'Fångstredskap använda vid pärlfiske. Harka i närbild med delvis söndrigt nät, från Härjedalen, använd vid pärlfiske. :: Enligt maskinskriven text på papper fastsatt på fotot: ''Herr professor Leonard Axel Jägerskiöld. Broder, Den ifrågavarande harkan till pärlmusslefångst, GM:10408, förvärvades 1929 genom Gustaf Olander, Sveg, Härjedalens Skogs- och Inkassobyrå. Huru vi begärt närmare upplysning om fyndort ha vi blott erhållit Härjedalen. Tillgivne Sven T.'' :: :: Se även fotonr. 5118:5. Se även serie med fotonr. 5117-5121.'
Från 299 kr
Exteriör, Entré, Fasad, Fotografi, Photograph
Fasad, Exteriör, Entré, Fotografi, Photograph
Exteriör, Fasad, Fotografi, Photograph
Fasad, Exteriör, Fotografi, Photograph
Forne knekten Alfred Åberg. Bosatt i Kallån i Sund sn, dit han kommit 1895 som grenadjär. Samma år gifte han sig med Karolina Gustafsdotter. Efter indelningsverkets upplösning gick han över till att bli brukare. Året är 1940.
Vy från Tomtebogatans nära upplösning i stråkets riktning mot Råberga. Vy mot norr. Till vänster Tomtebogatan 11 (Carlslund 2) och till höger Tomteboda 5 utmed Tomtebogränd. Från Östergötlands museums dokumentation av området 1968. Adresserna saknar i det närmaste motsvarigheter idag.
Vykort, "Varberg - Fästningen." Vinterbild av fästningen sedd söderifrån. På stranden ses stenhuggarbaracker som hör till stenbrottet nedanför fästningen. Bild 1: sv/v högre upplösning, plåten trasig i vänster kant. Bild 2: vykort sepiaton.
Patienter och personal på stranden vid Lilla Apelviken, Kustsanatoriet. Några av barnpatienterna sitter i sina sängar och två gossar står ovanför gruppen och klamrar sig vid en stolpe. I bakgrunden syns några bodar/badhytter. (Se KSA15 för högre upplösning)
Kv. Plåtslagaren, Rödestensgatan 8. Damen på bilden är fru Elisabeth Johansson, maka till plåtslagare August Johansson och mor till fru Helga Sahlqvist, maka till tågmästare Gustav Sahlqvist, Jakobsbergsgatan 24, Falköping. Så kallade Luxlampor var moderna vid sekelskiftet. I dessa var en behållare med fotogen, vilken pumpades till starkt tryck och blev gas, som i sin tur brann. Lampan omgavs av en hängande lampkupa. Luxlampor användes för bland annat upplysning i Mössebergsparken. Vid övergången till elektrisk belysning togs dessa lampor bort, varvid plåtslagarna fick ta hand om dem.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Uppläsning i radio, 06-06-1942: S.J. som trädgårdsmästare. Fortsättning av artikel på följande sida: Göteborgs-Postens lördagsbilaga, 04-07-1942: Järnvägen blommar. S.J:s blomsterpappa. Handskriven notis: Se artikeln på sid. 91.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fotogragrafering av snabba förlopp. Häftig upplösning av metall i olika lösningar.
Torpet Storängen när sommaren stod för dörren 1922. Hemman under Bjärka Säby och beläget på godsets stora ängsområde söder om slotten, därav torpets namn. Storängen finns upptagen i socknens äldsta förtecknade husförhör från 1792 men är sannolikt ännu något äldre. Den som kopplar platsen närmare fototiden finner torparparet Anders Fredrik och Brita Sofia Andersson på platsen från år 1881. Med en barnaskara endast välsignad med döttrar kom här en räcka drängar ha tjänst, som brukligt i korta perioder. Efter nära 40 år på torpet avled Anders Fredrik och en ny ordning i Storängen blev nödvändig. Den fanns i Karl Erik Bovin som sedan 1911 varit gift med det äldre torparparets dotter Ester Johanna. Tillsammans hade de fem barn, varav tre söner, och med dem upphörde behovet av drängar. Istället tycks torpets extra utrymmen erbjudits personal med tjänst närmare huvudgårdens behov. Den gamla torparänkan Brita Sofia bodde kvar till sin död 1929, möjligtvis i undantagsstugan som skymtar till vänster om torpet. Som en sista upplysning kan berättas att Ester Johanna var avliden vid fototillfället. Barnsängsfeber hade tillstött efter nedkomsten av makarnas sistfödda i september 1920.
Bert Renées orkester med ordinarie trumslagare främst i utstyrsel som nog ska föreställa en sjöman från sydligare nejder i byxor breda nedtill, "basker", tjusarlock i pannan, scarf och armtatueringar. På bild 2 (med högre upplösning) framgår att det ena dragspelet är av märket Settimio Soprani, vilket är ett av Italiens äldsta varumärken. År 1863 startade Paolo Soprani företaget Soprani tillsammans med sina bröder. Han byggde den första tillverkningsanläggningen på deras bondgård i Castelfidardo. Samarbetet blev kortvarigt för varje broder startade istället sitt eget företag. Settimio tillverkade sina dragspel 1872-1945. (Se även bildnr GB2_4019-4020)
Fröken Jenny och Aurore Stålhammar utanför "stora byggningen" på Salshult, färdiga för avresa till prästdottern Ellen Telanders bröllop, hösten 1907. Fröken Jenny Stålhammar var fosterdotter till major Jon och fru Stålhammar och upptogs av dem redan som litet barn. Hon bodde på Salshult ända till hemmets upplösning, varefter fröken Aurore och hon bildade eget hem i Vetlanda Pukaregård, där Jenny dog 1928. Fröken Jenny var den som förestod hushållet på Salshult och hon skildras som en mycket förnämlig husmoder. Hon hade en hel del gamla recept på god mat, som hon emellertid inte var villig lära ut. Dessutom kände hon bygden och framför allt Salshult på sina fem fingrar. Fröken Aurore Stålhammar bebor ännu 1931 egen villa i Pukaregården i Vetlanda.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.