Övergran 281:1-3
Från 299 kr
Vendel 28:1
Vendel 365
Vendel 27:1-2
Övergran 228:1
Övergran 270:1
Övergran 234:1-2
Per Nyqvist, Skara berättar att klubbmedlemmarna träffades i nuv. Källeskolans gymnastiksal varje tisdag o fredag, där de hade gymnastik. Klubben upplöstes efter andra världskriget. Stig Rehn, som själv är med på bilden, tog fotot med s.k. självutlösare. Fr.v i bakre raden: 1.Verner Källermark (skymd) 2.Berg 3.Gösta Holmström 4.-6. okända 7. Per-Erik Haglund 8.-9. okända 10. Tor-Ulf Haglund 11. Sven Persson Mellanraden fr.v: 12. Kulo Gren (med indragen mage) 13. Harry Björk (bakom nr.12) 14. -17. okända 18. Claesson 19. Sjögren 20. Stig Rehn (fotograf) Längst fram fr.v: 21. Tore Johansson (liten pojke) 22. Per Nyqvist (sittande) 23. okänd 24. Kurt Nordström
Här har Masse byggt upp bilden på ett fantastiskt sätt. Spitsplogen står med stöd aven liten käpp, så man tydligt ser dess form. Gräset utgör en diskret bakgrund förplogen. Plogen omramas av en vedbod med grenhögar och vedtravar och bakom dessa står ett par träd, varav det större är en oxel. Spitsplogen är ett sk sulårder som man från bronsåldern och framåt använt för brytning och luckring av åkerjorden, både på åkerns längd och bredd, varefter man harvade. Spitsplogen är symmetrisk och föser jorden åt båda sidor. Den består av järnskodd fot som fyser i marken. Den är fäst vid en böjd dragstång av självvuxet virke samt en lite styrstake baktill. Spitsplogen fortsatte att användas även efter det att vändplogen slagit igenom och då främst vid uppdragande av rader till potatis och senare till upptagning av dessa. Se Bild nr 9 och 12! Bilden är tagen på Jakob Karlssons, Fäi-Jakås, gård. Vedboden är ett bulhus klätt med bräder. Taket är täckt med spån. På nocken sitter en en fågelholk, något som förr var vanligt på hus och i träd. Bilden visar också en stor grenhög med ris och två s k flovedsstaplar, ved för den kommande vintern liggande på tork. Grenar högg man i bitar, även ganska grova sådana, medan floveden var så pass grov att den måste sågas, vilket tog längre tid. Ris och smågrenar samt tjocka bitar eldades i öppna spisen, medan medelstor rakvuxen ved användes till järnspisen och kakelugnen. Det gick åt stora mängder och ved var ofta en bristvara.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.