Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. Bilden är inte exakt daterad.
Från 299 kr
Vy mot Ågatan 57 (Huitfeltska gården) i Linköping. Uppkallad efter läkaren Åke Huitfeldt som från 1860 var ägare till gården. Hans dotter Eva Lovisa bodde kvar till sin död 1929. Därefter köptes gården av Folkets Husföreningen, som använde lokalerna fram till slutet av 1940-talet. Gårdens byggnader plockades ned 1949 och kom att bli den första att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Gårdsinteriör från den så kallade Lindeska gården i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926. Storgatan 32, Linköping. Loftbod till Lindeska gården från NV.
Ett dubbelexponerat och bleknat fotografi men för tiden ovanligt motiv av Storgatan i Linköping. Närmast von Lingens gård, uppkallad efter friherren Herman von Lingen. Det medeltida stenhuset nedanför gatans skärning med Läroverksgatan är del i den så kallade Stenhusgården. Foto 1929.
Ekmanska gården på adressen Ågatan 43 i Linköping. Gården är uppkallad efter plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär. Huset flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping i början av 1960-talet. I förgrunden pågår rivningsarbete i kvarteret Borgaren.
Gårdsinteriör från Nygatan 31 i Linköping. Vid tiden ännu känd som Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Dennes tid var nu sedan länge förbi. Istället var det urmakare Evert Lundberg som länge gav huset sin prägel. Byggnaden kom att rivas 1931. Vy från norr.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Italien, 1927. Motiv av Alessandro Volta 1745-1827. Italiensk fysiker. Spec. elektricitet. Elektroforen. Elektroskopet 1777. Elektriska kondensatorn 1782. Voltas stapel 1799. Enheten för elektrisk spänning- volt- är uppkallad efter honom. 100-årsminnet av hans död. 1827-1927.
Bell-Lancaster-metoden. Metod- och organisationsform för skolor inom folkundervisningen, uppkallad efter de brittiska pedagogerna Andrew Bell och Joseph Lancaster. Huvudprincipen var att äldre och kunniga elever, s.k. monitörer, fick undervisa yngre kamrater i små grupper, allt planerat och lett av läraren. I Sverige infördes metoden på 1820-talet och kallades vanligen växel- undervisning. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=
Bell-Lancaster-metoden, metod- och organisationsform för skolor inom folkundervisningen, uppkallad efter de brittiska pedagogerna Bell och Lancaster. Huvudprincipen var att äldre och kunniga elever, s.k. monitörer, fick undervisa yngre kamrater i små grupper, allt planerat och lett av läraren. I Sverige infördes metoden på 1820-talet och kallades vanligen växel- undervisning. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id= Arkitekt Drott Gyllenberg.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1936. Motiv av André Marie Ampère 1775-1836. Matematiker. Fysiker i Frankrike. Sannolikhetsberäkning. Differentialekvationer. Elektrodynamik. Elektromagnetismen. Den i praktiken använda enheten för elektrisk strömstyka- ampère- är uppkallad efter honom. 100-årsminnet av hans död. 1836-1936.
Vy över Bolmens samhälle med omgivningar. Bolmen är en småort i Angelstads socken i Ljungby kommun belägen vid och uppkallad efter sjön Bolmen, Smålands största insjö. Orten knöt samman de numera nerlagda smalspåriga järnvägarna Halmstad-Bolmen Järnväg (HBJ) (1889-1966) och Vislanda-Bolmens Järnväg (ViBJ). Förr fanns här ångbåtsförbindelser med de flesta platser kring sjön Bolmen. Poststationen fanns inrymd i järnvägsstationen.
'Ca 7 personer (2 kvinnor och 4-5 män) stående i vattnet. Främst 1 man med böjd rygg och lång stav i handen. 2 kvinnorna och 3 männen stående invid trätunna stående i vattnet. Alla med uppkavlade byxben resp. kjolar. Iklädda mössor, hattar. I bakgrunden land med byggnader, hus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder, en del ev. Kristineberg. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 8x8 cm står texten: ''Kristineberg negativ samt negativ av havsdjur.'
Två män på en strand. Axel Engdahl står upp med hatt och käpp. Love (Louis?) Nilsson halvligger på sanden. Engdahl hade skådespelat sedan unga år och 1895 började han som text- och revyförfattare vid Stora teatern i Göteborg. År 1903 övertog han Folkteatern i Lorensberg tillsammans med sin vän skådespelaren Albin Lavén. Engdahl led av diabetes och vistades ofta på kuranstalter. Engdahlsgatan i Göteborg är uppkallad efter honom (1932).
Porträtt av Adelia Arwedsson. Dotter till bruksinspektorn vid Mattsbo bruk i Dalarna, Fredrik Arwedsson och dennes maka Johanna Paulina Ekstedt. Redan vid 15 års ålder var hon dessvärre föräldralös och lösningen blev att hon flyttade till släktingar i Linköping. Efter lärarutbildning i Umeå var hon från 1875 tillbaka i Linköping för en lärartjänst vid stadens flickskola. Med tiden kom hon att bli föreståndare för lärosätet. Hon har Ada Arwedssons gata uppkallad efter sig i stadsdelen Vallastaden i Linköping.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. På hamburgerskåpet och längs bröstlisten står kannor som minner om familjens tidigare tid i Ryssland, där Edvard varit militärattaché. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Kneipningen. Harald Schiller skriver i Falköpings tidning: "En sommar upplevdes en sensation. Det var det året när kneipningen var det allena saliggörande. För detta ändamål hade en bäck dämts upp. Här kneipade nu barfota damer med försiktigt uppdragna kjolar och herrar med uppkavlade byxor. Det var en dråplig syn att se dessa i allmänhet äldre personer med allvarlig uppsyn tågande fram och tillbaka i bäckens decimeterdjupa vattenfåra. Efter ett par veckor hade till och med de ivrigaste anhängarna tröttnat, varefter vi pojkar med bark- och pappersbåtar blevo ensamma herrar på vadstället". Falköpings tidning 23.12.72.
Porträtt av Ada (eg. Adelia) Arwedson som barn. Rimligtvis tillkommet i Norrbärke där fadern vid tiden var bruksinspektor vid Matsbo bruk. Redan vid 15 års ålder var Ada olyckligtvis föräldralös och lösningen blev att hon flyttade till släktingar i Linköping. Hon kom till makarna Carl Arvedson och Johanna Carolina Fagerbergs välbeställda hem och jämnåriga barn. I vuxen ålder kom hon att bli föreståndare för Linköpings flickskola och en stark förespråkare för jämställdhetsfrågor. Hon har Ada Arwedsons gata uppkallad efter sig i stadsdelen Vallastaden i Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.