Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Mexico, 1923. Motiv av Juarez-monumentet med halvcirkelformad peristyl Benito Juárez: 1806-72. Mexik. statsman, krossade Napoleon III:s mexik. kejsardöme 1866.
Från 299 kr
Otto von Bismarck (1815-1898). Preussisk och tysk statsman, grundare av Tyska riket 1871. Bismarck blev 1865 greve, 1871 furste samt 1890 hertig av Lauenburg (en titel som han själv aldrig använde). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=129658
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 195. Motiv av Thomas Jefferson 1743-1826 Advokat Utarbetade "The Declaration of Independence" USA:s 3-dje President: 1801-1809.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ungern, 1941. Motiv av Greve Istvan (Stefan) Szechenyi: 1791-1860. Ungersk statsman och industriell välgörare. Grundade Ungerska Vetenskapsakademien. Konstruktör av kedjebron Pest-Buda m.m. Sprängning av järnporten vid Donau. Regleringen av Theiss. -150-årsminne av hans födelse: 1791-1941-
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tyskland, 1926. Motiv av J. Wolfgang von Goethe Författare Skald Naturvetenskapsman 1749-1832
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärken från Schweiz, 1936-47-48. Motiv av Ånglok. Schweiz 1:a järnvägen, mellan Zurich och Baden, 100 år 1847-1947, "Förstadagsbrev". Samt tilläggsporto utland till Sverige; Motiv av Johann Rudolf Wettstein 1594-1666, statsman och diplomat. "Pro Juventute 1948". Som 300- årsminne av "Old Swiss Confederacy" 100-årsminne av "Neuchâtel Revolution" och 100-årsminne av Schweiziska Federationen". Motiv av Mount Pilatus vid lake Lucerne, utkom först 1936 och versionen användes i 20 år.
Gladstone, William Ewart, 1809-98. Brittisk statsman, premiärminister 1868-74, 1880-85, 1886 och 1892-94. Blev 1832 invald för torypartiet i underhuset, där han tillhörde dess ultrakonservativa falang. Han var emot parlamentsreformen 1832, försvarade slaveriet 1833 och slog länge vakt om den anglikanska statskyrkans privilegier. G. var djupt religiös, ofta moraliserande och såg politiken som ett slagfält i kampen mellan det onda och det goda. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=182903
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.