Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Fönsteröppningar till Kanslibyggnaden. Fasad. Fönster.Kanslibyggnaden. 52,5x 51 cm.Tusch,brunt, rött och grått. Linjalritning. I Gust Clason april 1894.
Från 299 kr
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Fönsteröppningar till Allmogehallen. Fasad. Fönster.54,5x 82,5 cm.Tusch,brunt och grått. Linjalritning. I Gust Clason april 1894.
Uniformsklädda lottor står uppställda på bataljon Sparres kaserngård. Framför dem står två militärer av högre rang, även dem i uniform. I bakgrunden syns exercishuset tillhörande bataljon Sparre, med putsad fasad och rundbågiga fönsteröppningar.
Konteramiral Gösta Ehrensvärd står på bataljon Sparres kaserngård och samtalar med en lotta. Båda är klädda i uniform och mössa. I bakgrunden syns exercishuset tillhörande bataljon Sparre, med putsad fasad och rundbågiga fönsteröppningar.
Gamla högvaktens norra fasad. Byggnaden uppfördes 1821-1826 efter ritningar av J W Gerss. Byggnaden består av tre byggnadskroppar, varav samtliga är putsade. Mittendelen har i bottenvåningen en rundbågig arkad och kröns upptill av en fronton med ett runt fönster. Bottenvåningens fönster har rundbågiga fönsteröppningar medan mittdelens övre våning har raka fönsteröppningar. Taket täcks av falsad plåt och har två takkupor. På takkrönet finns även ett torn ritat av A P Wallenstrand.
År 1900 påträffades en medeltida källare vid byggnation på gården till Storgatan 39 i Linköping. Källaren av kalksten uppges löpt i väst-östlig riktning med fönsteröppningar mot söder. Samma påskrift upplyser att anläggningen förstördes för att ge plats för den nya byggnadens grundläggning.
Kyrkan i Södra Möckleby. Kyrkan består av ett rektangulärt kyrkorum med absidialt kor i öster samt torn i väster. Vapenhuset, som är centralt placerat på sydfasaden, har en pendang i sakristian mitt på nordväggen. Av den medeltida kyrkan med anor från 1100-talet kvarstår endast tornet. Tornets inre förändrades vid ombyggnaden 1850-51 och försågs med en lanternin. Långhuset och portalerna o väster och söder är rundbågiga, så även långhusets stora fönsteröppningar. Tre liknande fönster fanns i det absidiala koret. Dessa sattes igen vid renoveringen 1951. Denna åtgärd, tillsammans med flera andra, kom att förändra kyrkorummets karaktär. Innertaket är en i tre plan bruten panel.
Grundsunda kyrka. Stenkyrkan är troligen uppförd på 1300-talet. Stilen är gotisk med stomme av gråsten och tegel i dörr- och fönsteröppningar. Under senmedeltiden försågs kyrkorummets innertak med två stjärnvalv, samtidigt som yttertaket höjdes och blev brantare. Vapenhus och sakristia tillkom senare och fick innertak med kryssvalv. Omkring år 1600 försågs väggar och tak med kalkmålningar som målades över på 1800-talet. 1936 togs ett korfönster upp och försågs med glasmålning av Fredrik Henkelmann. Kyrkans sadeltak är klätt med träspån. Mitt på taket står en spetsig takryttare med flöjel som bär årtalet 1769.
Gräsgårds kyrka är en kyrkobyggnad i Gräsgårds socken , Växjö stift. Kyrkan är församlingskyrka för Sydölands församling på Öland. Gräsgårds kyrka består av ett rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster, torn i väster och vapenhus i söder. Stilmässigt tillhör kyrkan exteriört och interiört en historicerande blandstil. Äldsta delarna av kyrkan är från cirka 1100-talet. Av den medeltida kyrkan kvarstår västtornet; även i östmuren återfinns medeltida murar. 1823 fogades salkyrkan till tornet. 1884 - 1886 tillkom vapenhuset, tornets övre del förhöjdes och försågs med lisener och rundbågefriser, och den nuvarande tornöverbyggnaden tillkom; den ersatte en 1700-talslanternin. Exteriört präglas kyrkan helt av den stilmodernisering som då genomfördes. De vitputsade, sadeltäckta byggnadskropparna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar; ingångar i väster och i vapenhuset leder in i kyrkorummet. Även kyrkans inre vittnar om renoveringen vid slutet av 1800-talet, om än något av det enhetliga i renoveringen har gått förlorad i och med senare förändringar. Tunnvalvet har gördelbågar; läktare, orgelfasad, predikstol, altaruppsats och andra inventarier har nygotisk prägel. Läktarunderbyggnad installerades 1980 . (Uppgifterna är hämtade från WIkipedia)
Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr ,söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834. Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Gärdslösa kyrka är en kyrkobyggnad i Gärdslösa på Öland. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling i Växjö stift. Kyrkan brukar ses som Ölands bäst bevarade medeltidskyrka och var länge något av Ölands kyrkliga centrum. Prinsessan Margaretha och John Ambler gifte sig i Gärdslösa kyrka 1964. Under sommarmånaderna är kyrkan ett mycket populärt turistmål. Kyrkan består av ett långhus, ett rakslutet kor av ungefär samma bredd i öster, två korsarmar som skjuter ut från långhusets västra del, sakristia vid korets norra sida samt ett torn i väster. Långhusets västparti och det något yngre tornet är från 1100-talet. Kyrkan utvidgades vid mitten av 1200-talet med korsarmar med skulpterade portaler. Kryssvalven från omkring 1240 är slagna av den så kallade Gärdslösamästaren. Längre fram under 1200-talet byggdes ett nytt kor - med den originella trappgaveln - ett stycke öster om det gamla, vilket fick stå kvar tills långhuset under 1300-talets första hälft förlängdes och förenades med det nya koret. Något senare tillkom sakristian. Förändringar som påverkat kyrkans yttre, som det nu ter sig, inskränker sig därefter i stort sett till upptagandet av rundbågiga fönsteröppningar och uppförandet av tornlanterninen 1845, fritt efter de uppgjorda ritningarna. Murarna är sedan 1957-58 års renovering slammade och vitkalkade, med undantag för norra korsarmen, vars färgskiftande murverk är blottat. Även interiören - med kalkmålningar från 1200-talet och senmedeltid på väggar och valv och skulpterade kolonnkapitäl och konsoler - är mycket välbevarad i sitt medeltida skick. Bland de eftermedeltida tillskotten interiört märks, vid sidan av inredning från 1600- och 1700-tal, korets kalkmålningar från 1642. Kyrkorummet domineras av den altaruppsats som, inspirerad av uppsatsen i Kalmar domkyrka, tillkom 1764-1766. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.