Kvarteret Alen i Gamla staden. Molinsgatan med bostadshus i träfasader. En grind och häck med stängsel markerar tomternas gräns till gatan.
Från 299 kr
Bro över Höje å söder om Lund på linjen Lund-Trelleborg. Ån utgör gräns mellan Lunds och Staffanstorps kommuner. Landskrona Lund Trelleborgs Järnväg, LLTJ L1 11.
arkitektur, i staden
Fotografen meddelar oss för denna vy "Parti av Stångån vid Hjulsbro". Tills annat framläggs tolkas hans motiv visa Stångån mot söder, några stenkast uppströms platsen för nuvarande Hjulsbrobadet. Gärdesgården skulle då bildat gräns mellan gårdarna Hageby (prästgård) och Docketorp.
Norra Berga
I skrivande stund fortgår nyproduktion i bildens bebyggda område. Markområdet har länge utgjort, vad man välvilligt kan benämna som parkmark, men som dessförinnan gav plats för bildens husrad. Husen bildade bostadsområdet Stolplyckans gräns mot Djurgårdsgatan. Närmast, i hörnet mot Skyttegatan, Djurgårdsgatan 67. December 1973.
Sörby i Stjänorp utmed landsvägen och strax före ortens välkända slottsanläggning. Den ståndsmässiga huvudbyggnaden uppfördes 1862 av gårdens dåvarande ägare, slussinspektör Uno Kraft. Gården kom emellertid tidigt i stadskomminister Claes Leonard Carlstedts ägo. Foto omkring förra sekelskiftet där unionsflaggan ger en hitre gräns vid 1905.
Mindre herrgårdsanläggningen som tidigare inte var lokaliserad men som genom extern upplysning kan bestämmas till Sörby i Stjärnorp. Den ståndsmässiga huvudbyggnaden uppfördes 1862 av gårdens dåvarande ägare, slussinspektör Uno Kraft. Foto omkring förra sekelskiftet där unionsflaggan ger en hitre gräns vid 1905.
Från Stångebro med kameran riktad söderut fångade fotografen denna vy. Året var 1900 och Stångån bildade då som senare gräns mellan staden Linköping och dess omland. Till vänster i grönskan skymtar roddklubbens båthus och längre bort stadens bägge kallbadhus. Närmast till höger den strandnära bebyggelsen till Linköpings arbets- och fattighus.
Skinn-Metro rear ut 1965. Huset i hörnet av Sankt Larsgatan och Kungsgatan kommer att rivas inom kort. När byggnaden uppfördes under 1850-talets senare hälft var den en av flera liknande hus som praktfullt bildade Linköpings norra gräns. Vid tiden för bilden låg det varken i stadens utkant eller bedömdes vara särskilt imponerande.
Parti av Drottninggatan i Linköping. Gatan lades ut under senare delen av 1800-talet och bildade i stora drag stadens bebyggelsemässiga gräns i söder. Husen gavs en ståndsmässig karaktär, varav ett antal ännu kvarstår. Två sådana exempel är husen närmast till vänster i bild, Drottninggatan 37 följt av 35. Båda uppfördes runt förra sekelskiftet av byggmästare Anders Ohlsson, som troligen även gjort ritningarna till gatufasaderna.
Foton 24/7 1963. Diligensförare är Oscar Rolandsson, från Borgafjäll. Han har kört på linjen i 25 år och är av äkta postsläkt. Fadern var poststationsföreståndare i Borgafjäll och äldste sonen funderar på postiljonsutbildning. (Se reportage i tidningen PS nr 10/1963) Klockan 6 på morgonen startar diligensen i Borga mot Dorotea. I bakgrunden Södra Borgafjället och Borgasjön. Sjön är gräns mellan Lappland och Jämtland.
Holmsborg, Lagan. På 1760-talet och fram till 1805 fanns inom Berga rote endast fem gårdar, nämligen Bro, Torg Norregård, Torg Södergård, samt Hulan som sträckte sig från Torg till Ingelstads gräns och Klockaregården. 1911 sålde Peter Johan Danielsson en del av Hulan till Karl Erik Gerhard Holm som byggde en stor villa uppe på backen som fick namnet Holmsborg.
indianer, gruppfoto, strand, fotografi, photograph@eng
Kind passerar pontonbron, som ersatte den gamla färjeförbindelsen. År 1960 ersattes bron i sin tur av en öppningsbar bro av aluminium. I fotots övre vänstra gräns ses fastigheten Curmansgatan 3 under uppförande. Fotot är från år 1959. Passagerarbåt. Kind. Stångån. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
fotografi, photograph
När Kungsgatan lades ut i Linköping från mitten av 1800-talet, vinnlade sig stadens styre att kanta den med praktfulla hus. Vid tiden utgjorde gatan stadens bebyggelsemässiga gräns mot norr och man önskade bjuda ett gott intryck för resande med järnvägen. Tågbanan och stationens placering medförde att besökare mötte staden från ett nytt håll och det förklarar de arkitektoniska krav som även vidare kom att ställas på områdets bebyggelse. Kungsgatan 35, i hörnet Kungsgatan-Klostergatan, är ett gott exempel på den första generationens hus som väl följde kraven. Foto omkring 1905.
Vinterbild från Djurgårdsgatan i Linköping. I blickfånget den vid tiden kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15 i Linköping. Bakom grenverket skymtar Wallenbergska gården. Den uppfördes som Åmanska gården omkring 1830 och var då placerad precis utanför Linköpings stadsgräns. För att införliva fastigheten med staden flyttade man sonika gränsen något söderut, bortom det vackra tvåvåningshuset, som därmed länge kom att bli stadens sydligaste gård. I sammanhanget bör nämnas den lilla föga uppmärksammade sten som ännu står på platsen invid Djurgårdsgatan med inskften; "Stadens gräns till år 1911". Stenen minner om den påtalade stadsgräns som fram till 1911 löpte mellan Linköpings stad och landsförsamlingen Sankt Lars.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.