Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, var en engelsk importör och grosshandlare, som var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Han öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden
Från 299 kr
Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, en engelsk importör och grosshandlare, var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden
Bladins Urmakaraffär, 30 mars 1938
Edvard Lindblom, exteriör av affären
Edvard Lindblom, Ost- Smör- Ägg- & Charkuteriaffär Anders Mattssons kaffe
Maskinbolaget. F443ebruari 1944.
Arkitekt Dahlén, Norra Kungsgatan 3, Gävle. År 1943.
Lindblom Edv. i butiken. " Lindbloms Hörna". Började som torghandlare och 1922 öppnade han livsmedelsbutik.
Maskinaktiebolaget, Jonzén & Bäccman Kylskåp samt kylanläggningar Juli 1944
Lindbloms Hörna. Edvard Lindbloms butik. Drottninggatan / Norra Kungsgatan. Vid charkdisken Elsa Nord och borta vid ostdisken Edvard Lindblom
Drottninggatan och Rådhustorget på 1860-talet. I mitten Pehr Ennes' hus. Foto av F. Tollins litografi.
Interiör Kansligatan.
Interiör Norra Kungsgatan.
Hallbergs Bokhandel. Drottninggatan/Kansligatan.
Norra Kungsgatan hörnet av Drottninggatan utsikt söderut. I bakgrunden till vänster Rettigska villan med adress Södra Kungsgatan 1. Bilden är tagen före branden 1869. Huset närmast till vänster står i nuvarande esplanaden.
Drottninggatan. mot öster. I bakgrunden Esplanaden.
Folkets Hus sett från hörnet av Kyrkogatan och Kansligatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.