Norrköping - Söderköping - Vikbolandets Järnvägsaktiebolags 50-års jubileumsmiddag på Standard Hotell i Norrköping.
Från 299 kr
Norrköping - Söderköping - Vikbolandets järnväg, VB Lok 5 på stationen i Östra Husby.
Norrköping - Söderköping - Vikbolandets Järnväg, VB motorvagn X4, VB motorvagn X2 i Östra Husby.
Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnväg, VB X 4 med personvagnar. Här vid Valdemarsvik station. Vikbolandsbanan.
Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnväg, VB X 1. Här vid Kummelby station. Vikbolandsbanan.
Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnväg, VB X 2, efter branden 1926. Vikbolandsbanan.
Urspårning vid Valdemarsvik. Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnväg, VB lok 11. Vikbolandsbanan.
Prominenta passagerare har precis anlänt Kåreholm på Vikbolandet. Bilden är daterad 1923 och sannolikt påträffas i bilden greveparet Hakon och Andréa Mörner. Vid tiden disponerade de närmare bestämt herrgården, som för övrigt ägdes av sterbhuset till Louise Mörner. Bland de resande kan man under alla omständigheter uppfatta grevinnan Ebba Mörner till Thorönsborg. Orsaken till sammankomsten kan vi här endast spekulera kring. Möjligtvis önskade sällskapet manifestera att det gått 100 år sedan godsets huvudbyggnad stod färdig.
Ållonö slott beläget på Vikbolandet i Östra Stenby socken. Slottet uppfördes omkring 1670 av riksrådet friherre Gustaf Kurck efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre. Byggnaden förstördes vid ryssarnas härjningar av svenska ostkusten 1719, men kunde återuppbyggas 1740-1744. Därefter har slottet restaurerats i omgångar men alla gånger utan större ingrepp i byggnadskroppen, varför den i nuvarande gestalt ger en god bild av stormaktstidens arkitektur. Bilden är från omkring 1930.
Porträtt av prostinnan Eva Fredrika Rundeberg. Här upplysningsvis fotograferad i Agnes Arosenius ateljé i Norrköping, stadens första kvinnliga porträttfotograf. Eva Fredrika var född i Kvillinge 1809 men uppvuxen på Vikbolandet där fadern var kronolänsman i Å socken och sedermera Kuddby. Egen blev hon 1832 då hon erhöll plats som mamsell på Skenäs gård i Östra Husby, som en äldre syster och dennes make arrenderade vid tiden. Från år 1838 finner vi henne boende i Norrköping och så förblev det till 1850 och detta år ingångna äktenskap med pastorsadjunkt Magnus Westergren. I samband med giftemålet flyttade paret till Styrstad där maken erbjudits tjänsten som komminister. Efter Styrstad och en kortare tid i Ledberg flyttade makarna 1863 till Konungsund. Där och då hade socknens kyrkoherde Juringius dött och Westergren tillfrågats om att bli församlingens kyrkoherde. Här blev de kvar tills deras barnlösa äktenskap nådde sin ände vid Eva Fredrikas bortgång 1877.
Stationsinspektor T. Andersson. Trafikförvaltningen Östergötlands Järnvägar, TÖJ ursprungligen. De järnvägar som bildade TÖJ var Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ, Mellersta Östergötlands Järnvägar, MÖJ och Vikbolandsbanan, VB även Norrköping-Söderköping-Vikbolandets Järnväg, NSVJ.
Axel Fredrik Österberg föddes i Sund socken under enkla förhållanden och faderslös redan som barn. Dessutom den enda av syskonen som överlevde barnaåren. I detta öde sökte modern möjligen bättre utsikter annorstädes och bröt upp från Ydre för ny tillvaro i Linköping. Där, med endast ett barn att föda, uppstod möjlighet för Axel Fredrik att studera. Från mitten av 1890-talet bär han titeln folkskollärare och innehade rimligen tjänst i den nya hemstaden. År 1901 flyttade han till Tåby på Vikbolandet för bostad och arbete i socknens skolhus. Under åren 1906-08 var han, som källorna anger, tidningsman i Söderköping. Vad det i detalj innebar för honom lämnas för denna beskrivning därhän, men under sistnämnda år var han tillbaka i katedern som lärare, nu i Rejmyre. Samma år gifte han sig med Hedvig Maria Blidberg, bördig från Tåby. Förstfödda barnet nedkom 1909 och året därpå flyttade den lilla familjen till Varberg, där makarna välsignades med ytterligare tre barn. Axel Fredrik avled i juli månad 1936. Hans maka kom att överleva honom i över 30 år.
