Karlsborg, Röe
Från 299 kr
Grav, Stensättning, 10 meter i diameter och 0,7 meter hög.Fyllning ac 0,2-0,4 meter stora stenar. Grop i mitten, ca 4 meter i diameter och 0,2 meter djup. län. Hittad i samband med arkeologisk utredning i Pålsboda, Sköllersta socken, Örebro län.
Den så kallade Dackeön i sjön Hjorten, Rumskulla socken, foto 1890-talet. Längs ena stranden finnas i vattnet ekpålar till skydd. På holmen en större grop eller sänka, vari lär ha hittats förrostade "sablar".
Bo av labb på skär strax s. om Österskär s. om Sandhamn 11/6 1937 foto E.wibeck (Endast en lättryckt grop i Cladiana sidoatica-mattan på berget bredvid några ruggar av Agrostio ruli garis)
Brandkåren visar upp släckningsteknik i en grop nere vid pråmkanalen på denna bild från 1932. I cirka 50 år fram till 1956 låg brandstationen i den gamla lasarettsbyggnaden från 1842.
Dokumenterad markskada. Grop i marken vid Mölndalsforsens strandbank från södra sidan vid Stora Götafors (ej i bild) . I bakgrunden ses Gamla stadshuset/Kulturskolan (ljus, hög byggnad med röda detaljer). Oktober 1998 - januari 1999.
Dokumenterad markskada. Grop i marken vid Mölndalsforsens strandbank från södra sidan vid Stora Götafors. En röd kon samt ett flaggförsett band markerar raset. Oktober 1998 - januari 1999. Relaterat motiv: 2002_0924.
Ett slaggvarp undersöks vid Axamo utanför Jönköping. På bilden syns resterna efter två blästugnar och bakom dem en grop. Slaggvarpet var ca 8 x 3,5 meter (NS) och låg i en mycket svag västsluttning. I mitten av anläggningen låg ugnarna, vilka bestod av väggfragment av förslaggad lera samt enstaka, knytnävestora stenar. Fotot togs när anläggningen var i det närmaste färdigundersökt. I varje ugn hade det funnits en bottenskålla (slagg) och dessa täckte precis en oval grop i respektive ugn. På bild JMF.00306-1 syns ugnarna tidigare i undersökningen.
Under tiden nya Teaterhuset byggdes 1997 – 1998. Bilden är utomhus där en person grävt en stor grop som han står i. I handen håller han en spade. Bakom gropen som mannen står i är det en stor jordhög. Janne Sandberg, amatörteaterkonsulent, samt en okänd man står till vänster om gropen.
Stockbergets fäbodvall, Långsele. Hörde till Eden. Till höger, Irene Forssén. Inhägnaden runt husen kallades "bogäla". Getmese kokades ute i det fria i stora järngrytor uppställda på stenar i en grop. Platsen var inhägnad och kallades "mesgäla". Fäbodbruket avtog så småningom och upphörde helt omkring 1954.
Några män är samlade vid en stor grop. En grävmaskin och en lastbil är i arbete. Två bockar är uppställda som fallskydd. Männen står med ryggarna mot fotografen. En av dem har en cykel. I bakgrunden ses tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan.
Ett slaggvarp undersöks vid Axamo utanför Jönköping. På bilden syns två blästugnar och bakom dem en grop. Slaggvarpet var ca 8 x 3,5 meter (NS) och låg i en mycket svag västsluttning. I mitten av anläggningen låg ugnarna, vilka bestod av väggfragment av förslaggad lera samt enstaka, knytnävestora stenar. Fotot togs när anläggningen var halvägs undersökt. I botten på de två ugnarna syns en varsin bottenskålla (slagg). På bild JMF.00306-2 är ugnarna nästan helt undersökta.
Njurunda 412:1
Härdgropar på rad undersöks vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även JMF.00307-2.
Härdgropar på rad vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även bild JMF.00307-3.
Götgatan. En konstapel bevakar en bosättningsaffär vars skyltfönster krossats av sovjetiska bomber som fällts över Stockholm och Strängnäs.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.