"506" eller "Lymmelhem" - ett hem för 12 unga K3-officerare (alla bodde inte där samtidigt) styrdes med förstående men fast hand av fröken Carolina Eriksson. Foldern som är tryckt i 13 ex. År 1919, finns i ett ex. i officerskårens bibliotek och ett ex. på museet. Dessutom finns ett ex. av "501 den 24/3-1919" med "dikter o prosa" om åtta av "Lymmelhems" innevånare. Detta är antagligen författat till avskedsmiddagen.
Från 299 kr
Rycket in i lumpen 8 februari 1966 Fyra soldater står inne i en stor sal och klär på sig militäruniform samt militärutrustning. Soldaten längst till höger håller på och hjälper sin kamrat till vänster med att knyta fast sovsäcken ovanpå ryggsäcken. Sovsäcken är ihoprullad. Soldaten till vänster om dem håller i en påse med en sak i. På golvet står fullt med militär utrustning. Två fåtöljer, två stolar samt två fönster med gardiner kring syns i bakgrunden.
Yrkesskolan Älvtomta 25 april 1966 Inne i en affär står två män och två kvinnor. Hyllorna är fyllda av matvaror. Mannen till vänster håller på och plockar bland hyllorna medan mannen till höger står vid kassaapparaten. Han är klädd i kostym. De två kvinnorna står med en varukorg emellan sig och verkar vara i färd med att fylla en fast nätkorg med konservburkar. I bakgrunden står en frysbox vid väggen.
Hilda Sjölin,1835-1915. Startar sin fotografiska ateljé i maj 1860, som Malmös första kvinnliga fotograf. Får en dominerande fotografisk roll under lång tid i Malmö. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen. Örtofta slott uppfördes som ett fast hus omkring 1460, och omdanades vid 1500-talets slut och på 1700-talet. Sitt nuvarande utseende i fransk renässans fick det 1857-61, då Ferdinand Meldahl genomförde en omfattande om- och tillbyggnad. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=353140
Lokomotiv, tillverkat vid Motala Mekaniska Verkstad, 1897. Compoundlokomotiv för Uppsala - Margretehill Jernväg. Spårvidd: 1435 mm. Hjulbas, fast: 3400 mm. Hjulbas, lokomotiv med tender: 11195 mm. Drifthjulsdiameter: 1400 mm. Cylinderdiameter: 420 och 600 mm. Slaglängd: 560 mm. Eldyta: 93 qvm. Rostyta: 1,4 qvm. Ångtryck per. qv.cm.: 12 kg. Lokomotivets vikt: 38000 kg. Tenderns vattenförråd: 9000 kg. Tenderns kolförråd: 2500 kg. Tenderns vikt med vatten och kol: 23500 kg.
Högbonden. Utanför kusten mellan Bönhamn och Barsta ligger Högbonden en av Sveriges högsta öar. Tvära och grå reser sig de branta bergssidorna runt om . Ön är skogsbevuxen så när som klubbudden, en kal låglänt klippig landtunga som sträcker sig ut från själva ön. På norra delen av ön ligger fyren, fyrvaktarbostaden och några uthus. De klamrar sig fast ovanför den stupande sidan och utgör väl synliga landmärken.
'Gaffelbock, hane. Gipsmodell, mannekäng, fotograferad från sidan med huvudet synligt. Monterad av konservator Hilmer Skoog. Fynddatum: 1907-00-00. Coll.an. 2698. :: :: Text på baksidan av fotografiet: ''Du kan gerna vara vänlig och visa sägreken (?) detta kort, det klargör vad ''fast kropp'' vill säga och visar i någon mån vad som återstår av arbete på krokodilkroppen''. :: :: Gaffelbocken står utställd i monterskåp nr. 55 (54) i däggdjurssalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2007-11-01). :: :: Ingår i serie med fotonr. 4374:1-3.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Detta fiskmåsbo låg c:a 3 m högt från vattnet. En liten pinne sitter fast på övre högra ägget och den stora stenen låg invid andra boet man ser på bilden så litet fäste boet har.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
Resterna efter en smedja, hus 101, vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns flata sotiga golvstenar och resterna efter en tegelässja med bränd lera i mitten. Till vänster syns en yttervägg. Lagren och golvet hör till den yngsta fasen i smedjan, alltså andra halvan av 1700-talet men ett äldre hästskoformat tegelfundamen börjar också bli synligt. Se även JMF.00311-1 och JMF.00311-3 som föreställer samma ässja fast i olika faser i undersökningen.
Ett fundament med två ässjor, den äldsta konstruktionen i en smedja, hus 101, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns, förrutom de två tegelässjorna, även den stenlagda sotiga arbetsytan däremellan och till höger i bild syns delar av en välbyggd stenkant. Golvet i huset har utgjorts av ett lergolv. Se även JMF.00311-1 och JMF.00311-2 som föreställer samma ässja fast i tidigare faser i undersökningen.
Resterna efter en smedja, hus 101, vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns resterna efter en tegelässja. Till vänster syns en yttervägg. På arbetsytan där smeden har trampat syns ett lerlager och ett delvis framrensat stengolv. Lagren och golvet hör till den yngsta fasen i smedjan, alltså andra halvan av 1700-talet. Se även JMF.00311-2 och JMF.00311-3 som föreställer samma ässja fast i senare faser i undersökningen.
Gulnat fotografi av äldre man. Enligt påskrift far till färgaremästaren och rådmannen i Linköping, Oskar Andersson (1845-1925). Stämmer detta hette mannen Anders Eriksson, gift med Anna Jansdotter. Paret var vid sonens födelse hemmansägare i Ullnäs, Örberga socken. Redan 1848 återfinns familjen boende i en backstuga under Örberga murgård. Förfallet eskalerar. Från 1851 är familjen utan fast bostad, de är som källorna kallar det "skrivna på socknen". Anders döms även för stöld. Han avled som änkling 1862.
Fåren hämtas ombord i jullen för att föras över till Kongsö. Fårskötseln på Vrångö håller på att försvinna liksom tidigare det egentliga åkerbruket. Då de flesta hushållen hade får och antalet höll sig mellan 200 och 300 var betesgången och foderfångsten strängt reglerad, och senast 12 maj skulle djuren över till betesholmarna. 1951 håller endast en av de fem fårägarna, gamle Karl Olsson (f. 1869) fast vid detta datum.
Hemmesjö nya kyrka. Beslut om nybygge av kyrka togs 1839 och 1843 bestämdes genom en kunglig resolution att Hemmesjö och Tegnaby församlingar skulle göra kyrkobygget till gemensam sak. 1845 slogs fast att den nya kyrkan därför skulle ligga i Billa. 1852 uppfördes Hemmesjö nya kyrka och kunde invigas 1854 av biskop Christofer Isaac Heurlin. Den hade då 830 sittplatser. Två av kyrkklockorna kom från Tegnaby kyrka och en från Hemmesjö gamla kyrka.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.