Triumfbåge rest på Norrbro i Stockholm den 24 november 1680 vid den höga drottning Ulrika Eleonoras högtidliga intåg
Från 299 kr
Parti av Linköpingsgatan i Skänninge. Vy mot öster från gatans korsning med Tvärgränd. I fonden uttrycker Konsumhallen ännu en ny tids intåg till medeltidstaden.
Stockholm vid 1600-talets slut. Triumfbåge rest till minne af Ulrika Eleonora den äldres intåg i Stockholm år 1680. Reproduktion av E Sörman.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Rumänien, 1906. Motiv av Intåg i Bukarest 1878 -Minne av 40-års regering: 1866-1906
[Kontrafactur der Stadt Frankfurt am Main 1631].[Bild]
Ingresso solenne in Roma della Maesta della Regina di Svezia il di XXIII Feb MDCLV..[Bild]
Riksdagskvinnornas entré 1922
Stora hotellet i Linköping omkring 1950. Byggnaden uppfördes ursprungligen 1852 efter ritningar av Jonas Jonsson. Hotellets översta våningsplan tillkom 1893. Den synliga västra fasaden vetter mot Stora torget som efter bilismens intåg fick tjäna parkeringsyta.
Gårdsinteriör från garvare Lindes gård i Linköping, som fotoåret 1929 ännu var obemärkt av den moderna tidens intåg. Vid mitten av 1940-talet revs emellertid gårdens byggander för att ge plats för nytt affärs- och bostadshus utmed Storgatan.
På provtur. Så här kunde det se ut efter vägarna vid sekelskiftet. Motorcykeln hade gjort sitt intåg. Gustaf Hammarlund född 1881, Södra Billinge, Närkes Kil, har varit i Örebro och lånat en "självgående cykel" över en helg.
markberedningsmaskin
Utmed Ågatan i Linköping en mulen dag 1929. Miljön är i det närmaste oförändrad sedan fotografens dokumentation. Husens innehavare och dess verksamheter har naturligtvis skiftat. Från fasaden annonser den numera närmast bortglömda men vid tiden självklara firman Jubergs Hyrkuskverk, sedan bilismens intåg även med taxitrafik.
Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957
Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Ruben Kullbohr i vägdistriktets Scania-Vabis i färd att sladda ett avsnitt av Ydres många grusvägar. I historisk tid låg vägunderhållet i huvudsak på landets självägande bönder. Under 1890-talet breddades skyldigheterna till att gälla alla fastighetsägare på landsbygden. Med bilismens intåg blev även den ordningen otillräcklig och istället infördes vägskatt till hjälp för de underhållsskyldiga. Vägskatternas kassor möjliggjorde inköp av bättre utrustning. I sammanhanget indelades riket i vägdistrikt och i Ydre härad inrättades Ydre vägdistrikt. Foto 1940-tal.
Konga dåv. snickerifabrik. I bakgrunden (t. vänster) skymtar man Södra Sandsjö kyrka. Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Konga är en tätort i Tingsryds kommun. Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.