Motiv från Nykvarn norr om Linköpings centrala delar. Platsens läge utmed Stångån och Kinda kanal med anslutning till Göta kanal gav motivation för industriell etablering av skilda slag. På bilden Nykvarns Snickerifabrik och bortom Kallerstad tegelbruk som från 1898 till 1960-talet låg på östra sidans lerhaltiga jord.
Från 299 kr
Miljö som minner om ett äldre tiders stadsliv. Ännu fotoåret 1929 bestod Linköpings innerstad av ett anmärkningsvärt stort bestånd av äldre trähus, bostäder som ekonomibyggnader av skilda karaktärer. Dessa byggnader låg i hörnet mot Stora Badstugatans möte med Klostergatan men tillhörde en gård (mamsell Dufvas) med huvudbyggnad utmed Nygatan. Bortom längorna skymtar stadens saluhall och till höger baptistsamfundets fastighet. Vy från nordväst.
Stenbrotten i Borghamn har medeltida anor och har leverarat sten till så skilda byggnadsverk som Alvastra kloster, Vadstena slott, Karlsborgs fästning och Nationalmuseum. Här en vy över brottet i Bårstad som är av senare datum, öppnat under 1860-talet för främst tillverkning av jordbrukskalk och murbruk.
Porträtt av Rudolf Lidman. Född i Linköping 1828 som son till domprosten Sven Lidman och dennes maka Brita Landberg. Vidare i livet kom han som tjänstgörande inom Tullverket att föra en ambulerande tillvaro. Arbetet förde honom till så skilda bosättningsorter som Stockholm, Göteborg, Åre, Visby och Helsingborg. Från 1873 var han gift med Olga Wolff.
Interiör av Linköpings domkyrka vid 1890-talet mitt. Kyrkan har genom sin ålder naturligtvis haft ett antal skilda altaruppsatser. Under perioden 1833-1926 stod bildens gipsskulpturer vid högaltaret. De var utförda av Johan Niclas Byström 1831-32 som förutom Kristus symboliserade Tron och Hoppet respektive Kärleken. Enligt en tradition ska Oscar I:s gemål drottning Josefina och deras barn stått modell till den sistnämnda gruppen.
Sedan medeltiden har Kvillinge kyrka samlat församlingens medlemmar. Den kyrkobyggnad de mött har över tid haft helt skilda uttryck. Från 1100-talets lilla enskeppiga byggnad, över en mängd om- och tillbyggnader mot dagens salkyrka. Kyrkans torn tillkom så sent som 1927. Foto 1953.
Stationen började anläggas 1884 och året därpå kunde en provisorisk stationsbyggnad i trä tas i bruk. Vid denna tid fanns även godsmagasin och lokstall. 1915-16 blev det skilda bangårdar för el- och ångtrafik. (eldriften två spår på bangårdens östra sida). 1918 nytt ställverk med signalsäkerhetsanläggning. 7/10 1932 öppnades den nya stationen. Nytt elektriskt ställverk togs i bruk 22/7 1941. Lokstall byggt 1886
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråm. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Göteborgs Östra omfattade två skilda spårområden. Gbö I, kajplatserna 208-227 Gullbergskajen med kaj vid stadens gasverk. I bakgrunden syns gasklockan. Göteborgs Östra II industrispår på Marieholm, Lärje oljehamn och spår till slakthuset. Vid Gbö I fanns en så kallad pråmhamn.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Lindome 2:14. Hus nr: 579B1023. Två skilda ägare. Benämning: fritidshus, gäststuga och två redskapsbodar. Kvalitet, fritidshus och gäststuga: god. Kvalitet, redskapsbodar: mindre god. Material: trä. Övrigt: husen är likvärdiga. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning. Se KM2007:1411 för gäststugan.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Lindome 2:14. Hus nr: 579B1023. Två skilda ägare. Benämning: fritidshus, gäststuga och två redskapsbodar. Kvalitet, fritidshus och gäststuga: god. Kvalitet, redskapsbodar: mindre god. Material: trä. Övrigt: husen är likvärdiga. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning. Se KM2007:1410 för fritidshuset.
