Bildserie från slutet av 1930-talet från Karlstads dåvarande simstadion. Anläggningen låg i anslutning till den s k badholmens östra sida söder om Kanikenäset. Badet invigdes 1923 och togs ur bruk och revs 1943 pga dålig vattenkvalité. En liknande konstruktion som ersatte den på bilderna byggdes upp i Örsholmstjärnet i början av 1950-talet.
Från 299 kr
Maskin. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Freden i Norge den 7 maj 1945 firades i Karlstad med flera arrangemang.
Bildsvit från Alsters herrgård år 1933. Gården ägdes då av förre överläkaren Per Clarholm och vid hans död 1942 donerades den till Värmlands läns landsting och användes som konvalescenthem till 1970. Idag är den minnesgård över Gustaf Fröding.
Arbetsstyrkan vid Svenska Tagelspinneriet med ägaren, Karl Sandqvist som nr 3 från vänster i främre raden på en bild tagen 1923. Övrig personal finns listad i kommentarsfältet.
Förrådsbarack tillverkad av Handels AB Karl Olsson. Företaget handlade med järn, sågade trävaror m m och hade även en butik med försäljning av hushållsvaror i hörnet Karlagatan-Fryxellsgatan. Bilden togs 1933.
AB Lüppert med en rik blandning av olika elektriskt drivna produkter på en utställning år 1930. Företaget representerade bl a ASEA i Karlstad.
Exteriör från Wennbergs Mekaniska, första smedjan. Man står vid en vagn. 1864 flyttade Carl Johan Wennberg som smedlärling till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar som lade grunden till AB C. J. Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1870-talet beslöt sig Wennberg för att börja med vagntillverkning i större skala. 1875 inköpte han ett stort tomtområde, den så kallade Rönnigska gården, med ett därpå liggande vagnmakeri. Efter hand upptogs även tillverkning av andra artiklar och på 1890 uppfördes ett eget gjuteri i Viken, belägen intill Mariebergsviken. Åtta år senare flyttades hela verkstaden dit. Från vagnmakeri utvecklades rörelsen till ett betydande industriföretag med tillverkningara som, specialmaskiner och apparater till cellulosaindustrin, spel och dammluckor för vattenkraftanläggningar, varpbåtar, timmerbuntningsverk, hydraliska lyftmaskiner och pressar, bogserbåtar, isbrytare med mera. Carl Johan Wennberg var företagets ledare ända fram till 1925. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Frisyrmode. Herr Plositzky, frisörmästare och innehavare av S. Plositzky Herr- & Damfrisering, Kungsgatan 2. Källa: Karlstads fabriks- och handtverksförenings årsbok 1944.
Industribyggnad i tegel med hög skorsten. Fotografens ant: Väse mejeri (ostfabriken).
Hirsch Musikhandel på Järnvägsgatan 9 år 1928. Huset finns kvar i ombyggt skick.
Monter för "Tekniska Fabriken, Solens Zink-glans. Foptografens ant:Husmodersföreningens utställning på Stadsträdgården 1928.
Nickebo, populär dansrestaurang fram till början av 1950-talet på en bild tagen i början på 30-talet. Efter att rörelsen avvecklats användes huset i om- och nybyggt skick av Wards möbler m fl och i år (2014) rivs hela klabbet inför nybyggnation.
Hus i översvämmad trädgård. Fotografens ant:Översvämning vid Sjövik och Kanikenäset.
Kamin. Text ovanför luckan: EGO. Text på luckan: A.B EKONOMISK VÄRME KARLSTAD. Text nedanför luckan: 1,8 kubikmeter EFFEKTIV VÄRMEYTA PATENT.
Flickskolans konfirmander i Domkyrkan.
Större grupp män och kvinnor. Fotografens ant: Värml. & Dals. Järnhandlareförening.
Större grupp konfirmander samt präst i Domkyrkans kor. Fotografens ant:Pastor Holms konfirmander (Flickorna).
Matta. Fotografens ant: Mattfabriken. Den 29 december 1897 konstruerades Karlstads Spinneri & Väveri AB. Till en början var fabrikationen av ganska liten omfattning men företaget utvecklades märkbart. Efter G. A Devolds död 1916 blev direktör Lundborg ensam innehavare av aktiemajoriteten. 1920 härjades företaget av en stor brand. Återuppbyggandet av företaget kom igång omgående efter branden och fick då en fullt moderna och ändamålsenliga lokaler. 1926 avled direktör Lundborg och året därpå inköptes sterbhusets aktiemajoritet av direktör Sigurd Brag från Kinna. Under hans ledning moderniserades fabriken ytterligare och ett flertal nya artiklar upptogs för tillverkning. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.