Här vill Masse visa hur en åker ser ut när den har plöjts med en modern vändplog. Bilden är tagen så solen ger släpljus, tiltorna framträder genom skuggning. Förplöjningen är de längsgående fårorna och motvändningen de tvärsgående. Åkrarna var förr uppdelade i mindre åkerstycken vilka kallades "tvärar", vilka i regel skiljdes från varandra genom små diken. Bilden är tagen mot Lausbackars västra sida med Hallbjäns kvarn på backkanten och Hallbjäns södra part skymtande t v. Bandtunar skiljer beteshagar och åkrar från varandra och skiljer också mellan olika markägare.
Från 299 kr
Källaren t h är som byggnadstyp mycket gammal. Formen, det flacka taket och dörren mitt på gaveln är typiska uttryck för vikingatidens och tidiga medeltidens bostadshus, fast de var i regel av trä. Vad småhusen t v använts till är inte uppenbert, men den vänstra delen med inåtgående dörr borde ha varit dass. Den högra har utåtgående dörr, men man får ingen vägledning om funktionen. Byggnaderna ser lite övergivna ut på bilden, gräset växer upp framför dörrarna och inga stigar leder dit. De finns nog med på nån annan bild, kolla!
Trottorps by på 1870-talet. T.v. manbyggning av sydgotisk typ, här i trakten kallad loftstuga eller"stuva å loft". Byggnaden är sedan länge riven. Enligt äldre personers uppgifter var denna byggnadstyp på bondgårdarna regel vid 1800-talets mitt. Fanns också i Yggesbo. Orginalfoto skänkt 1925 av lantbrukaren Per Eskilsson,Hagalund, Halltorp.(Fru Eskilssons fädernehem). Eftervintern 1869 C5 Text på bilden:"Flygel stor sal med målade tapeter. Där döptes Per Persson.""Den högra ladugården hör till granngården.""Ladugården till denna gård, Per Persssons." Till vänster:"Carlslund i Trottorp".Till höger:"Per Persson ägare till gården"
Fordonet "Star", förmodligen Sveriges första postbil, trafikerade sträckan Trosa-Järna innan stambanan var utbyggd över Vagnhärad. Det var dock si och så med tillförlitligheten beträffande turlistan och trots att herr automibilägaren (Karl Sjöberg) annonserade i stadens tidning att bilen kunde ta 2 passagerare, för det facila priset av kr 1:25 tur och retur, föredrog i regel Trosaborna häst och vagn. Bilen inköptes år 1905 och såldes år 1907. Fotot taget utanför postkontoret i Trosa år 1905. Vid ratten chauffören Adolf Nilsson från Järna, och till höger postmästaren i Trosa A. Blixt.
A.A. Pettersson förde posten med häst och kärra på linjen Örebro-Lillkyrka-Arboga från 1887 till 1911. Kärran är en gigg, en lätt tvåhjulig öppen vagn som utvecklades omkring 1850 från schäsen. Giggen var fram till bilens genombrott ett av de vanligaste hästfordonen. Efterhand förbättrades konstruktionen med bland annat bättre fjädring. Korgen har i regel plats för två personer. Föra tt ge giggen en mjukare gång kunde balansen regleras med de flyttbara sätena. I Sverige gjordes ett flertal giggmodeller, bland annat "Arvika kärran" och "Åstorpsgiggen".
F6 Karlsborg. Flygplan B6. Säkerhetsföreskrifter vid flyg med B6 eller J9: "intill dess betryggande åtgärder vidtagits för att förhindra att koloxid intränger i förarrummet på flygplan B6 och J9, skola dessa typer som regel flygas med huven något öppen. Endast när flygningens art (t.ex. vid dykningar eller annars när hög fart uppnås) så kräver, får huven tillfälligtvis stängas. Förare som märker eller tror sig märka koloxidförgiftning, skall under alla förhållanden omedelbart öppna huven så mycket som erfodras för att luften åter skall bliva frisk i förarrummet.)" Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg. Flygplan J9. Säkerhetsföreskrifter vid flyg med B6 eller J9: "Intill dess betryggande åtgärder vidtagits för att förhindra att koloxid intränger i förarrummet på flygplan B6 och J9, skola dessa typer som regel flygas med huven något öppen. Endast när flygningens art (t.ex. vid dykningar eller annars när hög fart uppnås) så kräver, får huven tillfälligtvis stängas. Förare som märker eller tror sig märka koloxidförgiftning, skall under alla förhållanden omedelbart öppna huven så mycket som erfodras för att luften skall bliva frisk i förarrummet.)" Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Södra Vings socken. Älvkvarn-sten vid Nordkvarn, Hökerum. skålgropar, älvkvarnar, knackade och slipade skålformiga fördjupningar iberghällar och stenar. De är i regel 3-10 cm i diameter och upp till 5Â cm djupa och kanförekomma ensamma eller i grupper om hundratals på samma hällyta. Skålgropar har global spridning. De är vanliga i Mellansverige. Landets äldsta skålgropar finns på stenålderns megalitgravar. Flertalet tillhör sannolikt bronsåldern, då de bl.a. finns på hällristningar, men de uppträder också på järnålderns gravfält och boplatser. Uppteckningar visar att skålgropar använts långt in i historisk tid. De har sannolikt figurerat i lokal offerkult, men kan också utgöra symboler för kvinnokönet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=308857
Vykort, "Strandbad vid Varberg". Vy över klipporna på Goda Hopp, herrarnas nakenbad i Varberg. Till en början var det småpojkar som badade nakna här vid badplatserna Goda Hopp och Djupa Dräkt utanför staden. Nakenbadande vuxna män var i regel arbetare som inte hade råd med badkläder, i den mån de ens fanns att köpa. Ett bad i Kallbadhuset kostade. Vuxna manliga nakenbadare ökade i antal mot 1800-talets slut och redan före 1910 försågs badplatserna med badhytter både för herrar på Goda Hopp respektive Djupa Dräkt och för damer på Skarpe Nord, men påbudet var att man skulle använda badkläder. Sådana hyrdes ut av respektive föreståndare för hytterna.
