Nya maskiner och arbetsredskap till konservfabrik. Maskinell utrustning troligen tillverkad vid Lysekils Mekaniska verkstad.
Från 299 kr
Vy från Carlstens fästning, mot Kvarnholmen och Koön med Marstrands Mekaniska Verkstad
Fotografi föreställande järnvägspostvagn Litt CD nr 24 vid Lidköping-Skara-Stenstorps järnväg. Tillverkad av Göteborgs mekaniska verkstad 1901.
Medföljande text: "Strömstadsjulle, byggd 1943-1947 vid Myrens Mekaniska Verkstad i Strömstad. Originalfoto tillhörande Allan och Erik Ljungqvist, Strömstad".
G:a hamnkanalen med Polstjernan liggandes vid kaj. Byggd 1890 vid Göteborgs Mekaniska Verkstad som Polstjernan till Vänerns Seglationsstyrelse, Åmål. Tjänstefartyg för Vänerns seglationsstyrelse 1890-1928.
Båten på bilden är Ran som gick i trafik mellan Fiskebäckskil och Lysekil. Byggd 1876 vid Hudiksvalls mekaniska verkstad som Stocka.
Medföljande text: "Laila" (80 fot), den andra fiskebåten som byggdes under perioden 1946-48 vid Bovallstrands Varv och Mekaniska Verkstad, Bovallstrand. Endast skrovet byggdes i Bovallstrand, inredningen färdigställdes i Göteborg eftersom Bovallstrandsföretaget gick i konkurs. Båten såldes till Hönö Klåva. Bilden tagen vid provturen med båten, år 1949. Originalfoto tillhörande Verner Högden, Bovallstrand".
Album med fotografier från Bohusbanan. 1:a av de tre 32 meters fasta brospannen över Göta älv. För statsbanan genom Bohuslän under upplyftning på pråmställning. Utfört vid Göteborgs Mekaniska Verkstad 1908
Album med fotografier från Bohusbanan. 1:a av de tre 32 meters fasta brospannen över Göta älv. För statsbanan genom Bohuslän upplagd på pråmställning. Utfört vid Göteborgs Mekaniska Verkstad 1908
Fotot beställt av Svensk-Engelska Mineralolje AB. Shell 21: Bunkerbåt, gick emellan båtar och mindre depåer och bunkrade/tankade. Byggd 1929 av Marstrands mekaniska verkstad i en serie av 25 bunkerbåtar. Rymde 44 kubikmeter olja, med fat på däck dödvikt 50 ton. Inklusive vatten 40 bruttoton. Foton på samtliga 25 bunkerbåtar finns på Shells fartygsavdelning, Göteborg.
Flygbild över Getinge; orten såväl som företaget Getinge AB. Järnvägen löper diagonalt över bilden med den ljusa stationsbyggnaden uppe till höger. Utanför bybebyggelsen tar odlingslandskapet vid. Företaget grundades 1904 i Getinge av Olander Larsson som Getinge Mekaniska Verkstad. Bolaget tillverkade då jordbruksredskap. 1932 började bolaget med medicinteknik och att producera sterilisatorer till medicinsk utrustning. På 1960-talet förvärvades Getinge AB av Electrolux och därefter expanderade företaget globalt. Idag ligger huvudkontoret i Göteborg.
S/S Ejdern har lagt till vid bryggan i Sandvik en sommardag 1902. Vid tiden hade sommarvillor börjat uppföras på orten. Fabrikörer, handlare och andra linköpingsbor med ekonomiska möjligheter önskade ett sommarliv för sin familj och vänner. Färden mellan staden och Sandvik gick helst båtledes och efterhand skapades ekonomi för passagerartrafik. S/S Ejdern var byggd 1880 på Göteborgs Mekaniska Werkstad. Från 1898 och några år in på det nya seklet gick hon i trafik på Roxen.
En tidig bild av järnvägsstationen i Varberg som uppfördes av Varberg-Borås järnväg, invigd den 1 november 1880; stadens första järnvägsförbindelse. Alla stationshus på sträckan ritades av ingenjör J A Tistrand, men endast Varbers station uppfördes av sten och på entreprenad av byggmästare L Forsberg från Göteborg. Bangården anlades på en utfyllnad av havsviken så ursprungligen gick vattnet så här nära inpå. Även den lilla byggnaden till höger finns ännu kvar. T v syns Varbergs Mekaniska Verkstad, etablerad i mitten av 1800-talet. Tornet som reser sig bakom är lusthuset Malakoff uppfört av konsul P S Bagge i hans trädgård. Huset t h mellan järnvägsstationen och kyrkan är järnvägshotellet. Fastigheten med det valmade, höga taket är Torellska huset, nuvarande Gästis. Huset närmast framför, mittemot järnvägshotellet, är Wallmanska med rum för resande; ett hus som troligen även inhyste fotograf Birger Sjöbergs ateljé.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Gerlachska huset stod klart 1891 i korsningen Västra Vallgatan-Bäckgatan, kv Trädgården. Byggherre var den förmögne ingenjör Hugo Gerlach. Nilsson anställdes som förman till bygget, snart efter att han kommit till Varberg. Arkitekter var Hans Hedlund och Yngve Rasmusson (som även ritat det s k Tomtehuset i Göteborg). Fasaden mot Bäckgatan uppvisar tysk nyrenässans med rusticering, kraftfulla gesimser och portik runt huvudentrén samt piano nobile, dvs den övre vånings fasad har ett mer nobelt utseende än bottenvåningen. Tidstypiskt är fönstrens t-indelning och att även andra arkitekturstilar blandas in, såsom barock och klassicism. Nedanför den stora trädgården ligger Gerlachs stallar. På vänster sida ligger kyrkoherdebostället, kv Prästgården, och nedanför det skymtar Gerlachs elverk. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot stallarna för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp hemmet. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.