Denna vackra sommardag tar Masse flera bilder i Botelsgrannlaget, bl a denna från Bodins ladugård. Här ser vi en fähusdel med hoimd, hörum i sten under agtak och en laddel i bulteknik med framförvarande tröskhus, båda under halmtak. Stora flovedstravar står framför tröskhuset, en hög med trolar, gärdsel eller tvaitar, bakar ligger bredvid, samt en hög huggen ved framför hoimdluckan. Till vänster står ett dass med oregelbundet takfall. Stigen ut till ladugården går troligen bakom busken t h.
Från 299 kr
Vykort av Särdals kvarn som är en åttkantig sk holländare i sex våningar på stenfot, uppförd 1890 och har sedan använts fram till 1967. Maskineriet är intakt och välbevarat. Mjölnarbostaden i två våningar är uppförd invid kvarnen och de förbinds genom en gång. I övervåningen inrymdes ett magasin. Till kvarnmiljön hör också ett samtida fd svinhus från 1891 av huggen sten och trä. Samtliga byggnader ingår i byggnadsminnesförklaringen från 1980.
Segerstads kyrka är medelstor, byggd 1804 helt i enkel stil, rappad fastän byggd av huggen sten, som är tagen från den förutvarande vackra och åldriga romanska kyrkan, som stått åtminstone sedan 1100-talet. Den nya kyrkan byggdes endast några meter ovanför norra kyrkogårdsmuren. I denna hade byggts tvenne gravkammare, den ena var känd sedan lång tid tillbaka. Den påträffades vid anläggandet av en grav men befanns tom. Vid grävning för en ny grav år 1970 påträffades den andra. Båda har legat i muren med ingång från norr. Den har tillhört Merserka släkten på Seltorp. På golvet syntes resterna efter flera enkla träkistor.
Sorsele 152:1
Sorsele 427:1
Sorsele 428:1
Kalmar domkyrka. Interiör från sydväst. Fototid: 10/10 1890. Kalmar domkyrka ritades av Nicodemus Tessin d.ä. och är ett av den italienskinspirerade barockens främsta monument i Sverige. Den grundlades 1660 men fullbordades inte förrän strax efter 1700. Kyrkan är byggd av sten i långsträckt korsform med absider i öster och väster samt fyra lanterninkrönta torn i korsarmarnas vinklar. Fasaderna har pilastrar och gavlarna voluter m.m. av huggen sten. Även interiören är indelad med pilastrar. Altaruppsatsen från 1712 är utförd av Caspar Schröder efter Nicodemus Tessin d.y:s ritningar med altarmålning troligen av David von Krafft. Predikstolen har tillhört den gamla stadskyrkan - Storkyrkan - och är troligen ett krigsbyte från 1630-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=220001
"Lägespojkar". Karlsson med kamrater som kilar och hugger sten till kajen i hamnen i Träslövsläge. De har vinschat upp en stor sten på den hästdragna kärran. I bakgrunden ses det då helt nybyggda kapellet, numera kallat Träslövsläge kyrka. Träkyrkan uppfördes åren 1926–1927 efter ritningar av Sigfrid Ericson. Bilden ingick i Museets i Varberg bildtävling/utställning, ""Byakistan"", 1975. Se VMA11638: serie F5.
Gruppbild vid minnessten i Boda, Järnskog i Värmland. Stenen kallas "Dalagraven". Följande text är hugget i sten: "Åt minnet af 100 krigsmän vid Kongl. Dalregementet, som har funno den sista hvilan 1809. Det var här sin suck det göt. Det var här sitt lif det slöt. Det var folk som våra bördör bar. Långt före våra dar. Stenen restes 1899".
Köpings kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling på Öland. Den nuvarande kyrkan är den fjärde i ordningen. Den ursprungliga kyrkan var av trä. Möjligen var det en stavkyrka uppförd under 1000-talet. Den ersattes vid 1100-talet av en mycket stor kyrka av kalksten, 42 meter lång och fyra meter bred. Den bestod av ett långhus med ett smalare kor och absid i öster. I söder var ett vapenhus uppfört under 1200-talet och på norra sidan en sakristia som tillkom under 1300-talet. Under 1100-talet tillkom ett torn i väster och på 1200-talet ett torn i öster. Kyrkan blev därmed en klövsadelkyrka. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn var en klockstapel belägen. Kyrkans interiör präglades av det treskeppigt välvda kyrkorummet. Koret var tunnvälvt medan absiden var försedd med hjälmvalv. Johannes Haquini Rhezelius som vid sin resa till Öland 1634 tecknade av kyrkorna har gett en god bild av Köpings medeltida kyrkas utseende. Under 1700-talet togs frågan upp om uppförandet av en helt ny kyrka. Beslutet fattades efter åtskilliga överläggningar att uppföra en kyrkobyggnad efter ritningar utförda 1799 av Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. År 1805 revs den gamla kyrkan med undantag av tornet. Sten från den rivna kyrkan användes som byggnadsmaterial i den nya. Kyrkan uppfördes 1805-1808 av murarmästare Johan Petersson, Kalmar. Invigningen förättades 1808 av biskop Magnus Stagnelius. Den nya kyrkobyggnaden bestod av ett rymligt långhus med brutet tak och en sakristia bakom koravslutningen i öster. Västtornet försågs med en åttakantig lanternin för kyrkklockorna. Interiören var av salkyrkotyp med ett trätunnvalv. Tvärs över kyrkorummet var ankarjärn spända. Så småningom uppvisade murarna sprickbildningar på grund av att sydmuren börjat sjunka. En förstärkning av grunden visade sig i längden omöjlig. Ur tanken att bygga om sydmuren uppstod istället att uppföra en helt ny kyrka. Hösten 1953 revs kyrkan med undantag från tornbyggnaden. De ritningar som den nuvarande kyrkan uppfördes efter 1954-1955 utarbetades av Ärland Noreen. Materialet består i huvudsak av röd kalksten, med inslag av grå kalksten. Utmed norra långsidan ligger delar av den medeltida kyrkans nordmur kvar. Alla yttermurarna är oputsade. Kyrkan består av ett långhus och avslutande korvägg i öster. Vid norra sidan är en sakristia belägen och under denna ett bisättningsrum. Tornet i väster bevarades. I lanterninen hänger tre klockor. Storklockan är enligt inskrift från 1622. Mellanklockan tillkom 1969. Lillklockan bär årtalet 1686. Kyrkorummet är indelat i tre skepp genom fem par kolonner av grå, huggen kalksten. Över mittskeppet spänner sig valv gjutet i betong av stjärnvalvskaraktär. Sidoskeppen är täckta av trätak. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.