Fordonet "Star", förmodligen Sveriges första postbil, trafikerade sträckan Trosa-Järna innan stambanan var utbyggd över Vagnhärad. Det var dock si och så med tillförlitligheten beträffande turlistan och trots att herr automibilägaren (Karl Sjöberg) annonserade i stadens tidning att bilen kunde ta 2 passagerare, för det facila priset av kr 1:25 tur och retur, föredrog i regel Trosaborna häst och vagn. Bilen inköptes år 1905 och såldes år 1907. Fotot taget utanför postkontoret i Trosa år 1905. Vid ratten chauffören Nilsson från Järna, och till höger postmästaren i Trosa A. Blixt.
Fotografens namn står som regel inte utsatt, men fotograf är oftast Kalle själv, ibland någon tidningsfotograf och ibland någon klubbkamrat. Under bilden står: VÄSTGÖTA. På cyklarna ses Erik Lindkvist och Karl Nygren. Bakom dem står några supportrar, bland andra K. W. Gullers blivande hustru Ingvor Alberts. Bilden är tagen i samband med cykelträning vid Svens pappas hus på Broslättsgatan. Detta är en av flera bilder från Mölndals cykelklubb. Klubben bildades 13/3 1922 (20 medlemmar) och var som bäst 1935-1937. Detta är en av flera bilder ur Karl Nygrens album. Karl arbetade på Mölndalstryckeriet och kallades "Kalle tröckarn". Han var aktiv inom Mölndals cykelklubb (MCK).
Fotografens namn står som regel inte utsatt, men fotograf är oftast Kalle själv, ibland någon tidningsfotograf och ibland någon klubbkamrat. Under bilden står: Karl ... Sven. Karl Nygren och Sven Karlsson var vänner. Båda var fattiga, men Sven hade lite bättre ekonomiska förutsättningar. Lumberjackan, som Karl bär på bilden, har han fått av Sven. Bilden är tagen i samband med cykelträning vid Svens pappas hus på Broslättsgatan. Detta är en av flera bilder från Mölndals cykelklubb. Klubben bildades 13/3 1922 (20 medlemmar) och var som bäst 1935-1937. Detta är en av flera bilder ur Karl Nygrens album. Karl arbetade på Mölndalstryckeriet och kallades "Kalle tröckarn". Han var aktiv inom Mölndals cykelklubb (MCK).
Fotografens namn står som regel inte utsatt, men fotograf är oftast Kalle själv, ibland någon tidningsfotograf och ibland någon klubbkamrat. Man ser Mölndalstryckeriets personal: Thimell, Thimell, chefen Sven Jonsson, chefen Hans Hansson, Josefsson och Nygren, ilden är tagen i samband med cykelträning vid Svens pappas hus på Broslättsgatan. Detta är en av flera bilder från Mölndals cykelklubb. Klubben bildades 13/3 1922 (20 medlemmar) och var som bäst 1935-1937. Detta är en av flera bilder ur Karl Nygrens album. Karl arbetade på Mölndalstryckeriet och kallades "Kalle tröckarn". Han var aktiv inom Mölndals cykelklubb (MCK).
Fotografens namn står som regel inte utsatt, men fotograf är oftast Kalle själv, ibland någon tidningsfotograf och ibland någon klubbkamrat. Under bilden står: ÅKE. Både Åke Berg och startern Johansson kom från Majornas idrottsklubb (MIK). Bilden är tagen i samband med Alingsåsloppet. Bilden är tagen i samband med cykelträning vid Svens pappas hus på Broslättsgatan. Detta är en av flera bilder från Mölndals cykelklubb. Klubben bildades 13/3 1922 (20 medlemmar) och var som bäst 1935-1937. Detta är en av flera bilder ur Karl Nygrens album. Karl arbetade på Mölndalstryckeriet och kallades "Kalle tröckarn". Han var aktiv inom Mölndals cykelklubb (MCK).
Bild från Hovåsristningen. En man studerar hällristningar som föreställer djur. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. En man studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. Här finns hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.