Från vänster: Chefen för Kungliga styrelsens Järnvägsbyggnader Carl Gottreich Beijer, V. Rothe och Generaldirektör Carl Oskar Troilius.
Från 299 kr
Statens Järnvägsbyggnader, SJB lok 3 "Bore". Byggnadsloket fick från 1898 littera SJ Qä 507. Rallarlaget och övrig personal står uppställda för fotografering vid arbetståget
John W: son Lilliehöök. Född 1883. Underingenjör 1911 - 1915 Biträdande ingenjör vid SJB,Statens Järnvägsbyggnader 1918 - 1922 Vicedirektör Seffle Kanal 1922 - 1949.
Statens Järnvägar, SJ G 93 "Jernsida", SJ A 75 "Göta", Statens Järnvägsbyggnader, SJB lok 22 "Thor" och SJ B 3 "Prins August" vid järnvägsmuseums lokaler i Tomteboda.
Major Claes Adelsköld Claes var till stor del ansvarig för svensk järnvägsutbyggnad. Främst i värmlandsregionen, med början 1847. Första projektet var Lilla Frykstabanan 1849-05-05. Deltog i anläggningen av BHJ (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm Järnvägen byggdes under perioden 1910-1915 av det enskilda järnvägsbolaget Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag. Göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen svarade för stationshusens utformning. Banan förstatligades 1948. I princip är banan likadan som 1915. Fryksdalsbanan är en järnvägslinje i Sverige mellan Torsby och Kil via Sunne.
Förste baningenjör Axel Poring (med hunden) arbetsledare för första arbetssträckan från Gällivare vid järnvägsbyggnaden Gällivare-Porjus. Civilingenjör Håkan Bodman arbetsledare vid andra arbetssträckan vid samma bygge. Möte vid gränsen mellan avdelningarna. Porings hund hette "Lasse" därför att han var så liten. Transport av material över kavelbroar. Statsbanebyggnaden Gällivare-Porjus
Östervärns station. Malmö-Simrishamn; MSJ. Viadukt över enskilda banan Östervärn. Montering av järnvägsbyggnaden. Man körde med ånglok in på 1960-talet. Sveriges enda väpnade tågrån inträffade på just denna järnväg 1907, på tåget mot Genarp, mellan Staffanstorp och Djurslöv. Två män sköt postiljonen men åkte fast. Postiljonen säga ha överlevt i 40 år med kulorna i huvudet.
SJB lok 6 "Jemtland" För Statens Järnvägsbyggnader (SJB) inköptes 1858-79 sex fyrkopplade sadeltanklok från Beyer, Peacock. Samma loktyp har levererades till åtskilliga järnvägar världen runt som byggnadslok och växellok. De två första loken tilldelades Westra Stambanans lokserie med nummer 21 och 22, men från 1866 överfördes loken till en intern nummerserie inom SJB. De fyra övriga loken erhöll nummer 3-6 inom SJB:s numrering. År 1896 beslöts att överföra de sex loken till SJ och de erhöll nummer 505-510 med littera Ä. År 1898 förandrades litterabeteckningen till Qä. Slopning av loken skedde 1897-1906 och SJ 22/SJB 2/SJ Ä-Qä 506 överlämnades till Järnvägsmuseum Källa Svenska Lok.se
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.