Bagaregatan i Nyköping ca 1919
Från 299 kr
Dåvarande Bagaregatan 37 B, nuvarande Bagaregatan 59 i Nyköping år 1923
Vice häradshövdingen och godsägaren Johannes Nilsson, Gårdsby, klädd i mörk kostym med stärkkrage, slips och pincené. Bröstbild, halvprofil. Ateljéfoto. Brorson t. operasångerskan Christina Nilsson (1843-1921).
En skäggig man med glasögon, klädd i mörk kostym med stärkkrage och fluga. Bröstbild, halvprofil. Ateljéfoto. Vice häradshövdingen och godsägaren Salomon Hederstierna (1817-1897), Stjärnvik, Tävelsås.
Lagmanskan Matilda Teresia Aurora, född Murray. Född 1815, död 1881, gift 1843 med häradshövdingen i Norra Möre; J P Berg. Född 1803, död 1888.
Landshövding Sigfrid Linnér och förre häradshövdingen Axel Olivecrona vid avtäckningen av minnesvården över häradsdomare E E Eriksson i Fullerö, Gamla Uppsala kyrkogård
Porträtt av rådman Emil Schreiber, född i Hultsjö församling i Jönköpings län 1836. Inflyttad till Linköping 1865 som vice häradshövding för tjänst som extra notarie vid stadens rådstuga. Sedermera invald som ledamot i magistraten och därmed titulerad rådman. Vid magistratens omorganisation 1889 utsågs han till magistratssekreterare och erhöll i sammanhanget hedersuppdraget som notarius publicus. Dessförinnan hade han även anträtt en tjänst som auditör vid Första livgrenadjärregementet. Således en strävsam och ambitiös person som enligt samtida vittnesmål utförde sina sysslor med största nit, likväl som han vann allmänt gillande för sitt vänliga väsen. Han ska även varit intresserad av kroppsövningar, inte minst i form av ridning och cykling. Som en av Linköpings första velocipedåkare blev han allmänt omtalad men cykelintresset kom dessvärre att bidra till hans död. Söndagen den 17 oktober 1897 anträdde han närmare bestämt en cykelfärd utåt landsbygden. Som sällskap hade han två lärarinnor vid stadens Elementarläroverk. Målet ska ha varit att besöka herrskapet Hjemgren på Flemma gård i Stjärnorp. Då dessa inte var hemma ska Schreiber ha föreslagit en fortsatt färd runt sjön Roxen vilket gillades av resesällskapet. Strax bortom Bonnorp lät Schreiber emellertid meddela lärarinnorna att han fått känningar av illamående och bad dem att fortsatt hålla eget tempo så skulle han komma efter. En timme därefter påträffade en förbipasserande honom ligga död i diket vid vägen i närheten av Fröstorp.
barn, kvinnor, män
Porträtt av Gustava Duse. Gift 1813 med lagmannen och häradshövdingen Lars Jacob Grapengiesser. Paret ägde och bebodde Forsnäs i Sund socken. Maken avled redan 1823 och Gustava fortfor att leva som änka i 57 år.
Från kuratorn, häradshövdingen och inte minst samlaren Carl Dahlgrens hem på adress Malmskillnadsgatan 7 i Stockholm. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894 och i samband med verkställandet av hans stora donation till främst Östergötlands museum.
