PANNCENTRALI MODELL ST GÖRANS SJUKHUS
Från 299 kr
Bilden visar nedtagning av värmepannan till panncentralen år 1953. Pannorna var fyra till antalet och vägde omkring 2 ton per styck. Dessa rullades på järnrör fram till nedtagningsplatsen och arbetet utfördes som övningsobjekt av en militärlastbil. När pannan hade placerats över det urspårade hålet i betong-bjälklag, brast det extra sidostödet på lastbilen med påföljd att lastbilen välte och pannan åkte ned i hålet.Tur i oturen var att kranarmen räckte över hålet och stoppade mot betongvalvet på andra sidan och pannan kunde firas ned. Hade kranarmen ej tagit i betongkanten hade lastbilen vält över och pannan blivit sönderslagen mot betonggolvet, höjdskillnaden var 6,5 meter och en svår olycka kunde blivit följden, då det var många arbetare som var intresserade att se hur det gick till. Arbetet utfördes av underentrenör (rörfirman), som hyrt lastbilen för nedtagning av pannorna. Bilderna är tagna från andra vånings bjälklag, där övriga arbetare följde händelserna. Panncentralen va
Den låga byggnaden i förgrunden med formarna är betongpelare och balkar till garagen och övriga ytterväggar, som var av fasadtegel och mellanväggar halvstensw murtegel. De sju garagen var placerade över panncentralen. Den höga ställningen var arbetsställning för skorsten till panncentralen. Stegen på hörnet var för persontrafik, sådana förekom på alla trähissar och ska vara försedda med ryggskydd. Materialet till skorsten hissades upp med ett hisspel på marken och en galge i toppen på ställningen. Kärrorna fick styrning mot ställningen av vertikala brädor som är synliga vid hörnet på andra sidan ställningen. Ställningsplankan flyttades upp allteftersom murningen blev färdig och översta ställningslaget är helt "inplankat", vilket visar att skorstenen är färdigmurad. De mörka partierna i mitten av ställningen är skorstensmuren. Byggnaden till vänster har beteckningen Hus C och är murad av "Durox" gasbetongblock och två trappuppgångar med 12 lägenheter i första och andra våning samt fyra på vindsvåningen.
Omkring mitten av 1940-talet började allmänt grävmaskiner användas vid schakt av husgrunder. Grävmaskinen på bilden utför schakt till panncentralen i kvarteret Lien, Wettterlinsgatan 19. Panncentralen betjänar 260 lägenheter i kvarteren Plogen, Harven, Lien och Räfsan med värme och varmvatten. Under ett tunnare lager av matjord var det 3,5 meter djup pinnmo ned till kalk-berget. Ytan ovanpå kalkberget var i allmänhet plan med horisontala och vertikala sprickor. Grävmaskinen lösgjorde och lastade jorden på lastbilar. Två män följde grävmaskinen och skyfflade fram den jord som maskinen inte kunde få med i skopan. Kalkberget borrades sedan och sprängdes ytterligare 3 meter djupare, varefter kalkstensskrotet med grävmaskinen lastades på lastbilar. En del av detta material användes som underlag till vägar och gator. Till vänster på bilden en halv meter under markytan är brädor synliga. De utgjorde skydd över rikskabel från Stockholm och söderut.
Nybyggd panncentral. 1948.
Papyrus/Stora Enso, Byggnad 14 (panncentral och kraftcentral).
Papyrus/Stora Enso, Byggnad 14 (kraftcentral, panncentral) och byggnad 13.
Byggnation av panncentral i Rosta, 1948-07-02
Panncentral och bastu i Karskär, Korsnäsverken. År 2000 används byggnaden som tvättstuga och samlingslokal.
industribyggnad
Sjukhusets panncentral.
bilder, fotografi, digitalt född
Messingen
Bostadshus. Den 5 december 1949. Korsnäsverken har sedan länge beaktat att arbetsresultaten i mycket hög grad beror på trivseln i hemmen. Bolaget har från början succesivt höjt bostadsstandarden för sina anställda. En del av personalen bor i egna hem som uppförts med subvention från bolaget
Oljepannor.
Papyrus/Stora Enso, Byggnad 13.
Ångtanken "Zeppelinaren" för ångackumulation vid Krokslätts fabrik. Uppsamlingstank för framställd ånga.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.