Rälsläggningen framkommer till Riksgränsen från norska sidan.
Från 299 kr
Rälsläggningen mellan Ulricehamn och Jönköping. Skärning 16/800.
Rälsläggningen fram till gränsen mot Norge är inne i sin slutfas.
Rälsläggningen mellan Ulricehamn och Jönköping. Decauvillespår, de färdiga rälslängder användes som provisoriska banor för banarbetsfordon.
Rälsläggningen vid Prästeryds station. Rallare. Decauvillespår, de färdiga rälslängder användes som provisoriska banor för banarbetsfordon.
Banvall vid Nyberg, strax utanför Jokkmokk. Bilden tagen i samband med rälsläggningen vid inlandsbanans enda järnvägstunnel. Sträckan Sorsele - Jokkmokk.
järnvägsbygge, dräkt
Rälsläggningen från svenska sidan har kommit fram till gränsen mot Norge. Den 16 juni kunde sista skenan mot gränsen till Norge spikas in. Då möts de båda rälsläggarlagen från Norge respektive Sverige vid Riksgränen.
Råttjesskärningen på linjen Kiruna - Kalixfors. Denna skärningen och vägbanken skulle vara kritiska punkten i banbygget. Det tros att rälsläggningen blev hindrad i Råttjesbanken den 23 september och i Råttjesskärningen den 28 september så att den pågick fram till 5 oktober. I mitten av fotot syns Avdelningsingenjör Emil Holmgren, och framme på fotot syns förman.
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Utsikt från Tornehamn. Bogserbåten "Laila" på Torneträsk under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.