Havets kung har kommit ombord på Balder med sin hovstat. I förgrunden syn hans svartmålade polisstyrka och i bakgrunden manskapet i spänningsfull förväntan. Bilden är tagen från ett förhöjt ståndpunkt, antagligen kommandobryggan. Förmodligen ser man hur Neptun tillkännager fartygschefen hans ankomst.
Från 299 kr
Posten från pkp 310 lossas i Boden. De stora postmängder som lossas och lastas bär syn för sägen att "Nordpilen" är en postal huvudförbindelse till övre Norrland. Vid spåren närmast står vagnar med den post som skall lastas in i pkp 308 f.v.b. Kiruna.
Posten från pkp 310 lossas i Boden. De stora postmängder som lossas och lastas bär syn för sägen att "Nordpilen" är en postal huvudförbindelse till övre Norrland. Till höger står vagnar med den post som skall lastas in i pkp 308 f.v.b. Kiruna.
Hedlund präst 18 februari 1967 Gerhard Hedlund, präst i svenska kyrkan, ger sin syn på den kristna utvecklingen i Örebro län. Ser Örebro som ett mellansvenskt bibelscentrum. Men ser samtidigt stora skillnader mellan den södra kristna länsdelen i jämförelse med "hednabygden" i norra länsdelen.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syn resgodsvagn HNJ F3 761, postvagn HNJ 19 samt personvagn HNJ 1011. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Läsrummet och verandan på Margaretahemmet där personer med nedsatt eller ingen syn bodde. I rummen sitter två kvinnor och två män. Männen sitter vid ett bord vid fönstret längst in i bilden och kvinnorna i det främre rummet. Kortet har tryckts som vykort.
Vårmässa i IOGT-lokalen. Kvinnan närmast kameran är Mary Olsson. Hon är svägerska till kvinnan i pälsmössan, som heter Segendorff. Kvinnan som syn mellan dem, är Lisbeth Söderberg. Det är okänt vilken förening som håller i mässan och lotteriet. Lotterivinsten kan bli en påsktupp. En okänd kvinna sköter pengaskrinet.
Väderkvarnar har aldrig satt sin prägel på landskapsbilden i Östergötland. Av det knappa handfulla antalet kvarstående vingburna kvarnar finns den på Vallabacken i Appuna. Från senaste mälden i början av 1900-talet till tiden för bilden, hade den blivit en allt sorgliga syn. Snart skulle lyckligtvis bättre tider möta kvarnen. Under hösten 1955 beslutade kommunfullmäktige i Folkunga att väderkvarnen skulle iståndsättas till hembygdsminne och tillsammans med markägaren kom den att renoveras och åter få vingar.
Repslagaregatan 3 i Linköping. Stenhuset stod klart 1888 och uppfördes i fyra våningar med en rik putsdekor. Byggnadens läge nära stadens centralstation ställde krav på fastighetens uttryck och tillsammans med det grannhuset, det så kallade Överstehuset, bildar de ännu en imposant syn för tågresande till staden. Det nämnda Överstehuset, som skymtar till vänster, stod vid fototillfället ännu under uppförande, vilket torde datera bilden till 1890.
Kneipningen. Harald Schiller skriver i Falköpings tidning: "En sommar upplevdes en sensation. Det var det året när kneipningen var det allena saliggörande. För detta ändamål hade en bäck dämts upp. Här kneipade nu barfota damer med försiktigt uppdragna kjolar och herrar med uppkavlade byxor. Det var en dråplig syn att se dessa i allmänhet äldre personer med allvarlig uppsyn tågande fram och tillbaka i bäckens decimeterdjupa vattenfåra. Efter ett par veckor hade till och med de ivrigaste anhängarna tröttnat, varefter vi pojkar med bark- och pappersbåtar blevo ensamma herrar på vadstället". Falköpings tidning 23.12.72.
Ett år 1918 postgånget vykort med motiv av Linköpings brandstation. Adresserat till den från Vikingstad bördiga Gunhild Axbom. Vid tiden för bilden var brandstationen relativt nyligen uppförd. Den ritades i nationalromantisk stil av byggmästaren Nils Meijer med hjälp av arkitekt Nils Rosell. Även den i Linköping framträdande Axel Brunskog lämnade in arkitektförslag men fick se sig övervunnen. Som inspiration för Meijer och Rosell stod brandstationen i Wilmersdorff, Berlin. Den uppfyllde väl tidens syn på brandmannens arbete. Brandsoldaterna skall rycka ut ur en borg som ger intryck av deras farliga och aggressiva yrke. Byggnaden placerades på en för linköpingsmått mätt höjd. Därmed fick man nedförsbacke till stadens bebyggelse. I samband med inflyttandet inköptes två automobiler, en stegbil och en för manskap och redskap. Men trots att man försålde kårens hästar lät man ändå flytta över viss hästanspänd utrustning som garant utifall de nymodiga automobilerna skulle krångla. Kostnaden för bygget landade på 165 000 kronor.
fotografi
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.