningshuset med hjälp av trådrullar. En snillrik uppfinning, som gjorde att kunden kunde ringa på klockan när handlaren inte var där och så kom man från boningshuset och tog han om uppköpen.
Carl, 1861-1951, Svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Carl kallades populärt "Blå prinsen". Sin mest betydande insats gjorde Carl som ordförande i det svenska Röda korsets överstyrelse 1906-45. Han ledde då en rad humanitära internationella insatser, bl.a. hjälp åt f.d. krigsfångar och åt krigsbarn. Vid Carls avgång instiftade Gustaf V Prins Carl-medaljen. Carl förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Paret hade döttrarna Margaretha, dansk prinsessa, Märtha, kronprinsessa av Norge, och Astrid, drottning av Belgien samt sonen Carl Bernadotte (f. 1911).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.