Bilden var uppklistrad på ett A4 papper. På papperet under bilden stod följande handskrivna text: "År 1955. Hörnhuset Kungsgatan - Östergatan, nordöstra hörnet, nr. 39, Uddevalla".
Från 299 kr
ryttare, häst, fotografi, photograph@eng
Korsnäs Pappersbruk. PM 2. Det färdiga papperet framtages i stora rullar. Juni 1953. Korsnäs AB är ett av Sveriges ledande skogsindustriföretag som tillverkar kartong, säck- och kraftpapper, fluffmassa till hygienprodukter och sågade trävaror.
Häftning, papperet skärs och falsas (viks) till så kallade ”lägg” som sedan med hjälp av nål och tråd häftas ihop till ett bokblock. Ett lägg består vanligen av fyra ark vikta i varandra. Bilden från okänt bokbinderi
På stationen 1 16 augusti 1966 En liten flicka i kort kappa, kort klänning, strumpor, hatt på huvudet samt vita skor tittar intresserat på medan hennes mamma vecklar ut papperet på en chokladbit på Örebro järnvägsstation. Mamman är klädd i vit kappa, vit kort klänning, ljus hatt och vita skor.
Bilden visar en utställning av industriprodukter med tydligt militärt inslag. I bildens centrum står en soldatdocka med en uppstoppad häst som är fullt utrustat med betsel, sadel och väskor. Vid bildens vänster sida står ytterligare en hästdocka med hästvagn och foderpåse. Ovanpå finns ett skyllt med påskrift "Textilose" som tyder på det utställningen handlar om olika pappersprodukter. I förgrunden ser man rullar med pappersgarn och ett stort pappersrulle. På rullen står en anordning som demonstrerar papprets hållfasthet med en 20 kg vikt. Dessutom finns en hög med säckar och rullade mattor. Det är typiska produkter som framställdes med pappersgarn som ersättning för vegetabiliska fiber. Under första världskriget fick papperstextilindustrien en stor uppsving då Tyskland var annars helt beroende av import av textilfiber.
Beg. bilar, Ferieskola, Bodenkille slog rekord 14 juli 1966 En lärare sitter vid sin kateder och skriver på ett papper i ett klassrum. Han är klädd i mörk kostym, mörk slips samt vit skjorta. Framför honom står en ung man och betraktar vad läraren skriver på papperet. I bakgrunden sitter två andra unga män samt en ung kvinna vid varsin skolbänk. De befinner sig på ferieskola.
Arboga Tidning, personal och interiör. Tre personer vistas i rummet. Två personer står och tittar på ett papper som den ene mannen håller i. Mannen med papperet är klädd i kostym och slips. Den andre mannen, Willy Johansson, är klädd i överrock och har en portfölj under armen. Mannen vid skrivbordet röker pipa. I rummet ses högar med tidningar och fack för papper. På bordet, i förgrunden, står en kamera. En kaffekopp skymtar.
Arboga Tidning, personal och interiör. Fyra män ses i rummet. Två män er på ett papper som den ene håller i. Mannen med papperet är klädd i kostrym och slips. Den andra mannen, Willy Johansson, har överrock och en portfölj under armen. I bakgrunden diskuterar två män. Den ene står lutad över skrivbordet, den andre sitter ner och har en pipa i handen. Kontoret ligger på andra våningen. Tidningsbuntar syns i bakgrunden. En papperskorg står på golvet. På bordet, i förgrunden står en kamera.
Wilhelmina Kempe
Papyrus i Mölndal. Pappersmaskin. Med denna maskin, som du ser på bilden, tillverkas papper i långa breda remsor, som samlas upp på en axel till en stor pappersrulle. Papper har tillverkats här i Mölndal i ett par hundra år. Förr gjorde man papperet av linnelump, som man fick av gamla utslitna linnekläder. Senare lärde man sig att göra papper av trä. I en maskin höggs trästockarna sönder till träflis, som kokades tillsammans med kemikalier i stora behållare. Träflisen liksom smälte sönder. Därefter samlades träfibrerna på en bred filtremsa, och vatten pressades ur, så att det blev sammanhängande papper i långa breda remsor. På Papyrus tillverkas många olika sorters papper, t.ex. skrivpapper, som vi använder här i skolan, tryckpapper, som ni har i era läroböcker, kartong, som man använder till papplådor och emballage. Papyrus har fått sitt namn av en växt, som förekom rikligt vid Nilens stränder i Egypten. Papyrus-växten är ett manshögt gräs och liknar vår vass. Av växtens märg kunde folket i Egypten tillverka ett vackert papper (papyrus), som de kunde rulla ihop. På detta papper skrev egyptierna sina bildtecken (hieroglyfer) med svart sot, som lösts i vatten (ett slags tusch).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.