Porträtt av Brita Rudling. Född 1854 i Jönköping som dotter till häradshövding Arnold Georg Rudling och Welly Holm. Föräldrarna flyttade från Jönköping och bosatte sig i Vreta klosters tingshus 1860. Från 1869 var familjens hemvist Linköping där modern vidare avled 1884 och fadern 1892. Det sistnämnda året flyttade Brita till Stockholm tillsammans med en bror och en syster. Redan efter ett par år var hon tillbaka i Linköping och välkomnades i familjen Lindgren-Seigbahns hem invid Magasinstorget. Som sysselsättning kom hon att engarera sig och sedermera förestå stadens så kallade soppkokningsanstalt, en bespisningsinrättning för fattiga barn. I familjen Rudling förekom psykisk ohälsa. En bror omnämns som "sinnessjuk" och Brita kom med åren att utveckla allt tydligare hinder. Tidningen Östgöten redogör 1905 för hennes slutliga, ohyggliga öde. I Glyttinge väster om Linköping hade Brita frågat boende efter vad klockan var och hur dags tåget från Mjölby skulle komma. Hon ska då ha uppträtt "mycket nervös, uppskakad och underlig" och begivit sig upp på banvallen. Från stugfönstret såg ett äldre par att hon gick fram och tillbaka på spåret och när tåget strax hördes störtade mannen ut till undsättning. Då Brita såg mannen hade hon rusat mot tåget och kastat sig framstupa över rälsen. När mannen nådde fram hade tåget redan rusat över Brita som i samma stund hade förlorat båda benen från låren, en arm och fått höften krossad. Ändå hade hon vid full sans ropat till honom att "gå efter yxan och slå ihjäl mig". Den olycklige fördes så snart det lät göras till Linköpings länslasarett där hon senare under dagen avled.
Från kuratorn, häradshövdingen och inte minst samlaren Carl Dahlgrens hem där hans vurm för konst tog ett ansenligt utrymme. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894 och i samband med verkställandet av hans stora donation till Nationalmuseum och Östergötlands museum.
"Vasa"-skeppet i Velinga kyrka söder om Tidaholm. I Velinga kyrka hänger i kyrkorummets mitt ett votivskepp, som tycks vara en rättrogen kopia av det bärgade regalskeppet Vasa. Skeppet skänktes till kyrkan på 1600-talet av häradshövdingen av Visingsö grevskap, Tyres Gunnarsson och hans maka Anna Andersdotter. Deras initialer finns inristade i skeppets akter. Häradshövdingens chef var greve Per Brahe på Visingsö. Makarna bodde på egendomen Torp i Velinga, därför skänkte de detta vackra skepp till Velinga kyrka.
Porträtt av kammarjunkare, författare och politikern Leonard Fredrik Rääf. Född 18 september 1786 på gården Tomastorp i Kisa socken som son till häradshövdingen Leonhard Henrik Rääf och Hedvig Charlotta Grönhagen. Gift 1801 med Christina Jacobina (Jacquette) von Heijne, dotter till Georg Leonard von Heijne och Christina Florentina Ulrika von Lingen. I sin ungdom inledde Rääf studier vid Uppsala universitet och fick senare anställning på ett statligt verk i Stockholm. Han tjänstgjorde även i krigsexpeditionen och var där extra ordinarie kanslist 1805-1810. Rääf var även politiker och ledamot av riksdagen vid flera tillfällen under 1800-talets tidigare hälft. Som författare och kulturhistoriker utgav han de så kallade L F Rääfs diplomatarium som var medeltida handskrifter och arbetet Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Rääf bosatte sig vid Forsnäs gård i Sunds socken 1843 och blev där begraven efter sin död den 9 juni 1872.
I museets särskilt sorterade porträttsamling över äldre tiders östgötar återfinns detta för 1860-talet typiska ateljéporträtt. Kvinnans namn var enligt påskriften Hilma Gradman, född Bäck, och dessa uppgifter ger liv åt en kvinna vars liv som här gärna beskrivs men med en ringa anknytning till Östergötland. I sanning endast ett fåtal år som boende i systerns hushåll i Malma säteri i Västra Ryd församling. Hilma var född i Stockholm 1825 som dotter till krigsrådet Johan Ludvig Bäck och hustrun Aurora Sahlin. Således in i ett välstånd som hon i någon mån bibehöll genom äktenskapet med häradshövdingen Theodor Gradman. Parets liv tillsammans tilldrog sig i Åmål där maken hade tjänst till sin död 1865. Som änka fann Hilma sin lösning genom att ansluta sig till en systers hushåll, Ida Bäck som gift in sig i släkten Fleetwood med ekonomiska resurser. Det var även som del i det fleetwoodska hushållet Hilma var bosatt i Östergötland som ovan beskrivits. Efter familjens nedslag i Östergötland följde Hilma med deras flytt till Noble herrgård i Kronoberg. Sin ålders höst tillbringade hom emellertid i Stockholm där hon dog 1896.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.