Skulpturen Albert på Mölndals Torg, år 1984. Mölndals torg invigdes första gången 1984 (återinvigdes 2019-05-09), innan dess hade inget torg funnits på just den platsen. Sedan invigningen har en staty som föreställer en mjölnare med sin mjölsäck funnits på platsen. Statyn är gjord av konstnären Lars Spaak och kallas för Albert.
Från 299 kr
Annestorp i Lindome på 1920-talet. Pojkarna i byn. Längst fram till vänster sitter Robert Nilsson, nummer tre i raden är Ernst Nilsson, därefter sitter Joel (inget efternamn angivet) och Gustav Ek. I bakre raden syns Robert Börjesson som nummer tre och Gustav Forsberg som nummer fyra.
Handskriven text på bildens baksida: "Susanna Gollungberg Uddevalla lasarett" Brev från givaren: Bohusländska fotografer! Härmed en gåva som kanske har intresse. Vet inget om personerna på fotot. Enligt gammal Bohusläning skall det vara från Uddevalla lasarett vilket kanske också kan bekräftas av texten på kortets baksida. Vänligen: Göran Larsson Barytone 11 421 38 V.Frölunda.
Tempel, Port, Fotografi, Photograph
Exteriör, Entré, Fasad, Fotografi, Photograph
Fasad, Exteriör, Entré, Fotografi, Photograph
Exteriör, Fasad, Fotografi, Photograph
Fasad, Exteriör, Fotografi, Photograph
Ängelsberg station. Första stationshuset togs i bruk 1876. Nytt stationshus byggdes 1900. Samma år byggdes bangården ut till sju spår .På smalspårstiden fanns inget egentligt stationhus, utan ett 1850 uppfört hamnkontor tjänstgjorde även som stationshus fram till breddningen 1875/76. Kombinerad station/poststation sedan 1865. Nytt stationshus uppfört av SWB 1875/76. Nya spår på bangården 1884 och 1894. Skyddsrum 1941 .Biljettförsäljningen upphör och stationen blir obemannad 1995/96
Tre barn i snö, år 1918: Syskonen Olle 6 år, Lars på sparken 4 år och deras kusin Lisa Blom 16 år (född 12/4 1902) som var dotter till deras faster Maria som bodde i Grangärde. Givaren berättar: "Pappa höll gärna kontakt med sin syster i Grangärde. Han skaffade en cykel med påhängsmotor men for en gång omkull på grusvägen och slog i armen. Sedan hade han ont av det i flera månader. Senare skaffade han en lättare motorcykel istället. Den där höga cykeln på grusvägar var inget bra."
'Bo med 2 st ägg av skrattmås, i vatten. :: Text på baksidan: ''Ett skrattmåsbo av den bastanta typ som årets höga vattenstånd nödvändiggjorde. Sjöns ca 75 par skrattmåsar funno i år inget tillräckligt stort område att häcka samlade på. De fingo häcka i småsamhällen på de små öar som buros upp av kaveldunets och kolvassens rotsystem. Bona gungade rätt försvarligt i vågsvallet och flera av dem ramponerades och äggen rullade ut. Samma öde rönte en kull vipägg som placerats i ett på så sätt tömt skrattmåsbo.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
Omkring 1908 blev en stor utbyggnad av Västergötlands kalkindustri, inte minst i Falbygden, där de förutvarande kalkbruken kraftigt expanderade och nya anlades, bland dessa Tomtens kalkbruks AB, Torbjörntorp och AB Kalk i Stockholm, som båda köpte gårdar i Torbjörntorp, vilkas kalkfyndigheter bedömdes som exploateringsvärda vid stordrift. Järnvägsspår anlades från Balltorp (SJ) till bruken så att järnvägsvagnar kunde föras intill ugnarna för lastning. En mycket betydelsefull driftsfaktor, som inget annat bruk i Västergötland tidigare hade. Arbetet med järnvägsbygget påbörjades 1913, och den första järnvägsvagnen lastades med kalk vid Tomten i Januari 1914. Ur Gustav Sandberg i boken om Gudhem.
Pjätteryds kyrka. Den 26 september 1841 invigde kontraktsprosten Petrus Granstrand den nya kyrkan i Pjätteryd. Förspelet till det nya kyrkbygget hade varit mycket stormigt. Redan 1816 hade den gamla medeltida träkyrkan dömts ut. Men på grund av motsättningar hade inget hänt tills biskop Esaias Tegnér ingrep 1830 och resolut ställde kravet att en kyrkobyggnad skall vara i värdigt skick. Den nya kyrkan började byggas 1833 av byggmästare L. Carlsson, Sölvesborg efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Det blev en tidstypisk ljus och rymlig kyrka i empirestil.
Tryckt text på kortet: "Den gamla båkfyren står ännu på sin ställning - men hur länge. Kägelbanan lutar sig mot sitt fall." Text på bakssidan: "Tre kulturbyggnader i Marstrand håller på att rasa ihop därför att ingen vill göra något för att underhålla dem. I hembygdsföreningen i staden finns pengar, men dessa kan man inte använda eftersom hembygdsföreningen inte på flera år haft något möte. För övrigt är bara fyra marstrandsbor medlemmar i föreningen. Resten är sommargäster. Kulturminnesrådet i Bohuslän har inga pengar och kan inget göra, förklarar landsantikvarie Claes Claesson."
Kvinnorna i familjen Hansson väver, syr och läser i köket år 1932. "På detta foto sitter farmor och väver. Det är inget låtsas för hon vävde många trasmattor som hon drog ihop pengar till familjens uppehälle på. Dessutom var hon sömmerska. Allt detta gjorde hon i hemmet. Farfar arbetade på Papyrus i alla år. Hans äkta tunga guldmedalj som han fick "efter lång och trogen tjänst" har jag fått ärva. Mamma då 19 år tittar mot kameran och Brita läser tidning." (berättat av Hans Hansson)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.