Ånggrävmaskin Statens Järnvägsbyggnader, SJB Q8 3 (YH). På linjen mellan Tomteboda och Värtan.
Från 299 kr
Lastning med ånggrävmaskin Statens Järnvägsbyggnader, SJB Q8 3 vid Tomteboda 1916. Statens Järnvägar, SJ vagn 11366.
Lastning med ånggrävmaskin Statens Järnvägsbyggnader, SJB Q8 3 vid Tomteboda 1916.
Vagnverkstaden i Uddevalla 1903, Inspektionsvagn en av SJBs, Statens Järnvägsbyggnader, äldre vagnar. SJB 192.
Figge Blidberg, nivellör vid Statens Järnvägsbyggnader. Blev senare arbetschef för Göteborgs stads allmänna arbeten.
Löjtnant Johan Peter Benedict Torell född 1837, anställd vid såväl statens järnvägsstyrelse som statens järnvägsbyggnader.
Rallarlag vid bygget av stadsbanan Ljusdal-Hudiksvall. Loket på bilden är SJB 6 "Jemtland". (Statens Järnvägsbyggnads) Överfördes till SJ 1889 som SJ Ä 510 "Jemtland". Slopat 1898, Skrotat 1898.
Bro över Ume älv vid Vännäs. Statens Järnvägsbyggnader, SJB 6 'Jemtland'. Tillverkat 1879. Slopat och skrotat 1898.
Abraham Johannes Wiklund, sektionsingenjör vid Statens Järnvägsbyggnader, och schaktmästare Palm vid dubbelspårsbygget på sträckan mellan Finnerödja-Laxå.
Statens Järnvägsbyggnader, SJB lok 22 "Thor" och Statens Järnvägar SJ B 3 "Prins August" vid järnvägsmuseets lokaler i Tomteboda.
Från vänster: Chefen för Kungliga styrelsens Järnvägsbyggnader Carl Gottreich Beijer, V. Rothe och Generaldirektör Carl Oskar Troilius.
Omläggning av järnvägen inom Varbergs stad. Vy längs banan. I schaktet ligger räls för vagnar som används av järnvägsbyggarna. Stadsbebyggelse på långt avstånd. En person som står på spåret kan anas. I bakgrunden syns kraftverkets skorsten.
Statens Järnvägsbyggnader, SJB lok 3 "Bore". Byggnadsloket fick från 1898 littera SJ Qä 507. Rallarlaget och övrig personal står uppställda för fotografering vid arbetståget
John W: son Lilliehöök. Född 1883. Underingenjör 1911 - 1915 Biträdande ingenjör vid SJB,Statens Järnvägsbyggnader 1918 - 1922 Vicedirektör Seffle Kanal 1922 - 1949.
Statens Järnvägar, SJ G 93 "Jernsida", SJ A 75 "Göta", Statens Järnvägsbyggnader, SJB lok 22 "Thor" och SJ B 3 "Prins August" vid järnvägsmuseums lokaler i Tomteboda.
Banbyggnad sträckan Ljusdal-Hudiksvall. Sadeltankloket på bilden är (vid tiden för fotot) SJB 3, "Bore" (Statens Järnvägsbyggnads lok nr:3), Tillverkat av Beyer (England) 1865. Överfört från SJB 1896 till SJ som SJ Ä 507 "Bore", nytt littera 1898 till SJ Qä 507 "Bore"
Förste baningenjör Axel Poring (med hunden) arbetsledare för första arbetssträckan från Gällivare vid järnvägsbyggnaden Gällivare-Porjus. Civilingenjör Håkan Bodman arbetsledare vid andra arbetssträckan vid samma bygge. Möte vid gränsen mellan avdelningarna. Porings hund hette "Lasse" därför att han var så liten. Transport av material över kavelbroar. Statsbanebyggnaden Gällivare-Porjus
Östervärns station. Malmö-Simrishamn; MSJ. Viadukt över enskilda banan Östervärn. Montering av järnvägsbyggnaden. Man körde med ånglok in på 1960-talet. Sveriges enda väpnade tågrån inträffade på just denna järnväg 1907, på tåget mot Genarp, mellan Staffanstorp och Djurslöv. Två män sköt postiljonen men åkte fast. Postiljonen säga ha överlevt i 40 år med kulorna i huvudet.
SJB lok 6 "Jemtland" För Statens Järnvägsbyggnader (SJB) inköptes 1858-79 sex fyrkopplade sadeltanklok från Beyer, Peacock. Samma loktyp har levererades till åtskilliga järnvägar världen runt som byggnadslok och växellok. De två första loken tilldelades Westra Stambanans lokserie med nummer 21 och 22, men från 1866 överfördes loken till en intern nummerserie inom SJB. De fyra övriga loken erhöll nummer 3-6 inom SJB:s numrering. År 1896 beslöts att överföra de sex loken till SJ och de erhöll nummer 505-510 med littera Ä. År 1898 förandrades litterabeteckningen till Qä. Slopning av loken skedde 1897-1906 och SJ 22/SJB 2/SJ Ä-Qä 506 överlämnades till Järnvägsmuseum Källa Svenska Lok.se
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.