Ånglok, vagnshjul och 98- buffertar mm på Vislanda skrotplats.
Från 299 kr
Vagnshjul och skenor till travers, vid Malmö vagnverkstad.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Vagnpråm. Vagnshjul fastsatt med bromssko.
En äldre man med skägg och klädd i skinnjacka arbetar på ett vagnshjul av trä.
Källby sn. Vagnskjul med framskjutande tak.
Källby sn. Vagnskjul med framskjutet tak.
'Diverse fotografier från bl.a. dåvarande Nordrhodesia, nu Zambia, tagna av Konsul Magnus Leijer. :: :: Båtar, vagnshjul och virke liggande framför 2 större tegelbyggnader.'
Interiör från Bertram Karlssons Järnaffär. En kamin i ett hörn till höger och en järnspis på golvet vid främre änden av en lång disk i trä. På väggen hänger bland annat detaljer till seldon och bogträn och på väggen längst ned i butiken hänger grepar, spadar och skyfflar. Ett vagnshjul och en kälke hänger i taket.
Skeppstimmer lastas. Ludvig Eriksson, Brobacken vid Mäloset. Karl Sjöberg, V:a Nybygget. (1867-1925). Johan August Jansson, Stenfallet. Alfred Ek. Alfred Eks hustru, "Eke-Kajsa", bakade bullar. Arbetarna fick köpa kaffe o bullar av henne. (Mosebacken). Karl Sjöberg fick vid en olyckshändelse senare ena armen avklippt av ett vagnshjul. Fotot förmodligen från sekelskiftet - i varje fall inte senare än 1902 enl. Frida Larsson, dotter till J. A. Jansson. Svågrarna J. A. Jansson och Karl Sjöberg ådrog sig lunginflammation vid arbete i skogen och dog strax efter varandra i mars månad 1925. Kolhuset brann 1909 ? 1907 (David Bredin).
Lok 4? Station öppnad 27.9.1894. En- och enhalvvånings stationshus i trä. 1908 tillkom en vinkelställd byggnad i anslutning till stationshuset. Stationen nedlagd 31.10.1959. Stationen kvar 1988 som bostadshus. Vagnskjul uppfördes 1901, men det revs efter en kortare tid . Station anlagd 1894 1899---1941
Flygfoto över stationen Station öppnad 27.9.1894. En- och enhalvvånings stationshus i trä. 1908 tillkom en vinkelställd byggnad i anslutning till stationshuset. Stationen nedlagd 31.10.1959. Stationen kvar 1988 som bostadshus. Vagnskjul uppfördes 1901, men det revs efter en kortare tid. Station anlagd 1894
Gundestrupkitteln är ett offerfynd, en silverkittel med 13 reliefplattor som en gång varit sammanfogade. Kitteln har en diameter av nära en meter och blev hittad i samband med torvtäcktsarbete i Rävmossen vid Gundestrup 1891 i norra Jylland, Danmark. Fyndet är ett av de mest storslagna importföremålen i Skandinavien från det keltiska området under förromersk-, romersk järnålder. På plattorna finns över 100 reliefbilder på olika föremål och djur- och människofigurer. Många av motiven återfinns också på hällristningar i form av bl.a vagnshjul, ormar, lurblåsare och människor i procession. Gundestrupskittelns utsmyckning liknar i mångt och mycket en rad keltiska gudar och gudinnor. Man tycker sig ha kunnat tyda bl.a. gudarna: Cernunnos; den behornade, (figuren bär hjorthorn och håller en halsring i ena handen och en orm i den andra). Dock är inte mycket är känt om Cernunnos, men han finns gestaltad på många konst- och kulturföremål, eftersom han då ofta är omgiven av djur antar man att han kan ha varit en slags djurens konung. Taranis; hjulets gud, som förknippades med föränderlighet och omväxlingar. Utöver kittelns religiösa innehåll framstår den med den tidens klädesdräkter, vapen, smycken och hela föreställningsvärlden för den förromerske eller germanske mannen och kvinnan. Kittelns motiv har även påverkats av den hellenistiska och etruskiska föreställningsvärlden, vilket kan tyda på starka band med de östra medelhavsländerna. Gundestrupkitteln kan dateras till mellan ca 300 f.Kr. - 300 e.Kr., d.v.s. till tiden för förromersk järnålder eller romersk järnålder. Idag står kitteln på det danska nationalmuseet i Köpenhamn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.