Onsala kyrka och kyrkogård sedd från sydväst. Mitt för tornet ses entrépartiet som tillkom 1836 med dubbla grindar mellan tre höga, fyrkantiga pelare. Kyrkogården hägnas av en stengärdsgård.
Från 299 kr
Två unga kvinnor, systrar sannolikt, står i armkrok och likadana kläder framför en stengärdsgård. De har höghalsade vida blusar med krås och skärp med rosett i midjan till långa mörka kjolar. (Se även bildnr GEB195)
Två kvinnor håller varandra i armkrok framför en stengärdsgård; troligen mor och dotter. De har snarlika höghalsade, hellånga klänningar med V-formad dekor framtill, klädda knappar och breda skärp.
Gården Heden vid Knapegårdsvägen, Onsala. Mangårdsbyggnad och ekonomibyggnader. Ängsmark och en stengärdsgård. Boningshuset byttdes 1898 då fjärdingsman Ernst Andersson bodde här. Gården kom därefter även att kallas Fjärdingsmannens. Hans dotter Märta (gift med Richard Strohmeier) moderniserade byggnaden 1955.
Hilding Skarin, även kallad "Knallta-Hilding", i skärmmössa och prickig slips utomhus vid en gran och stengärdsgård. Han bodde i en torpstuga innanför Dämmarehult i Järlöv tills den blev för dålig då han övertog stugan "Emmas på Hulta".
En grupp barn i olika åldrar står vid en stengärdsgård med barrskog bakom. Flickorna har tjocka mössor på sig men inga ytterkläder i övrigt. Ingen lärare finns med på bilden, så möjligen kan barngruppen höra till ett barn- eller sjukhem. (Bilden har svag dubbelexponering nedtill)
Tre ynglingar i liknande klädsel vid en sten i brant grässluttning. Troligen bär de någon form av arbetsklädsel med skärmmössa, väst med fickur i kedja och kavaj. I bakgrunden ligger en gård som hägnas av en stengärdsgård. Den stående killen benämns i bildförteckningen som "Olas-Johan N".
Vy mot mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala, med tomten sedvanligt hägnad med en stengärdsgård. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen.
Norra Knapegården i Onsala med manbyggnaden i förgrunden och ekonomibyggnaderna bakom denna. Skepparen Peter Clase var den som genom ny- och tillbyggnader under 1820-30-talen gjorde att gården blev kringbyggd. Drygt 100 år senare började huset disponeras som arrendatorsbostad, vissa byggnader blev överflödiga och togs ner, vilket syns på bilden. Trädgården hägnas av en stadig stengärdsgård och utanför breder egendomens odlingslandskap ut sig. Knapegårdarna springer alla ur Onsalas enda säteri, Råö säteri. Allt eftersom ägorna delades upp och fler gårdar byggdes gavs de olika namn sinsemellan, även om alla var Knapegårdar. Denna kallades "Där borte", den ursprungliga sätesgården för "Där framme", dess annex för Lilla Knapegården och mellangården benämndes "Där oppe". Ägarna har genom historien varit idel sjöfolk - Onsalas skepparadel - såsom skeppare, kaptener, lotsmän, redare och liknande, utöver att de brukade sina stora markarealer.
Ryggåsstuga. Flermotivsvykort av Ebbaredsstugan, Vippentorpet, Bollaltebygget och Gammelgården. Alla utom Gammelgården visar högloftsstugor.
Minas stuga inbäddad i snö. Stugan var ursprungligen en linbasta men byggdes vid 1800-talets slut om till backstuga. Stugans sista invånare var Mina Johansson som dog 1942. Stugan köptes då av Knut Öberg, fotografen Runes far, som lät renovera stugan och sedan skänkte den till hembygdsföreningen.
Exteriör av byggnaden på Drottninggatan i kv Lagmannen innan det blev inklätt av murgröna och blev kallat "Murgrönehuset". Bilden är tagen mot sydväst.
Kor på bete, tillhöriga Kalvhult, Veddige. I bakgrunden ses stora stenhällar lutade mot en hög, vällagd stenmur och ett minitorn bland stenblock, samt en stege till höger. Meddela oss gärna om du har information om platsen!
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Snickerifabrik uppförd 1884 i nuvarande kv Renen, tidigare Snickaren. Vyn går längs den stengärdsgårdskantade Norra vägen som möter Gamlebyvägen, där fabriken ligger med hög skorsten och träbodar. I början av 1900-talet ägdes stadsägorna här, nr 355 och 357, av Varberg-Borås järnväg. Varbergs Snickeri AB köpte fastigheten 1911. När det gick i konkurs 1928 tog Karl Nilsson över, som i sin tur sålde företaget till Ivar Andersson 1930, varpå Carl Svenssonoch drev Varbergs Trävaruaffär här från 1949 och slutligen tog Torsten Evers vid fram till slutet av 1960-talet. Då startade han med kompanjonen Alf Löfgren istället firman Levata och sålde fritidsmöbler tills Varbergs kommun köpte fastigheten 1982. Byggnaderna är numera rivna.
Stigporten in till Hanhals kyrka och kyrkogård. Kyrkans rundade kor ses bakom stigporten. Till vänster står en Volvo PV parkerad och en man kommer gående från höger.
Ryggåsstugan Rygge i Fjärås med uthus. Ägarinnan står på vägen utanför stenmuren och skuggar ögonen för att se fotografen.
Vykort, "Filialen, Steninge", med sekundär notering: vid Harplinge, Halland. Butiksbyggnad med bostad vid byvägen. Entren sitter på det avfasade hörnet och under skyltfönstret sitter en reklamskylt för "Mustads Margarin". I bakgrunden skymtar en ekonomibyggnad med stråtak.
Vy över Sällstorps kyrka, gårdar och odlingslandskap från det södra berget mot det norra österut.
En gammal Volvo med flak, från Skåne län (länsbokstav M) har kört i diket vid Järlövs gård i Veddige. Sett bakifrån. I bakgrunden syns en stor ladugård.
Landsbygdsvy, gamla landsvägen mellan gårdarna Gatan och Lyngås i Onsala.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.