Hösten 1922 firades tillkomsten Göta kanals västgötadel med ett ståtligt 100-årsjubileum. Minnesfestens epicentrum stod i Hajstorp med kunglig närvaro och avtäckning av bildens minnessten. Lilla Hajstorp utanför Töreboda hade under kanalens tillblivelse varit huvudort för arbetet med den västra delen av vattenleden.
Från 299 kr
Göta kanals betydelse för Motala kan knappast överdrivas. De för kanalens tillkomst så nödvändiga industrisatsningar förlades till orten och här kan sägas att industrins vagga i landet ligger. Här en vy över slussen vid inloppet från Vättern. Odaterad bild från 1900-talets första del.
Billstenska gården vid Rådhustorget i Söderköping. Namngiven efter handelsman Johan Billsten som vid 1830-talet lät uppföra handelsgården under den optimism som Göta kanals tillkomst spred. Verksamheten kom vidare att övertas av svärsonen Eric Algot Leonard Engström, vilket givit upphov till den parallella benämingen Engströmska gården. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1951, året före den vackra fastigheten revs för att ge plats för nytt.
Inloppet till slussen i Mem med den lilla kustortens bebyggelse till höger. Bland husen ses bland annat tullstationen och slussvaktarbostället intill slussen. Bortom slussvaktarbostaden skymtar den skarpögde del av kanalmagasinet som utgjorde festlokal vid Göta kanals invigning 1832 med konung Carl XIV Johan och drottning Desideria som hedersgäster. Dess då tydligare visar det myckna virket vad som transporterades på kanlen vid tiden för bilden.
Göta kanals tillkomst innebar nya förutsättningar för den lilla orten Berg. Resande tarvade förplägnad och stundom logi, vilket skapade marknad för näring och service. Kanaltrafikens sjudande liv fråntog ännu under 1920-talet inte känslan av idyll. Här en vy över kanalbron mot exempel på samhällets utbud i lummig grönska.
Suddig men unik vy från Linköping. Fotografen stod ungefärligen på platsen för dagens västra landfäste av Drottningbron. Närmast till vänster ses bebyggelsen i det forna Tannefors kvarter nr. 27 som till delar tillhörde Jon Asklunds tobaksfabrik. I fonden skymtar Stångebro som den såg före Kinda kanals tillkomst i början 1870-talet. Fototiden uppskattad till omkring 1865.
Lantlig idyll i Tannefors vid förra sekelskiftet. Länge var förstaden bebyggelsemässigt skild från Linköping. Särskilt utmed Stångåns södra sida där den blivande stadsdelen Hejdegården ännu skulle dröja. I fonden Tannefors kvarnby som vid sidan av krossverk även gav plats för bland annat Linköpings vattenverk. Sedan Kinda kanals tillkomst 1871 skär den mäktiga slusstrappan höjden. Märk väl att bilden bär spår av dubbelexponering vid sidan av andra tekniska brister.
Vy från hamnkajen vid Stångs kvarn med blicken vänd söderut. I fonden Stångebro i den skepnad överfarten erhöll efter en nödvändig anpassning i samband med Kinda kanals tillkomst. Den stora byggnaden till höger i bild tillhörde vid tiden O L Anderssons ångtvätt, senare mer känd som Stångebro-tvätten. Hitom anas gaveln till stadens klapphus. På tanneforssidan till vänster låg då som länge därefter Linköpings ledande bryggeri.
Den 22 september 1922 firades det stort i Motala. 100 år hade gått sedan Motala verkstad grundats och likväl uppmärksammades att det timat lika många år sedan Göta kanals västgötadel invigdes. Mannen bakom bägge verken var som bekant Baltzar von Platen och denna dag ärade man honom med att avtäcka hans staty på torget. Vad få visste var att skulptören inte hunnit få klart monumentet i tid. Vad som avtäcktes var en patinerad gipsavgjutning. Den rätt och riktiga statyn i brons kom på plats först våren därpå.
Kolbäck 230:1
Kolbäck 404
Edet i Undenäs
Sätra i Undenäs
Lilla Björstorp
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.