Inblick mot Westmanska gården vid Stora Torgets sydvästra del. Efter stadsbranden år 1700 avsåg man att förlänga Platensgatan genom gårdens bebyggelse. Dåvarande ägare Anders Lenström byggde emellertid över den tänkta gatusträckningen. År 1707 togs det visade valvet upp som en kompromiss mellan gårdsägaren och stadens myndigheter.
Från 299 kr
Stadstornet, tillika klocktorn till Sankt Olai kyrka i Norrköping. Uppförd omkring 1750 efter ritningar av arkitekt Carl Hårleman. Tornets skadades i stadsbranden 1822. Den nya överbyggnaden ritades av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson. I tornet hänger tre klockor, Storklockan och Mellanklockan från 1822 samt Lillklockan från 1825. Samtliga gjutna i Norrköping av Lars Öhman.
Gammelbron, som förbinder Gammelbroplan med Strandparken. En bro har funnits där sedan 1400-talet. Bron började brinna vid stadsbranden 1869 och revs då för att elden inte skulle sprida sig söderut. Den byggdes upp igen och broförbindelse har sedan dess funnits där.
Spektakelhuset vid Norra Kungsgatan, en föregångare till nuvarande Gävle Teater, förstördes vid stadsbranden 1869. Det byggdes mellan Staketgatan och Ruddammsgatan i höjd med nuvarande Vasaskolan (platsen, i nuvarande Rådhusesplanaden, kallades Teatertorget) och invigdes 1840. Byggnaden uppfördes av trä i två våningar med valmat tak och huvudentré från västra gaveln, Norra Kungsgatan. Salongen rymde 600 platser och var ett av landsortens största teaterhus.
Skara domkyrka, Skara domkyrkoförsamling. Den äldsta domkyrkan, från 1000-talet, var sannolikt av trä. En romansk sandstensdomkyrka invigdes 1150; delar av dess ursprungliga skulpturutsmyckning har bevarats. Skara domkyrka eldhärjades även 1566 och vid stadsbranden 1719. En omfattande restaurering och ombyggnad i gotikens anda genomfördes 1886-94 efter Helgo Zettervalls ritningar.
Otydlig men unik bild mot Westmanska gården sedd från Stora torget. Byggnaden uppfördes efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700. Husets läge omintetgjorde för övrigt en planerad förlängning av Platensgatan. Gården revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset.
Hotell-entrén. Grand Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
Restaurang-entrén. Grand-Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
Hotellentrén. Grand Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
Portierlogen. Grand Centralhotellet. Gävle. Byggdes år 1875-1876 efter stadsbranden 1869. Huvudfasaden låg mot Norra Centralgatan och hotellet hette Prins Oscar Ägare var Axel Bergström på Stadshotellet. Hotellet byggts ut med en fasad mot Nygatan döptes det om till Centralhotellet, genomgick under åren till 1919 ett flertal ägarbyten, då det köptes av Oscar Zedrén. Under tiden byggts ut på norra sidan, mot Ruddammsgatan, med restaurang, kafé och trädgård
"Augusts källare" med August Anderssons smör och ostaffär längst till höger. Till vänster låg Stina Hanssons charkuteri. Byggnaden låg längs västra sidan av Varbergs torg och kom till genom att man lade ett tak över grunden till Bruniuska huset, som brann ned i stadsbranden år 1863. "August källare" fanns kvar tills nuvarande Stadshotellet uppfördes 1902 i kv Läkaren. Byggnaden till vänster ligger i kv Gästgivaren. 1890-tal.
Nedmontering av äldre timmerbyggnad vid Ågatan 39 i Linköping. Denna byggnad låg ursprungligen vid Linköpings yttre borggård och uppfördes under andra hälften av 1600-talet som Landshövdingens bostad. Huset överlevde stadsbranden 1700 och omkring 1729 hade den spelat ut sin roll som landshövdingens bostad. Smeden Henrik Ewerhardt monterade ned byggnaden och satte upp den vid sin gård vid Ågatan 39. År 1953 monterades byggnaden ned för andra gången för att flyttas till Gamla Linköping där den delvis inreddes till bankkontor och invigdes 1957.
Ett sprucket glasnegativ som likafullt har värde i sitt frusna ögonblick av en svunnen tid. Vy över sydöstra delen av Stora torget i Linköping. Året är 1898 och ännu ett kvarts sekel kommer torgets sida mellan Stor- och Tanneforsgatan vara oförändrad. Den egendomliga men vackra hörnfastigheten till vänster i bild uppfördes av borgmästare Samuel Pyttner några år efter den stora stadsbranden år 1700. Med sitt centrala läge kom byggnaden tidigt att inrymma handelsbod, vid tiden för bilden Fritiof Björnsons speceri-, garn och diversehandel.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.