Bertil Sandelin. Karamellskrin från Freja
Från 299 kr
Bertil Sandelin. Konfektask med Freja-Kola
Bertil Sandelin. Konfektask från Freja
"Hantverket omistligt för mänsklig kultur", Uppsala 1934
Westerlund och G Karamellfabrik.
AB Kalmar Marzipanfabrik.
Westerlunds karamellfabrik.
Ljungsbro 1938
Cloetta 1934
Porträttfotografi av Amalia Precht-Reuter (1871-1956) år 1900. Hon var dotter till mäster Precht-Reuter, sockerbruksmästare vid Korndals bruk, senare anställd vid Carnegies bruk.
Porträttfotografi av Amalia Precht-Reuter (1871-1956), som vid tillfället i fråga var 18 år. Hon var dotter till mäster Precht-Reuter, sockerbruksmästare vid Korndals bruk, senare vid Carnegies bruk.
Tre kvinnor uppställda i en fotoateljé år 1900. Amalia Precht-Reuter (1871-1956) står i mitten. Hon var dotter till sockerbruksmästaren Precht-Reuter vid Korndals bruk, senare anställd vid Carnegies bruk.
Mäster Precht-Reuter (sockerbruksmästare), hustrun Anna samt de tre barnen, cirka 1875. Framför pappa står dottern Amalia (1871-1956). I bakgrunden står två söner. Mäster Precht-Reuter kom från Tyskland till Korndals bruk på 1820-talet. Han arbetade senare på Carnegie bruk.
Amalia Precht-Reuter (1871-1956), cirka 1940-1950-tal. Hon var dotter till mäster Precht-Reuter, sockerbruksmästare vid Korndals bruk, senare anställd vid Carnegies bruk.
Chokladkartong. Fotografi till broschyr "Papyrusbruken".
AB Karamell- & Chokladfabriken Sonjas monter i avdelningen för närings- och njutningsmedel på Upsala Fabriks- och handtverksförenings utställning, en trappa upp, Nedre Slottsgatan 6
AB Karamell- & Chokladfabriken Sonjas utställning på den s k försäljningsgatan längs Nedre Slottsgatan, Upsala Fabriks- och handtverksförenings utställning
Karameller och karamellburk från AB Karamell- & Chokladfabriken Sonja, Svartbäcksgatan 26, Uppsala 1938
Möte på trottoaren utanför Ahlgrens Tekniska Fabrik.
Interiör från Pix AB, 28 januari 1946. Pix AB tillverkade Pixtabletten och andra produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabrikslokaler vid Hantverkargatan, kvarteret Bogården, och året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, firman ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 övertogs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bogården. Fabriksbyggnaden inreddes av HSB till bostäder till bostadsmässan BO 88 och förvaltas av bostadsrättsföreningen Bogården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.