Stationen började anläggas 1884 och året därpå kunde en provisorisk stationsbyggnad i trä tas i bruk. Vid denna tid fanns även godsmagasin och lokstall. 1915-16 blev det skilda bangårdar för el- och ångtrafik. (eldriften två spår på bangårdens östra sida). 1918 nytt ställverk med signalsäkerhetsanläggning. 7/10 1932 öppnades den nya stationen. Nytt elektriskt ställverk togs i bruk 22/7 1941.Lokstall byggt 1886
Manskören i Kalmar, foto 1867. Kören sannolikt bildad omkring 1864. Dirigent (med taktpinnen) doktor Ernst Fagergren, till höger om honom hans broder, bokbindare Henrik Fagergren, och arm i arm med denne läroverksvaktmästare J. Johansson. Till höger om sistnämnde står (ytterst) smeden Oscar Möller. Med handen på bokbindare Fagergrens skuldra står bryggaren N Hägg och i övre raden, ovanför Fagergren står målarmästare Carl Haglund. Närmast till vänster om Fagergren tittar Carl Håkansson fram. Rakt ovanför dirigenten står resepostiljon Axel Wahlström och ovanför denne sotarmästare A F Appelin. Bredvid Wahlström står August Herman Gustavsson och i övre raden, bredvid Appelin, den skönlockige N Gernandt. Mannen med helskägget är destillator A Hayne, och ovanför honom ser man målarmästare O Svensson. Mellan Hayne och spegelfabrikör A Söllscher (med polisongerna) står tullvaktmästare C O Wahlström. Snett ovanför tittar målarmästare O Christierin fram och längst till vänster står skollärare A Holmstedt. Se Kalmar 3.5 1945. M Borgwall. Urklippssamling." Sångkör i Kalmar på 1860-talet, sammansatt nästan helt och hållet av hantverksmästare.
gruppbild, fotografi, photograph@eng
Linköpings busscentral har under minnenas tid var placerat vid åtminstone fyra skilda platser. Länge var Borggården samlingsplats för busstrafiken. Under 1940-talet etablerades bildens terminal med större ytor och bättre service. Läget kom att råda till mitten av 1980-talet då ny anläggning stod klar i kvarteret Drabanten. Den lösningen kom vidare och som bekant att lämnas för dagens resecentrum vid stadens järnvägsstation. Här en dokumentation kort före rivning. Vy från Djurgårdsgatan.
Louise (Lovisa) von Rosen i hemmet vid Repslagaregatan i Linköping. Kärleksfullt porträtterad omkring 1895 av då översten Fritz Lovén. Louise var född i Stockholm men uppvuxen i föräldrarnas gods Ekhovs säteri strax norr om södermanländska Björnlunda. Efter att fadern blivit civil och erbjudits skilda tjänster i Stockholm flyttade familjen åter till huvudstaden och där träffade Louise sin blivande make i Lars Fredrik "Fritz" Lovén. Vid tiden för bilden hade de varit gifta i dryga 20 år och varit Linköpingsbor sedan 1892.
Bokhandlaren och rådmannen i Vadstena Victor Jansson med familj. Makan heter Olivia Larsson, född och uppvuxen i Vadstena. Maken har fört en mer ambulerande tillvaro som bokhandlare i så skilda orter som Arboga, Uppsala, Göteborg, Norrköping och Linköping. Till Vadstena hade han kommit 1886. Makarna gifte sig 1890 och sönerna på fotografiet, Ragnar Victor och Torsten Victor, är ett påfallande resultat av detta. Från 1903 kom parets barn att heta Wetterblad i efternamn.
Några grabbar följer nyfiket fotografens intresse av deras kvarter. Lutade mot dasslängan vid det gamla magasinet såg de sannolikt områdets värden på skilda vis. Amanuensen Bengt Cnattingius representerade Östergötlands museum, med vad det betydde, och gossarna var i sin vardagliga verklighet. Oavsett hur området upplevdes skulle husen rivas inom kort och Cnattingius var där för att samla dokumentation innan det var för sent. Foto 1926.
Porträtt av John Åstrand, auditör vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Född och uppvuxen i Ydre kom han efter juridikstudier i Uppsala att tjänstgöra vid både Göta och Svea hovrätter. Efter omorganisationen av den militära jurisdiktionen knuten till nämnda regemente. Vid sidan av sitt egentliga yrke innehade han en mängd förtroendeuppdrag i så skilda verksamheter som Östergötlands läns landsting, Kinda kanal, Bona uppfostringsanstalt med flera. Under hösten 1903 lämnade han Ydre för att inflytta till Linköping. Från 1909 var han gift med Louise Segerdahl.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.