Vy mot blivande kvarteret Ekoxen i Linköping genom ett kolorerat brevkort från omkring 1910. Husen i blickfånget var vid tiden helt nyligen uppförda på ett utlagt tomtområde mellan Trädgårdsföreningen och Klostergatan. Vid östra sidan av den nämnda men här dolda gatan reser sig Linnéskolan. "Störningen" i bildens nedre, högra hörn förklaras av fotografens svårighet att nå fri sikt från sin position på Kittelberget.
Från 299 kr
Algutsrums kyrka. Altarskåp från 1500-talet. Votivskeppet är 1800-tal. Kalken är från 1200-talet. Gravsten över prästen Erlendus, död 1345. Dopfunten, som är märklig, är från 1100-talet. Kyrkan byggdes om 1822. Vid god sikt syns 18 kyrkor på Öland och fastlandet från tornet.
F6 Karlsborg 1945. Totalhaveri med B17 17301, 1. divisionen. Flygplanet kolliderade med ett berg pga mörker och dålig sikt öster om Moholm. Flygförare aspirant Modée och signalist furir Hallgren omkom. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Dokumentation av Kalles Kaviar. Abba Seafood produktionsledningskontor med fabriken i bakgrunden. Fabriken uppfördes 1970 då produktionen flyttades från Rösholmen mitt emot Kungshamns centrum. Större tillbyggnader har genomförts 1987-1989 och 1995 i samband med strukturrationaliseringar. Kontorsbyggnaden uppfördes 1989. Fotografiet är taget mot nordväst och vid klar sikt kan Väderöarna skymtas vid horisonten.
Nedslag i Linköping år 1950 i en miljö som närmast fullständigt omstöpts. Vy utmed Göran Dyks gata mot Repslagaregatan. En tid före bilden hade stadens planerare låtit den förstnämnda gatan att bryta igen den äldre bebyggelsen och förbinda Repslagare- och S:t Larsgatorna. Saneringsarbetet skapade även en ansats till det som skulle komma att bli Lilla torget (Gyllentorget). I ett senare skede byggdes Göran Dyks gata igen av Gyllenvaruhuset och bildens fria sikt försvann. I fonden dåvarande Repslagaregatan 25.
Ågatan 41 och 39 i Linköping. I början av 1950-talet skulle husen komma att monteras ned för nya placeringar i friluftsmuseet Gamla Linköping som Spegelmakaregården respektive Jungfru Lovisas gård. Vid fototillfället 1938 hade man för första gången på evigheter -sannolikt någonsin- fri sikt mot husen på sina ursprungliga platser. Personal från Östergötlands museum passade på att dokumentera dem i samband med saneringsarbeten i det framförliggande kvarteret Borgaren.
Han kom i vägen, mannen som tycks upptäckt sitt misstag men inser att skadan inte kan göras ogjord. Fotografen hade ställt upp sitt kamerastativ på Borgmästaregatan för att få fri sikt mot S:t Larskyrkan i avsikt att dokumentera det pågående restuareningsarbetet. Varken fotograf eller fototid är presenterat men till upphovsman kan vi på goda grunder knyta Fritz Lovén. Denne fritidsfotograferande generalmajor bar en passion att skildra förändringar i stadsbilden och kyrkans ombyggnad vore honom olikt att förringa. Tiden kan dock säkerstsällas till 1906, möjligtvis 1907.
Det här måste ha varit Gotlands mest originella kvarn! Den stod på ancyllusvallens krön ca 100 m nordost om nuvarande Tjernelds ladugård på Bjärges. Om bröderna Södergren byggt den och använt den tillsammans är inte känt. I Lauboken står det att Arvid Södergren var fiskare och båtbyggare. Hur som helst har man tänkt helt i egna banor när man byggt kvarnen. Ett lågt fyrkantigt kvarnhus med ett ett högt strutlikanande torn är inte känt från övriga Gotland. Inte 6 vingar heller. Luckorna på vingarna fästes från den lilla balkongen som löpte runt tornet, balkongen nåddes via en dörr i tornet. Den korta kvarnaxeln måste ha växlat över till en lodstående axel som stod i ett nav i golvet och därifrån måste kraften ha växlat övertvå gängertill en eller två stenar och/eller sikt. Sådana konstruktioner är kända från några kvarnar på ön. Nils Södergren rev kvarnen 1920. Han hade köpt en stor 8-kantig holländare i 3 våningar + lökkupolhätta byggd 1889 från Kärne i Burs, vilken han monterade upp 1921. Det var en av socknens största kvarnar och Nils Södergren malde åt både sockenbor och åt bönder från Garde, Alskog och När.
Porträtt av fröken Augusta Ullman. Född i Skänninge 1842 som dotter till stadsfiskal Anders Magnus Ullman och dennes hustru Amalia Söderström. Fadern gick bort i början av år 1850 och kvar stod änkan med nio barn. Hur livet tog sig ut för de kvarvarande familjemedlemmarna ger källorna endast vaga svar men på något vis lyckades modern fostra barnen som med stigande ålder lämnade hemmet en efter en. Vid 16 års ålder blev det Augustas tur att bli egen och vi finner henne i förstone hos släktingar i Alunda nära Östhammar. I september månad 1861 flyttade hon till Kullerstad för att som mamsell ta tjänst på godset Ribbingsholm, vilket på sikt kom att få avgörande betydelse för hennes liv. Herrskapet Westerblads son Henning var bara en gosse vid tiden men med tiden blev han stor, tycke uppstod mellan dem, och till hösten 1873 ingick de äktenskap. I sammanhanget hade svärmodern lämnat Ribbingsholm och istället köpt Tvärdala herrgård i Västra Husby. Så länge hon var i livet arrenderade Henning och Augusta godset men efter hennes död 1889 bröt de upp för ny tillvaro i Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.