Utställning Tiotusen år. I utställningsdelen Tågvagnarna i glasmontern 1:4 finns det bland annat bordsklockor, fotografialbum från 1800-talet. Daguerrotypi från 1850-talet. Porträtt av Esias Tegner och även en hårlock från honom.
Från 299 kr
Daguerreotyp. Byggnaderna är från höger: Direktörsbostaden, Klockstapeln, laven över Gustaf III:s schakt samt Gruvstugan. Bilden tagen från Carl XI:s schakt före den tillbyggnad av Direktörsbostaden, som gjordes under Heberleska tiden. Denna tillbyggnad revs åter 1955, då byggnaden återställldes i samma yttre skick, som bilden visar.
fotografi
Baksidan av daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.
Daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster. Fotograf/bildskapare är troligen Wilhelm Heinemann.
Dagerrotypi: porträtt av okänd kvinna, möjligen Helga Mathilda Hansson med koppling till Aranäs i Gränna socken.
Porträtt av två unga kvinnor. Daguerrotyp i ram av senare datum. Nordiska museet inv.nr 205464 - Portrait of two young women. Quarter-plate daguerreotype in oversize, non-original frame.
Foto av daguerrotyp från 1846 föreställande Ladugårdslandet sett från Mosebacke. Till höger Skeppsholmen. I förgrunden Saltsjön. Detalj.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1939. Motiv av (t.h.) J.M. Daguerre Joseph Nicéphore Niepce 1765-1833 och Louis Jacques Maudé Dauerre 1787-1851. Fransmän. Samarbetade 1829-1833 för att fixera fotografiska bilder. Deras upptäckter offentliggjordes av Arago den 7 dec. 1839. 100-årsjubileet av denna händelse.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1939. Motiv av (t.v.) Joseph Nicéphore Niepce: 1765-1833 och Louis Jacques Maudé Dauerre: 1787-1851. Fransmän. Samarbetade 1829-1833 för att fixera fotografiska bilder. Derad upptäckter offentliggjordes av Arago den 7 dec. 1839. 100-årsjubileet av denna händelse.
"Utsikt över Stockholm från Mosebacke 1846. Daguerreotypi, det äldsta kända stockholmsfotografiet. I bakgrunden Ladugårdslandet med sin kyrka, samt Skeppsholmen, Blasieholmen t.v."
Självporträtt av daguerrotypisten och fabrikören Johan Wilhelm Bergström (1812-1881). Daguerrotyp i ram, ca. 1850. Nordiska museet inv.nr 205465 - Self-portrait by the daguerreotypist Johan Wilhelm Bergström (1812-1881). Whole plate daguerreotype, c. 1850.
Damporträtt, sittande knästycke, trekvartsprofil. Dagerrotyp / daguerrotyp, 1850-tal. Okänd medlem av släkten Bergström. Lätt skadad ram av trä och gips, svartlackerade ornament i nyrokoko; upphängningsögla av svart rips. Nordiska museet inv.nr 270575b. - Portrait of unidentified woman. Quarter-plate daguerreotype, 1850s.
Kamrer Georg, Marie Louise och Augusta de Frese.
Dagerrotyp / daguerreotyp, handkolorerad stereoskopbild. Föreställer ung lättklädd kvinna, liggande på sidan. På bakstycket påklistrad papperslapp med bläckskrift: 'Tillhör /F. Scheele/ Sibyllegatan 38' (överstruket m. blyerts). Med blyerts längre ned: "Daguerrotyp av Bergström Sthlm." Nordiska museet inv.nr 205466 - Reclining semi-nude. Ninth-plate tinted stereo daguerreotype w/ brass mat.
fotografi, bilder, daugerreotypi, dagerreotypi
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.