Eketorps borg är en fornborg från järnåldern belägen på Alvaret i Gräsgårds socken på sydöstra Öland. Borgen byggdes ut avsevärt under medeltiden och har genom tiderna haft växlande funktioner; från tidigare defensiv ringborg till medeltida fristad, och senare förläggning för en kavallerigarnison. Under 1900-talet rekonstruerades Eketorp och blev ett populärt turistmål. Platsen har använts för att visa medeltida hantverk och tekniker och har också använts för att iscensätta medeltida slag.Eketorp är det enda av 19 kända förhistoriska försvarsverk på Öland som har blivit fullständigt utgrävt. Bara vid Eketorp hittades 24 000 olika föremål. Södra Ölands odlingslandskap klassades 2000 som världsarv av Unesco. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Från 299 kr
Arkitektur, Fotografi, Photograph
Porträtt av Mr Everett N. Petersen, chef för Unescos folkbiblioteks avdelning.
fotografi
fotografi, photograph
Grav, Mausoleum, Monument, Fotografi, Photograph
Radiostationen i Grimeton med radiomasterna i bakgrunden. Byggnationerna inleddes vid årsskiftet 1922-23 och två år senare stod stationen klar vintern 1924. År 2004 skrevs Grimeton Radiostation in på världsarvslistan av Unescos världsarvskommitté. Under första världkriget konstaterades svårigheter med att hålla kontakten med omvärlden via då existerande telegramkablar. 1920 föreslogs att Kungl. Telegrafverket skulle försöka åstadkomma en trådlös förbindelse med USA över Atlanten. Lösningen skulle vara en så kallad ”storradiostation” som skulle underlätta kontakterna med de emigrerade svenskamerikanerna såväl som främja affärsuppgörelser och statsangelägenheter. Avståndet till USA skulle vara så kort som möjligt och gå fri från större landmassor, och kom fram till att mellersta Halland var lämpligt för en sådan radiostations placering. Cirka 1,5 år efter starten i Grimeton hade man kommit ner till en sändningstid på 17 minuter för ett telegram mellan Sverige och New York.
Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.