Lantbruksutställningen på Sturevallen är ett inslag i Arbogautställningen. Här visas hästarna upp för publiken. Översiktsbild, staplat timmer i förgrunden och bostadshus i bakgrunden.
Från 299 kr
Enligt medföljande noteringar: "1931. 79. Munkedals Danslag." Uppgifter från Munkedals HBF: "Bil. A. Folkdanslaget: Foto Selma Sahlberg: 1. Ida Tholen, 2. Gunnar Tholen, 3. Gerda Tholen, 4. Rudolf Hansson, 5. Karin Muhr, 6. Ernst Löfstrand, 7. Edit Malmqvist, 8. Gösta Tjäder ?, 9. Anna Waern, 10. Karl Waern, 11. Andersson Margit ("blockan"), 12. Gunnar Muhr, 13. Margit Andersson Unas syster g. Muhr, 14. ragnar Muhr. Småflickorna: Brit-Lis Nessen, Margareta Bildt. Ej med i Folkdanslaget."
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Hassungared 5:4. Hus nr: 580A4015. Benämning: fritidshus. Kvalitet: mycket god. Material: trä. Byggnadslov: nybyggnad av fritidshus, §226, 1964-06-11. Anmärkning: nyttjas idag som helårsbostad. Fastighet: 1085 kvm. Ompröv. BN 75-07-02, 476 bordlagt. Nybyggnad av enfam. hus 75-05-21, 358 avslag. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: ej soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Hassungared 2:13. Hus nr: 580A4016. Benämning: permanent bostad och ladugård. Kvalitet: mindre god. Material: trä. Byggnadslov: inga byggnadslovshandlingar finnes. Anmärkning: nyttjas idag som helårsbostad. Fastighet: 43708 kvm. Nybyggnad av enfamiljshus avslag BN 75-06-18, 437, 438 (2 ansökn.) samt två avstyckningar överklag. till Länsstyr. utan bifall 75-12-23. Tillfartsväg: framkomlig.
Station anlagd 1909. Putsat stationshus i en våning med toppigt tak. Stins mellan 1952 och 1963 var Erik Zether. Han var kombinerad post-, stations- och telegrafmästare.Efter nedläggningen 28 sept 1963 blev stationshuset semesterhem för SJ-anställda. Sålt i början av 1990-talet. Förfallet. Renoverat 1996 av Stephan Ekberg. Begäran om byggnadsminnesförklaring, avslag av Länstyrelsen efter 4 år.
Luciafest på Sala lasarett 1921 med skämtsamt inslag. Lucia i mitten med bricka i hand omgiven av sina tärnor. Deltagarna i tåget är sannolikt personal på lasarettet som ska uppvakta patienterna.
Bildsvit från det historiska festtåget, ett inslag i Värmlandsutställningen år 1929. Fordonet, en trehjulig Léon-Bollée av 1897-års modell var en av de första bilarna som kom till Sverige, här inlånad från Tekniska museet till utställningen.
Hörnet där Tullportsgatan mötte Slottsgatan i Jönköping. Utanför de slutna stadskvarteren var bebyggelsen glesare, med inslag av stora trädgårdar och kålgårdar. Adresserna kunde vara: Katrinelund, Södra Fridhem och Björklund (som på bilden).
Denna damm var belägen nedanför Sanatoriet, men är sedan många år igenlagd. Fanns dock kvar på 1920-talet. Det var ett vackert inslag i parken, och under sommartiden hade småfåglarna sin badplats där. På vårarna hördes grodorna kväka så melodiskt där.
Mycket publik på Järntorget i samband med avtäckandet av Engelbrektstatyn. Detta är ett inslag i jubileumfirandet av Sveriges Riksdag. I förgrunden ses skylten till bokhandeln och i bakgrunden ses Heliga Trefaldighetskyrkan.
Lantbruksutställningen pågår under tre dagar, som ett inslag i Arbogautställningen. En stor publik är samlad. Två hästar ses på Sturevallen. En ko skymtar till höger i bild. I läktarbyggnaden finns kommissariatet.
Ångfartyget Bråviken, Qvarsboklint, Östergötland. Kvarseboklints naturreservat är cirka 67 hektar stort och ligger norr om Bråviken. De sydvända branterna utmed Bråvikenförkastningen ger tillsammans med inslag av kalk och orörd skog grunden för rika livsmiljöer. Skogen består främst av tallnaturskog med ett stort inslag av mycket gamla träd och grov död ved. Förutom gamla â€uvtallar†finns även relativt gott om gamla, ofta långsamt växande, granar, aspar, ekar och lindar. Källa: Länsstyrelsen, Östergötland / Naturreservat
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Hassungared 2:40. Hus nr: 580A4027. Finns ej på kartan. Benämning: permanent bostad och två redskapsbodar. Kvalitet, bostadshus: mycket god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material, bostadshus: trä, rött tegel. Material, redskapsbodar: trä. Byggnadslov: nybyggnad av enfamiljshus, §31, 66-02-10. Tillbyggnad av garage, §80, 69-02-04. Uppförande av skyddstak, §179, 70-09-29. Övrigt: lekstuga. Anmärkning: nyttjas idag som helårsbostad. Fastighet: 4616 kvm. Tillfartsväg: framkomlig. Nybyggnad av garage - avslag BN - 75-12-16, 878. HN 10325. Bildnr A-ritn. 10328. Enl. bygg. lov nybyggnad 117 kvm + källare.
bilder, fotografi
Matta med mönster hämtat ur Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning, med begagnande af harnesk-rustning / författad af J.E. Ekenmark och systrar, Stockholm, 1928. Johan Erik (1786-1833), Hedda Christina ( 1786-1833), Lovisa Maria (1795-) och Gustava Fredrika, gift Beckvall (1800-). Damast med varp av gulbrunt bomullsgarn och inslag av rödbrunt ullgarn. Från Väse socken i Värmland, privat ägo. Fotot från utställning i Karlstad 1929.
Interiör från NK, Nordiska Kompaniet, Franska avdelningen. Inredning i nyklassicistiskt inspirerad stil med ljusa färger, soffa, heltäckningsmatta och stora skåp med glasdörrar där kläder och accessoarer skyltas. 1 september 1939. Salongen på plan fem uppdaterades 1939 i luxuös stil med klassicistiska inslag signerad NK:s stilbildande inredningsarkitekt Svend A Thoresen. Den pärlgrå signaturkulören som introducerades 1926 omsluter nu hela rummet.
Tuna. Centralbygd med bebyggelse av 1800-talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar. I flera fall med anslutande husgrundsterrasser. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället.
Tuna. Centralbygd med bebyggelse av 1800 talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar. Medelpads största fornborg. Gamla bylägen norr och väster om klingstatjärnen. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.