Parti av Tinnerbäcken.
Från 299 kr
Parti av Tinnerbäcken
Stångån.
Vinterbild vid Tinnerbäcken
Vinterbild.
Getå 1949
Jättestenen i Resmo.
Maj 1924. Jättegrytor vid Bräcke.
Enligt fotografens noteringar: "Stöten." Plats: Falun Datum: 18 Juli 1895 Tid: Kl 12.30 f.m. Ljus: Solsken Bländare: No 2 Objektiv: Svenska Express Exponering: Hastighet No 3 Framkallning: Hydrochinon, Eikonogen
fjäll, forskning, geologi, fjällvärld, várre, åtsådibme
fjällvärld, fjäll, forskning, geologi, várre, åtsådibme
bäck, forskning, geologi, stuga, åtsådibme, dåhpe, jåhkå
stenhammare, berg, geologi, mineraltillgång, várre, geolåga, miehtjer
mineraltillgång, geologi, stenhammare, geolåga, giergge, miehtje
Kallbadhusen
Genom 1800-talet diskuterades till och från lämpligheten av bad i Stångåns lopp genom Linköping. Redan år 1808 förbjöd stadens borgmästare allt bad utom i särskilda inhägnader. Sådana uppfördes lite varstans och ett av de mer påkostade var sannolikt det som initierades av stadsläkare Åhman, där man vid sidan av åns vatten erbjöds bastu och ångbad med flera bekvämligheter. Vid 1880-talet anlades bildens stora kallbadhus för herrar med två bassänger, en för välbeställt folk och en för fattigt. I anslutning uppfördes även det mindre badhuset för damer. De låg tills de revs ungefär vid Drottningsbrons fäste på Tanneforssidan. Här dokumenterade några år in på 1900-talet, sannolikt av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Oskarp men unik dokumentation av Slattefors kvarn i Landeryd socken. Kvarnen var knuten till Slattefors säteri och hade fast bemanning till åtminstone 1916, då mjölnare Karl Oskar Larsson avflyttade med sin familj. År 1960 uppfördes ett vattenkraftverk på platsen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.