Prosten Christian Stenhammar blickar myndigt mot oss från en helt annan tid. Född 1783 har han levt ett långt liv som nu går mot sitt slut redan före avskaffandet av ståndsriksdagen, vatten och brödstraff, svenska kolonier och annat som känns väldigt avlägset. Han beskrivs varit spränglärd tillika stockkonservativ. Som stöd för hans intellektuella läggning kan listas hans utnämning till teologie doktor och docent i fysik, medlemskap i Vetenskapsakademien, representantskap vid riksdagen och skriftställare inom så skilda ämnen som historia, politik, geografi, fysik, zoologi och botanik. Som exempel på hans samhällsbevarande önskan som politiker kan hans reformkritik mot lika arvsrätt och avskaffandet av kroppsstraff nämnas. Han växte upp i Västra Eds kyrkoherdeboställe som näst yngst av faderns 14 barn. Efter gymnasiestudier i Linköping skrev han i februari månad 1801 in sig vid Uppsala universitet vilket bland annat kom att leda till hans nämnda docentur i fysik. Från 1811 var han anställd som adjunkt och sedermera lektor och rektor vid Linköpings gymnasium. Parallellt var han även så kallad prebendekyrkoherde i Törnevalla. År 1830 bröt han upp från tjänsten i Linköping, som han ansåg ha "förslöat tanke och kraft" för att istället slå sig ned som kyrkoherde i Häradshammar på Vikbolandet. Där kom han vid sidan av rikspolitiken och botaniska resor bli kvar som nitisk församlingspräst livet ut.
Enligt påskrift porträtt av prosten Westergren i Konungsund. Fotografiet är vanskligt att datera och jämförbara porträtt saknas. Icke förty torde bilden föreställa Magnus Westergren. Född i Kuddby 1803 återvände han efter studier i Uppsala till hemorten för en tjänst som församlingens adjunkt. Året var då 1829 och här blev han kvar till 1833 då han bröt upp för samma tjänst i Klockrike. Efter några år i församlingen erbjöds han posten som vice pastor i Konungsund på Vikbolandet. Han inflyttade sommaren 1839 och blev under sin första period i socknen kvar till 1847. Mellan sistnämnda år och våren 1850 bistod han som pastorsadjunkt domprost Lars Laurenius i Linköping och var bosatt i dennes domprostgård. I maj månad 1850 ingick han äktenskap med Eva Fredrika Rundeberg och de nygifta flyttade till Styrstad där Magnus erbjudits tjänsten som komminister. Som varande en kyrkans man utan egen församling att leda fick Westergren likt sina ämbetsbröder inte sällan vänja sig vid ständiga flyttar i sökandet efter en stadigvarande tjänst eller avancemang. Därutav blev Ledberg nästa hemvist för makarna, där församlingen stod utan komminister sedan frånträdande Jacob Öster lockats till Östra Harg. Våren 1863 var de emellertid tillbaka i Konungsund. Socknens kyrkoherde Juringius hade dött, nu behövde vakansen tillsättas och Domkapitlet utsåg den redan beprövade Westergren. Hans tid som församlingens kyrkliga ledare blev lång, från nyss nämnda 1863 till sin död 1886. Hans barnlösa äktenskap hade dess för innan nått sin ände vid makans bortgång 1877.
Lokomotiv, tillverkat vid Motala Mekaniska Verkstad, 1893. Tanklokomotiv för Norrköping - Vikbolandets Jernväg. Spårvidd: 890 mm. Hjulbas: 2640 mm. Hjuldiameter: 900 mm. Cylinderdiameter: 280 mm. Slaglängd: 400 mm. Eldyta: 30,5 qvm. Rostyta: 0,5 qvm. Ångtryck per gv, cm: 10 kg. Vattenförråd: 1500 kg. Kolförråd: 450 kg. Vikt i tjänst: 16000 kg.
Lokomotiv, tillverkat vid Motala Mekaniska Verkstad, 1898. Tanklokomotiv för Norrköping - Vikbolandets Jernväg. Spårvidd: 89 mm. Hjulbas, fast: 270 mm. Hjulbas, total: 4350 mm. Drifthjulsdiameter: 1000 mm. Cylinderdiameter: 310 mm. Slaglängd: 400 mm. Eldyta: 40 qvm. Rostyta: 0,58 qvm. Ångtryck per gv, cm: 10,5 kg. Vattenförråd: 1800 kg. Kolförråd: 450 kg. Drifthjulstryck: 17100 kg. Vikt i tjänst: 20700 kg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.