Johan Bengtsson, adress Olofsbo 4 levde med familj på 4 tunnland jord och fiske. Han hade för vana att gå längs stranden och samla drivved till bränne. När hans händer inte orkade att bära längre på ålderns höst, drog han veden efter sig i en fisklåda och snöre över axeln. Johan blev 102,5 år gammal. Här med barnbarnen Ann-Christine och Erling Bengtsson. Uppe till höger ses torsk hänga på tork ( läs mer om den i mappen samlingar/dok/mat). I bakgrunden Hildings egen tillverkade segelkanot. Läs mer om Johan i boken Olofsbo vår hemby 1996.
Från 299 kr
Utställning, dukat julbord på Göteborgs bank. (Se även bildnr G930-931.) Julbord i allmogestil där bröd, gröt, korvar och potatis är uppdukat i skålar och fat av trä. Även tallrikar, stop, bägare och andra föremål är av trä. På golvet står en stor kopparpanna och till höger en höj- och sänkbar piedestal. Över bordet hänger en "oro", en sorts takkrona av halm eller vass. Bild 1: Museichef Bengt-Arne Person t h räcker potatisen till bankdirektör Hans Reich t v. Bild 2: Fyra ungdomar kring julbordet. Oroar tillverkades som skydd mot onda andar och hängdes förr över bordet eller barnens sängar. Man gjorde också särskilda kronor till bröllop. Bäst var att hänga upp oron i ett kvinnohår så den kom i rörelse vid minsta drag och därmed snärjde in eventuella onda andar. Oron dekorerades på olika sätt med vad man råkade ha, t ex tygbitar, garn eller papper. I Finland kallas denna hantverkstradition för Himmeli.
Julbord i allmogestil på Göteborgs bank. Bröd, gröt, korvar och potatis är uppdukat i skålar och fat av trä. Även tallrikar, stop, bägare och andra föremål är av trä. På golvet står en stor kopparpanna och till höger en höj- och sänkbar piedestal. Över bordet hänger en "oro", en sorts takkrona av halm eller vass. Bild 1: Museichef Bengt-Arne Person t h slår upp i snapsglasen åt bankdirektör H Reich t v. Bild 2: Fyra ungdomar kring julbordet. (Se även bildnr G1036-1037.) Oroar tillverkades som skydd mot onda andar och hängdes förr över bordet eller barnens sängar. Man gjorde också särskilda kronor till bröllop. Bäst var att hänga upp oron i ett kvinnohår så den kom i rörelse vid minsta drag och därmed snärjde in eventuella onda andar. Oron dekorerades på olika sätt med vad man råkade ha, t ex tygbitar, garn eller papper. I Finland kallas denna hantverkstradition för Himmeli.
Tegelbärare vid bygge.
Det har ännu inte gått att komma på vem Albasmor var och vad stället har för bakgrund. Möjligen kan stället hänga samman med Anders Hansson född 1806 kommen från Snausarves ursprungspart. Han fick en bit jord av sin far och bosatte sig vid nya landsvägen intill den andra snausarveparten. Vid skiftet flyttades boplatsen till nuvarande platsen snett över vägen, se Bild 1107. Men det finns ingen som haft något namn som kan förknippas med "Albas". Huset är något av det äldsta som Masse har avbildat. Det är troligen en ofullständig parstuga från 1700-talets första hälft, bestående av ett rum på var sida om skorstensstocken och troligen ett synnerligen litet fönsterlöst kök mitt på baksidan, se Bild 1106. Huset skulle ursprungligen kunna ha haft flistak innan det fick faltak, långväggara är så pass höga att det kan förhålla sig så. Fönstren är extremt hörnplacerade, vilket är ett mycket gammalt tecken och som kan göra huset ännu äldre. Huset har bara 3 fönster, ett till salen på bortre gaveln och två på denna inpanelade del, som troligen var vardagsstugan. Rester av ett sekundärt fönster sitter uppe i gavelspetsen. Om det här var Anders Hanssons hus, måste han ha köpt det begagnat. Det kan också ha varit manbyggnad på föräldrahemmet och att han fick det när man byggde nytt stenhus hemma och han flyttade hit på 1830-talet. När man flyttade till den nya boplatsen 1908, blev tydligen det gamla huset stående en tid innan det revs bort. Kanske bodde någon annan i det kallad "Albasmor".
Vy mot "Byggena" och Rallarberget, sett från backen som går upp till Krokslättsskolan. Detta var arbetarbostäderna norr om Krokslätts industrier. Det fanns tio byggen, uppförda från 1880-talet fram till 1910, och de låg mellan nuvarande Dalhemsgatan och Gustavsbergsgatan. Utefter Dalhemsgatan låg (från Göteborgsvägen räknat): Lugnet, Fredås, Marielund, Oskarsborg "Kupan" och Karlsberg. Utefter Gustavsbergsgatan låg (från Göteborgsvägen räknat): Fridhem "Långbygget", Täppan, Dalhem, Anneberg och Solhem. // Text från: Mölndals gatunamn av Lars Gahrn. "Byggena" revs och i början av 1970-talet byggdes Fredåsområdet (Marielundsgatan, Fredåsgatan och Gustavsbergsgatan) på platsen. Gräsmattorna med träd-allén i mitten behölls. 19 maj 1969 bytte Vävaregatan namn till Gustavsbergsgatan (gatan längst till höger i bild). I nedre, vänstra hörnet ses Krokslätts gamla Folkets Hus som låg på Vävaregatan (idag: Gustavsbergsgatan 8). Huset revs och det byggdes en tvättstuga* istället. Längst ner till höger ses gamla Krokslättsvallens fotbollsplan med dess omklädningsrum. *Enligt uppgift från Ninnie Martin byggdes tvättstugan 1945 (efter kriget). Den gamla som kallades "Brygghuset", låg bakom Gustavsberg nr 1 (idag: Berghemsgatan) och där fick man elda under den stora grytan och skölja för hand. Jag kommer ihåg när mamma tvättade där. Det blev inte så ofta, mest om sommaren då tvätten fick hängas ute. Annars fick man hänga tvätten på vindarna som fanns högst upp i varje hus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.