fotografi
Från 299 kr
inkan, festprocession, manuskript, fotografi, photograph
Två öppna hästdragna vagnar rullar norrut på Brahegatan i Gränna. Det är prinsparet Carl och Ingeborg med barn och följe som gör ett besök. Några barn står vid vägkanten utanför "P A Orres eftr. Hatt & Mössaffär" och tittar på följet.
Charta som wisar sträckningen så wäl af land- och fiällryggen som gränsen i mellan Swerige och Norrige för den delen som de ifrån Rutefiället til Haldefiällen mäst äro i följe med hwarandra..[Kartografiskt material]
Dagsnäs slott i Skara; entrésidan med gårdsrundel. Ett följe går fram mot slottet, till vänster i bild. Kanske har de anlänt med bussen som står parkerad till höger i bild.
Bröllop i Heden. Sadelmakare Otto Halvarsson gifter sig med Ellen. Otto o Ellen Halvarsson, Betty Halvarsson, Edvin Bois, Birger Raide, Bois Edvard, Gerda Jansson, Gottfrid Stolpe, Märta Edvardsson, Anna Johansson, Bois Erik. Brudpar med följe sitter i två öppna bilar. "Dodge 1920 och bakre bilen Studebaker 1921 ägare G.H.Persson Torgås." (Kommentar från digitalt museum: Leif Holmberg 2016-01-15)
Två öppna hästdragna vagnar rullar norrut på Brahegatan i Gränna. De har just passerat södertull med lövad båge över vägen. Det är prinsparet Carl och Ingeborg med barn och följe som gör ett besök. Prinsparet och en dotter, troligen Märtha, åker i första vagnen med Axel Stark som kusk.
Kaserngården, 1969 FN bataljon 43C inspekteras av arméchefen vid P 10 1969-10-17. CA generallöjtnant Carl-Eric Almgren visiterar bataljonen i följe av bataljonchefen överste Lars Levén, Nils Stenqvist, Gunnar Henricson, överstelöjtnant Ragnar Tauvon, kapten Eric Lundqvist och fänrik Erik Berg. OBS 3 bilder
Kaserngården, 1973 FN bataljon 51C inspekteras av arméchefen vid P 10 1973-10-24. Bild 1 Ut från kanslihuset kommer arméchefen general Carl-Erik Almgren, överste Karl-Gustav Norderup Ast/FN, överste Stig Colliander och standarförare (ur P 10/Fo 43) löjtnant Lars Liljenstolpe. Bild 2 Arméchefen med följe inspekterar bataljonen. Arméchefens standard förs av löjtnant Lars Liljenstolpe. Bild 3 Arméchefen visiterar bataljonen. Bild 4 Arméchefen visiterar bataljonen. Bild 3 Båda fanvakterna uppställda framför FN bataljonen
M/S Argentina som tillhörde Rederi AB / Johnson Line ligger för lastning vid Frihamnspiren i Göteborg. Destinationen för resan är Buenos Aires i Argentina, en resa som anträddes 3 april 1942. I lasten ingick bland annat papper från AB Papyrus. M/S Argentina gick i lejdetrafik under Andra Världskriget och resan till Buenos Aires gjordes i sällskap med bolagsfartyget Annie Johnson. Från Buenos Aires gick man senare vidare till Santos i Brasilien. 15 juli 1942 lämnade man Santos i följe med Svenska Amerika Mexiko Liniens M/S Uddeholm. Den 6 juli körde de två fartygen på en tysk minspärr 30 sjömil sydväst om Kristiansand. Först gick Uddeholm på. Där klarade sig hela besättningen. Därefter var det M/S Argentinas tur. Detta fartyg sjönk på två minuter. Fyra man omkom varav två ur besättningen, en kontrollofficer och en passagerare.
Lastning i hamnen. Fartyget är M/S Argentina ägt av rederiet Rederi AB Nordstjernan / Johnson Line. M/S Argentina som tillhörde Rederi AB / Johnson Line ligger för lastning vid Frihamnspiren i Göteborg. Destinationen för resan är Buenos Aires i Argentina, en resa som anträddes 3 april 1942. I lasten ingick bland annat papper från AB Papyrus. M/S Argentina gick i lejdetrafik under Andra Världskriget och resan till Buenos Aires gjordes i sällskap med bolagsfartyget Annie Johnson. Från Buenos Aires gick man senare vidare till Santos i Brasilien. 15 juli 1942 lämnade man Santos i följe med Svenska Amerika Mexiko Liniens M/S Uddeholm. Den 6 juli körde de två fartygen på en tysk minspärr 30 sjömil sydväst om Kristiansand. Först gick Uddeholm på. Där klarade sig hela besättningen. Därefter var det M/S Argentinas tur. Detta fartyg sjönk på två minuter. Fyra man omkom varav två ur besättningen, en kontrollofficer och en passagerare.
Karlevistenen är Ölands äldsta och en av Sveriges märkligaste runstenar. Den står på en åker i Karlevi bys sjömarker i Vickleby socken, nära Kalmarsund. Stenen är ett 130 centimeter högt flyttblock av grå kvartsporfyr, troligen från trakten väster om Oskarshamn. Den är rest omkring år 1000 (trol. slutet av 900-talet e.Kr.) efter en dansk hövding, Sibbe den gode eller Sibbe den vise, Foldars son, och står på sin ursprungliga plats. Av en teckning från 1600-talet framgår det att den varit omgiven av två nu bortodlade gravhögar. Enligt inskriften har den döde gravsatts i en av dem. Inskriften består av en kortare del på prosa som namnger hövdingen: "Denna sten blev satt efter Sibbe [den] gode, Foldars son, men hans följe satte på ön [detta minnesmärke]". Sedan finns en längre del i form av en konstfull skaldestrof: Fulkin likr hins fulkþu flaistr uisi þat maistar taiþir tulka þruþar traukr i þaimsi huki munat raiþ uiþur raþa ruk starkr i tanmarku aintils iarmun kruntar urkrantari lanti som i översättning lyder: "Dold ligger den som de största dåd följde, det visste de flesta, 'stridernas Truds arbetare' i denna hög. Ej skall en rättrådigare, kampstark 'Vagn-Vidur' på sjökonungens väldiga mark råda över land i Danmark." Skaldedikten är skriven på versmåttet dróttkvætt, och dikten på Karlevistenen är den enda skaldestrof på detta versmått som har bevarats i original. I dikten finns flera kenningar. Trud är namnet på en gudinna, och "stridernas Truds arbetare" betyder hövding eller härförare. Vidur är ett av Odens namn, som här används om den döde hövdingen, och den vagn man färdas på är skeppet. Vagn-Vidur skall alltså tolkas som skeppshövding. "Sjökonungens väldiga mark" är havet. Att stenen står avlägset på en öde strand tyder på att Sibbe avlidit på färd förbi och höglagts på land av sitt följe. Vissa menar att stenen har rest av danskar som var på väg hem efter att ha deltagit i slaget vid Fyrisvallarna utanför Uppsala omkr. år 985. Under runinskrifterna finns på stenen en kort medeltida inskrift med okänd innebörd (NINONI+ EH + ). Möjligen kan det betyda "i Jesu namn". (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.