Hantverkargatan 1, Stadshuset, Blå Hallen. Utställning om småstugans historia och utveckling. Anna Johnsson som byggde den första stugan i Olovslund. Civ. ing. I. Tengvall till höger.
Från 299 kr
Kållereds hembygdsgille har fotoutställning på Kållereds bibliotek, år 1983. "Utställningen visar bl.a. skolans utveckling i Kållered." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Nils Ericson. Som chef för svenska stambanans uttveckling i Sverige utsågs Nils Ericson 1855. Han var en av pionjärerna i svensk järnvägshistorisk barndom på 1800-talet.
Landsvägsbron över Vojmån
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Österrike, 1936. Motiv av Robert von Lieben 1878-1913. Österrikisk konstruktör av det första gallerförsedda förstärkarröret (1906), vilket haft stor betydelse för radioteknikens utveckling. "Serie: uppfinnare:"
'Utställningen ''Något i hästväg'' på Göteborgs Naturhistoriska museum, pågick 11 september 2004 t. o. m. 9 januari 2005. :: :: Utställningsskärm med hästens utveckling och tidsaxel. Glasmonter med skelettdelar från häst. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6947:1-8.'
'Teckning av fenornas utveckling (handen). :: Exemplaret delvis färglagt. :: :: ''Fotografier använda vid dissektionskursen våren 1928'' . :: Avfotograferade teckningar på skelett och organ. :: På baksidan av vissa står det Kerstin Nyblén :: V.T.-18 :: , ur bok'
'Uställningen ''Människan och öknen - en utställning presenterad av UNESCO''. :: :: Utställningsskärm med texter och bilder titel ''Möjligheter till utveckling inom de torra områdena'', ''Vattentillgången i de torra områdena'' och ''Regn''. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6984:1-18.'
Brukspatron Gustaf Ekman. Detta var en av pionjärerna i svensk järnvägs utveckling. Tidsperioden för Gustaf Ekman var från mitten av 1800-talet och framåt. Gustaf Ekman arbetade flera gånger tillsammans med Nils Ericson.
Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Driftbangården i Malmö. Gatuviadukten över bangården. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Driftbangården i Malmö. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
C. J. Muhl i Borås Överstelöjnant C.J Muhl hade stor inverkan på järnvägsbolaget BHJ för bolagets utveckling. Styrelsemedlem BHJ 1880 - 1910.talen (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm
Porträtt av Dr. Gunnar Erdtman i sitt Palynologiska laboratorium.
'Bilder från Hornborgasjön från: R. Söderberg: '' Hornborgasjön och dess fornsjöområde'' Del I 1932. :: :: En man ståendes intill en cireklformig sävdunge, visande dess utvecklig från rizomet i mitten. Sjösänkning. :: :: Ingår i serie med fotonr. 4245:1-35.'
Komministergården Varv. På trappan: Prosten Otto Hermansson Skövde med fru. Nedanför trappan: Prosten Magnus Hermansson Forshem med fru. Till höger fröken Lampa. Lampa, Sven, 1839-1914, zoolog, entomolog, ursprungligen jordbrukare, professor och föreståndare för entomologiska avdelningen vid Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet 1897-1909. Lampa spelade en viktig roll för den svenska entomologins utveckling. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=236996
Personbangården i Malmö. En personbangård hanterar personvagnar och här kan även visst underhåll och städning av vagnarna ske. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.