Margit Manstad, rollporträtt, troligen till pjäsen "Kvinnorna" på Dramaten.
Från 299 kr
Keramikföremål av Maggie Wibom, 1946. Margareta "Maggie" Wibom, född 1899 i Gävle, död 1961 i Sundsvall, var en svensk keramiker och konstnär. Maggie Wibom studerade vid Högre konstindustriella skolan 1921-24. År 1925 anställdes hon vid Bobergs fajansfabrik i Gävle och arbetade där till 1933. Hon formgav skålar, serviser och krukor ofta med motiv i relief. 1933-34 hade hon frilansuppdrag för Gefle Porslinsfabrik med figurer och djur i stengods. 1936 började hon på S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala, men fabriken såldes och lades ned 1937. Hon startade därför egen verkstad "Stockholms Keramik" på Grev Turegatan 9 i Stockholm som hon drev 1938-50. Hon utförde även porträttbyster samt några stora väggdekorationer med målade keramikplattor. 1944 ställde hon ut ca 600 pjäser på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Maggie Wibom finns representerad bland annat på Nationalmuseum, Upplandsmuseet och Gävleborgs länsmuseum.
Keramikföremål av Maggie Wibom, 1946. Margareta "Maggie" Wibom, född 1899 i Gävle, död 1961 i Sundsvall, var en svensk keramiker och konstnär. Maggie Wibom studerade vid Högre konstindustriella skolan 1921-24. År 1925 anställdes hon vid Bobergs fajansfabrik i Gävle och arbetade där till 1933. Hon formgav skålar, serviser och krukor ofta med motiv i relief. 1933-34 hade hon frilansuppdrag för Gefle Porslinsfabrik med figurer och djur i stengods. 1936 började hon på S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala, men fabriken såldes och lades ned 1937. Hon startade därför egen verkstad "Stockholms Keramik" på Grev Turegatan 9 i Stockholm som hon drev 1938-50. Hon utförde även porträttbyster samt några stora väggdekorationer med målade keramikplattor. 1944 ställde hon ut ca 600 pjäser på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Maggie Wibom finns representerad bland annat på Nationalmuseum, Upplandsmuseet och Länsmuseet Gävleborg.
PJÄSEN FAMILJEN PÅ HJALMAR BERGMANTEATERN
PJÄSEN NOSHÖRNINGEN PÅ HJALMAR BERGMANTEATERN
Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Galten och Suggan är två likartade, men inte identiska, kanoner som sedan den 22 augusti 1623 förvaras på Gripsholms slott vid Mariefred, där de står uppställda på den yttre borggården. De båda kanonerna har även kallats Rysseulvarna och har dessutom gått under namnen Vargen och Varginnan. Den ena av dem togs som krigsbyte vid Narva av Pontus de la Gardie år 1581. Den andra beslagtogs av Evert Horn vid Ivangorod år 1612. De båda kanonerna är rikt utsmyckade med beslag och inskriptioner på ryska. Den större av dem göts 1579 och den mindre år 1577. Flera gånger under 1700-talet, 1722, 1734 och 1764, var de hotade eftersom det fanns planer på att smälta ned dem och gjuta nya pjäser. I boken Gripsholm, slottet och dess samlingar, 1537-1937 tecknar kapten Sten Djurberg de båda kanonernas historia. I essän Till Galtens och Suggans historia skriver han att "blott ingripandet av några för våra stolta historiska troféer intresserade personer ha vi att tacka för att de undgingo förgängelsen". Han konstaterar avslutningsvis att "från sin plats på den gamla vasaborgen minna de alltjämt besökaren om tider, då Sverige i kamp och umbäranden och blott genom att spänna krafterna till det yttersta lyckades hävda sin självständighet och lägga grunden till sitt stormaktsvälde." (Hämtat från Wikipedia)
fotografi
Medverkande i pjäsen Skomakar-Kalle eller prästen.
Pjäsen "Hittebarnet" i IOGT:s lokaler, Västerås.
Pjäsen Familjen på Hjalmar Bergmanteatern, 1976-09-28
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.