Ånglok, Statens Järnvägar, SJ lok N4p. Det är före detta Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJl ok 17, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891 mm.
Från 299 kr
Före 1890 var namnet "Ramsta", efter 1920 "Sköldinge". Stationshus i trä, samma som i Rönninge. Namnbyte från ”Ransta” 1.6.1890 i samband med att det blev station
'Ingår i en serie med Fotonr. 5419 med Göteborgs Naturhistoriska museums olika vykort genom åren. :: :: Text på vykortet: ''Fågeludden i Hornborgasjön, Västergötland, 1920 - före sista sänkningen. Diorama av Olof Gylling'
Kronofogde Hugo Ygberg. Sin yrkesbana hade han ärvt efter sin far. I förstone verksam från Vreta kloster, från 1883 boende i Linköping. Här porträtterad i före detta Maria Teschs ateljé 1920.
Statens Järnvägar, SJ N4p 3160. Ångloket är före detta Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det Kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". 1963 blev museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping.
Ånglok utanför Ronneby lokstall. Från vänster: SJ S6t 4032, tillverkat 1920, före detta Karlshamn-Vislanda-Bolmens Järnväg, KVBJ lok18. Till SJ 1943. Skrotat 1966. SJ S10t 4019, tillverkat 1900, före detta Blekinge Kustbanor, BKB lok 27. Till SJ 1942 Skrotat 1961. SJ S9t 4018, tillverkat 1895, före detta Blekinge Kustbanor, BKB lok 26. Till SJ 1942. Skrotat 1959. SJ S7t 4034, tillverkat 1930, före detta Karlshamn-Vislanda-Bolmens Järnväg, KVBJ lok 20. Till SJ 1943. Skrotat 1961. SJ Gt 4047. Tillverkat 1949, skrotat 1966.
Kaffestugan, Svinhammar Hybo med flottare och kaffejäntor.( Foto taget troligen före 1920). Bakre raden fr.v. 1 Blomkvist, 2 K. Sundberg ?, 3 ?,4 Henny Högberg, 5 John Frid, 6 Johan Glas, 7 Gotthard Andersson, 8 Lars Eng. På bron fr.v. Lilly Larsson, Karin Edlund
Det gamla Silltorgets snedsida före 1898. På bilden ses två taxibilar som står vid taxistationen och väntar på uppdrag. Den vänstra bilen är en Benz av modell 10/30 PS. Den registrerades den 6:e juli 1920 på registreringsnummer T720 och ägdes av chaufför Karl Nilsson i Örebro.
Statens Järnvägar, SJ N4p 3160. Ångloket är före detta Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det Kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". 1963 blev museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping. På bilden är loket avställt för tjänst vid Norrköping Ö.
Stommen. Runsignum Vg 178, Vg 180
Förmodligen personalen 1936 vid Kronbergs Herrekipering. Fotografens ant: Vilhelm Dahlman. 1936 Företaget grundades 1865 av Andreas Svensson som klädeshandel i förening med skrädderirörelse. Före år 1916 var företaget beläget på Västra Torggatan 10 men flyttades sen till nummer 12 på samma gata. Efter grundarens död 1907 fortsattes verksamheten av hans hustru till 1910 då den övertogs av Ernst Brodersson. År 1920 övertogs den av AB Kronberg & Co men drevs fortfarande i samma namn. 1930 lät man inreda andra våningen till skrädderi och tyglager, 1935 moderniserades samtliga lokaler och 1938 inreddes en särskild avdelning för herrkiperingsartiklar. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Butiksinteriör förmodligen från Kronbergs Herrekipering med kläder och butiksdiskar. Fotografens ant: Vilhelm Dahlman.1936 Företaget grundades 1865 av Andreas Svensson som klädeshandel i förening med skrädderirörelse. Före år 1916 var företaget beläget på Västra Torggatan 10 men flyttades sen till nummer 12 på samma gata. Efter grundarens död 1907 fortsattes verksamheten av hans hustru till 1910 då den övertogs av Ernst Brodersson. År 1920 övertogs den av AB Kronberg & Co men drevs fortfarande i samma namn. 1930 lät man inreda andra våningen till skrädderi och tyglager, 1935 moderniserades samtliga lokaler och 1938 inreddes en särskild avdelning för herrkiperingsartiklar. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Före utblåsningen av kokarens innehåll till massabingarna sänktes trycket till ett eller annat kg/cm övertryck.Den utblåsta svalesyrlighetshaltiga ångan leddes till någon av råsyrebehållarna, vars innehåll därvid förstärk- tes till koksyra.Bilden visar hur de båda bröderna Lothson (förste och andre kokare) med vattenslangar spolar ut kvarblivna rester ur kokaren. >> I massabingarna, som var försedda med silbotten, skedde en första tvättning av massan.När vattnet sjunkit undan, transporterades massan vidare till si- leriet via bandtranportör i bingens botten och därpå följande skoptranspor- tör.Vid tiden omkring 1920 måste ännu placeringen av massan på transportban- det ske för hand.En "massaösare" var en gång nära att förlora livet, när blåsning av misstag påbörjades till den binge, där han befann sig.Normalt skulle alltid massaösaren vara ur bingen, oavsett till vilken binge blåsningen skedde.I taket ovan kokaren syns de båda luckor från de ovanlig- gande flisbingarna, genom vilka den huggna vedflisen tappades ned i kokaren via påsatta kåpor av väv.När taket i kokeriet en gång höjdes, förlorade bingarna delvis sin trattform, vilket nödvändiggjorde handarbete, när bingarnas innehåll inte var så stort.
Knaparydsstugan - Onsalas äldsta ryggåsstuga, sannolikt uppförd under 1600-talet. Knaparydet betecknade en gång de skoglösa och bergiga markerna mellan Vikaholm och Gjövik ägda av Råö säteri/Knapagårdarna. Över seklerna hände det att delar av den bördigare marken "intogs", d v s inhägnades för nyodling, och att små bostäder uppfördes på ofri grund. Det var fattiga som bebodde dessa "lägenheter". Lägenheten med Knaparydsstugan var minst, men var redan under 1600-talet ett torp kallat Lyckerij eller Ryet, lydande under säteriet. Den lilla ryggåsstugan var sammanbyggd med ladan och taken täcktes med långtång och senare med torv (tegeltaket tillkom före 1920). Hushållet bestod av ca 6-8 personer, men männen gick på sjön så kvinnor och barn fick sköta om det lilla man hade av odling och djur. Dessa "backhussittare" på Knaparydet fick understöd av socknens fattigkassa för att klara livhanken. Sally Therese Andersson (f 1879) och hennes dotter Ethel blev de sista av fyra generationer av samma sjömanssläkt att bebo Knaparydsstugan. Sally Therese hade löst in tomten 1937 och sålde den på 1950-talet. Nordhallands Hembygdsförening och Onsala Hembygdsgille köpte stugan och flyttade den med inventarier till Utholmen i Gottskär. Uthuslängan kortades då av med ca 1/3. Dessvärre blev byggnaden vandaliserad och därför flyttad 1985 till en plats vid kyrkstallarna intill Onsala kyrka där den fortfarande (2022) står kvar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.