Industrilokal i fabriksbyggnaden Färgeriet på Annestorp 3:33 i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. Vägg med två större öppningar samt med några utstickande rör. Byggnaden är rejält nedgången och väggarna är något nedklottrade. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografi taget av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Från 299 kr
Skioptikonbild med motiv från Göteborgsutställningen 1923. Korgtillverkning.
Boteå 26:1
Svartå bruk. Bilden möjligen från 1870-talets mitt. Denna bild har tillhört ingenjör JA Dahl (Finspong, Östergötland), som tidigare var smidesmästare vid Svartå och därifrån som disponent kom till >> Nyby Bruk (Torshälla) 1878 - 1882, då flyttningen gjordes till AB Finspongs Styckbruk som chefsingenjör för järntillverkningen. Avsked med pension 1912. Dessa uppgifter lämnades i juli 1933 av sonen Georg Dahl, Finspong.
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. O.M Stockenberg Örebro.
korg, hydda, person, fotografi, photograph
Fångvårdsanstalten gör tält till FN. November 1956.
charkuteri
Byggnadsdokumentation av Papyrusområdet. Vy mot norr på ett f.d. syratorn inom Papyrusområdet, oktober 1998. Relaterade objekt: 2002_0905 - 0906.
Byggnadsdokumentation av Papyrusområdet. Ett f.d. syratorn inom Papyrus område, mot väster, oktober 1998.
Ruiner efter syratornet "Sodom" vid Ryet i augusti 1980. "Sodom" stod innanför Franckegatan.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.