Lions dag, Sven-Bertil Taube, Läderläpparna, Lena Granhagen, Frk. Skansen, Agneta. Sollidenscenen.
Från 299 kr
Sollidenscenen. Lions dag, Sven-Bertil Taube, Läderläpparna, Lena Granhagen. Fröken Skansen, Agneta.
Lions dag, Sven-Bertil Taube, Läderläpparna, LEna Granhagen, Frk. Skansen, Agneta. Sollidenscenen.
Ateljébild på en man i blazer. Beställare till bilden: Göte Lundgren ifrån Grönhögen i Ventlinge.
Teckning av Ferdinand Boberg. Öland, Gräsgårds hd., Ventlinge sn., Grönhögen, ?Gravhög?
Sollidenscenen. Uniformerade män blåser i näverlurar. Lions dag, Sven-Bertil Taube, Läderläpparna, Lena Granhagen, Frk. Skansen, Agneta
Uniformerade män båser i näverlurar på Sollidenscenen. Lions dag, Sven-Bertil Taube, Läderläpparna, Lena Granhagen, Frk. Skansen, Agneta
Motorgaleaserna Ernst från Grönhögen, Fortuna från Drag, Nelly från Drag och Freja från Degerhamn ligger vid kajen.
Leveransfoto av Chevrolet-buss tillverkad för Automobilcentralen. Trafikerade sträckan Grönhögen - Mörbylånga. Karossen tillverkad av Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna, ASJ.
Porträtt av kammarjunkare, författare och politikern Leonard Fredrik Rääf. Född 18 september 1786 på gården Tomastorp i Kisa socken som son till häradshövdingen Leonhard Henrik Rääf och Hedvig Charlotta Grönhagen. Gift 1801 med Christina Jacobina (Jacquette) von Heijne, dotter till Georg Leonard von Heijne och Christina Florentina Ulrika von Lingen. I sin ungdom inledde Rääf studier vid Uppsala universitet och fick senare anställning på ett statligt verk i Stockholm. Han tjänstgjorde även i krigsexpeditionen och var där extra ordinarie kanslist 1805-1810. Rääf var även politiker och ledamot av riksdagen vid flera tillfällen under 1800-talets tidigare hälft. Som författare och kulturhistoriker utgav han de så kallade L F Rääfs diplomatarium som var medeltida handskrifter och arbetet Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Rääf bosatte sig vid Forsnäs gård i Sunds socken 1843 och blev där begraven efter sin död den 9 juni 1872.
Skurkvarn vid Jordhamn. Några kilometer norr om Sandvik ligger Jordhamn. Här står Ölands enda bevarade vinddrivna skurkvarn. Intill kvarnen finns även lämningar av äldre kreatursdrivna skruvandringar. Sedan lång tid tillbaka har ölänningarna använt sig av kalksten. Den blev också tidigt en viktig handelsvara. I städerna runt Östersjön finns byggnader som innehåller både obearbetad och slipad kalksten från Öland. För att kunna slipa stenen byggde man ett s.k. skurverk (skurkvarn). Ölands äldsta kända skurverk framkom vid arkeologiska undersökningar av den gamla handelsplatsen i Köping. De visar att man redan under tidig medeltid slipat sten på ön. Till en början drogs skurverken av oxar eller hästar s.k. hästvandring. I mitten av 1800-talet kom så skurkvarnen där man utnyttjade vinden som kraftkälla. Att sköta skurkvarnen var mestadels en kvinnosyssla medan männen seglade runt för att sälja stenen. Skurverk har funnits över hela Öland, de stora flertalet återfanns dock på norra delen av ön längs den s.k. "Stenkusten". I Persnäs socken fanns under en tid ett ca. 20-tal verk. Gamla fotografier visar att det fanns 4-5 verk i Grönhögen på södra Öland omkring år 1905. (Hämtat från www.olanningen.com)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.