Bandtunar var inte så särskilt långlivade. Stören murknade i marken, liksom bandarna av ene som man knöt ihop tunen med, längst höll sig trolarna. Snö, regn och storm slet i tunarna, en rejäl storm kunde kasta omkull dem. Djuren kliade sig och bråkade med dem. Därför måste de sättas om ganska ofta, till skillnad mot en stentun som höll mycket länge. Trolar kunde man till stor del återanvända och även lång stör som kundespetsas om. Här har ett avsnitt av en bandtun rasat. I bakgrunden ses hässjor för ärt / böntorkning.
Från 299 kr
'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 300.'' I förgrunden stenblock (röjda block), staket och ev. betesmark med stenmur. Vy ut över öppna fält, åker. På åker vagn och på avstånd hässjor. I fonden mark med enbuskar och därbakom skog med lövträd och granskog. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Ett sällskap, ute på en åker som hässjar hö.
Tvärred. Ivar och Holger i Högeryd Andersson hässjar havren
ETT SKÖRDELAG SOM HÄSSJAR HÖ EN MAN KÖR EN HÄSTRIVA
Lillsjöslåttern
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.