En stor folksamling stående och sittande utomhus framför ett podium med texten: "En ny värld". Bakom höga stolpar med ett anslag "Andlig beredskap".
Från 299 kr
The Kiss - Gustav Klimt
Warundiman, fotografi, photograph@eng
Handlare Carl Sundström i sin handelsbod, inrymd i Viby Källgård. Anslag och förpackningar förmedlar att han saluförde välkända varor som Pelegrins margarin, Göteborgskex och Liljeholmens stearinljus, men även galoscher från Viskafors och cigarrer från Forsells tobaksfabrik ingick tydligen i hans sortiment. På hyllorna ser vi bland annat etuier med knappar, resårsnören och skokräm. Carl Sundström drev sin handel i Viby under åren 1903-1908.
Seriebild M 40b. Affisch, vid postkassa på postkontoret Solna 1, på vilken Flyktingbarnen vädjar om bidrag till Rädda Barnens postgiro 900 100. Vid sidan om ett anslag med handskriven text: "Vad vi betalat till Rädda Barnen" "Maj" och ett postgirokvitto med beloppet 47 kr 60 öre, stämplat "Stockholm 12 31.5.1963". En liten porslinsskål med några mynt står intill.
En vanlig dag framställer tryckeriet ca 23000 tryck, mest för intern konsumtion. Arne Hård t.v. och Nils Kjellgren övervakar här hur ett anslag i 30000 exemplar - i samband med diskonto-ändringen 1965 - med det glada budskapet "Toppränta" rullar fram ur offsetpressen. Det skall snabbt ut till Postbankens spargrupp landet runt.
Vykort, "Tivedsstugan i Tranebergsskogen. Varberg." Restaurangbyggnad på Nya Påskberget, som låg intill gården Traneberg (numera riven), därav namnet på kortet. Byggnaden lär vara ritad av Gottfrid Ljunggren från Töreboda/Tiveden, som var arkitekten bakom många villor i Varberg 1903-1914. I denna byggnad kan anas ett nationalromantiskt anslag där en timmerstuga ser ut att möta en hallandslänga med stråtäckt tak, försedd med en sakral medeltida absid.
Mjölken - Mjölkpropagandan
fotografi
Anders Petter Danielsson riksdagsman Dyestad Runsten sn Öland född 1/12 1839 död 18/12 1897. Hans föräldrar var hemmansägaren Daniel Jonsson och Kajsa Larsdotter. Han gifte sig vid 21-års ålder och övertog då föräldranas hemman i Dyestad. Hemmanet blev under årens lopp betydligt förbättrat och tillökat. Redan som ung man anlitades Danilsson livligt av ortsbefolkningen när skrivhjälp behövdes, han åtog sig bouppteckningar, värderingar och auktioner samt uppträdde även som rättegångsombud. Han var från 1862 till sin död kommunalstämmans ordförande i sin socken. Invaldes 1865 i landstinget och 1872 i andra kammaren, där han blev en inflytelserik ledamot. Vice talman 1891-94 samt 1897 statsrevisor. Sitt medfödda sparsamhetsnit frångick Danielsson , då det gällde anslag till fornminnesvård på Öland eller statsinköp av Linnés Hammarby. Eljest röstade Danielsson vid votering om anslag mot lantmannapartiets ledning. Vid 1885-års riksdag var Danielsson en av de hätskaste motståndare till nya värnpliktslagen. Men under senare år gjorde sig en viss omsvängning hos honom märkbar i förhållande till försvaret. Vid 1892-års urtima riksdag stödde Danielsson livligt det Boströmska förslaget till försvarsreform, som då äntligen kunde föras i hamn. Hösten 1894 angreps Danielsson av kallbrand och måste låta amputera sitt ena ben. Han lyckades därefter ej helt återvinna sin gamla ledarställning i riksdagen. Personligen var Danielsson en duglig, flädfri, omtänksam och vänsäll man. John Falk.
passagerarbåt, hamn, ångbåt, båt
Arbetslag vid Pannebo stenbrott när Glommens hamn byggdes om 1914. Dansken L C Olesen hade fått entreprenaden för bygget och köpt berget i Pannebo (Morups Hallar) ca 2 km norr om hamnen, på villkor att stenen enbart användes till hamnarbetet. Hamnpirens stenblock höggs huvudsakligen av danska stenhuggare. För att forsla stenen anlade Olesen en godsjärnväg längs stranden mellan brott och hamn. På bilden ses ångloket "Anders Hansson" som med vagnar köptes från Falkenbergs Mekaniska Verkstad, medan syllar och räls hyrdes från Falkenbergs Järnväg. Hamnens vågbrytare från 1880 hade ganska snart visat sig vara för klena mot hårda vindar och grov sjö i Glommen. Stormar frestade på ytterligare så i januari rasade stora delar av vågbrytarna samman och lastbryggan inne i hamnen förstördes liksom flera båtar. Olika försök att skaffa medel och stöd för en upprustning gick om intet, så förfallet fortsatte och fler båtar skadades med tiden. Bättre och säkrare hamnar behövdes för de allt större fiskebåtarna och efter att Hallands Hushållningssällskap utövat påtryckningar lyckades både Glommen och Träslöv få statliga anslag till hamnförbättringar beviljade vid 1912 års riksdag. Arbetena startade 1913 och avslutades inte förrän 1919 och därpå muddrades hamnbassängen fram till 1922.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.