Vallen, Skogs kyrka. AK-arbete med gamla Riks 13.; Personer från vänster, samtliga från Skog.; 1. Allan Sundlöf, Nyland, 2. Karl Wilhelm Wedin, Sand, 3. Tage Westin, Alderskog 4. Rune Wedin, Dala; 5. Oskar Helmer Lindström, Ro, 5. Bertil Ekström, Kläpp. Så här skriver Kalle Wedin om bilden: "Vi bröt sten mitt för källa som går ner till Vallen. Vi drog ut sten för matlappen, 7:80 i veckan, vi slog makadamm i en sandskreva i 30 graders kyla å Näslund i Ås var kontrollant. Vi använde en stendrög som var byggd på slanor. De smordes med såpa för att glida lättare". Foto: Herbert Levin
Från 299 kr
Johannes Calvin. Calvin(eg. Cauvin), Jean, 1509-1564, fransk-schweizisk reformator, född i Picardie, död i Genève. C. bedrev humanistiska och juridiska studier i Paris. Påverkan från t.ex. Erasmus av Rotterdam och från Martin Luthers skrifter gjorde att han sökte sig bort från den romersk-katolska kyrkans lära. Efter en oväntad omvändelse bröt han med den påvliga kyrkan, tvingadeslämna Frankrike och begav sig till Basel. Där skrev han 1536 den första versionen av sin stora dogmatik, Institutio religionis christianae ('Undervisning om den kristna religionen'), första upplagan disponerad efter Luthers Lilla katekes, slutupplagan efter apostoliska trosbekännelsen. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=140435
Ånglok med vagn vid gamla Lindomes järnvägsstation, i slutet av 1800-talet. Den gamla järnvägsstationen i Lindome låg på västra sidan om järnvägen, ungefär där det idag ligger en pressbyråkiosk. Stationen revs 1921 i samband med att järnvägen byggdes om. Tidigare gick spåret på västra sidan om Sagsjön, där var det sankt och bottenlöst, så att ett lok med förare och allt gick ner och sjönk. Loket med förare ligger kvar i djupet än idag. Efter denna händelse byggdes järnvägen rakt över Sagsjön. Fyllnadssten bröt man där Makadambolaget ligger idag och det är därför Makadambolaget har hamnat där. Det byggdes också en ny järnvägsstation samma år (1921).
Nässjö-Oskarshamns järnväg NOJ Lok 1 "Hultenheim" efter pannexplosion i Eksjö den 8 april 1902 Olyckan berodde på att en ny blypackning utan hål insatts vid manometern .När trycket ej steg över 4/5 kg/cm ? vilket manometern visade på grind av en pora i blypackningen belastades säkerhetsventilerna och eldades tills explosionen intraffade. Maskiningeniören Carl Magnus Sand fick båda benen avslagna en annan befattningshavare bröt båda armarna andra skadades av glasskärvor och hett vatten men ingen dödades.Enligt berttelse av en närvarande putsare år 1946 då denne var 84 år gammal
Två avfotograferade foton. Bilden av barnet föreställer samma person som på bild 3, alltså Anna Augusta Emilia Molin som barn. Eftersom hon här är 2-3 år gammal bör den ursprungliga bilden vara tagen 1887 eller 1888. Den vuxna kvinnan föreställer Emilias mor Augusta Sofia Zetterlund, senare gift Johansson. Född 31/1 1865 i Viby. Dotter till Per August Zetterlund (bytt namn från Larsson) och Anna Sofia Persdotter. Gift 29/4 1899 med Henning Herman Konstantin Johansson. Augusta dog 12/3 1944. Hennes död blev dramatisk och omskriven i en lokal tidning, okänt vilken. Följande är text från ett tidningsklipp: "Åldrig kvinna gasförgiftat till döds i Örebro. Låg medvetslös när man bröt sig in i lägenheten. En 79-årig kvinna, Augusta Johansson, boende på Eklundavägen 22 i Örebro, blev på söndagsmorgonen utsatt för en gasförgiftningsolycka, som ändade hennes liv. Grannarna märkte vid 9-tiden att det luktade gas från den gamlas lägenhet och när man bröt sig in fann man henne liggande medvetslös. Gaskranen till en låga stod något öppen och det föreföll som den omkomna varit i färd med att koka kaffe och därvid icke uppmärksammat att gaskranen var öppen sedan lågan slocknat. Polisen alarmerades och ambulans tillkallades. Den skadade fördes till lasarettet, men läkaren kunde konstatera att den gamla icke hade krafter att överleva förgiftningen och senare på söndagen avled hon." Se även bilderna: 2003:47:1-19.
Götgatan. En konstapel bevakar en bosättningsaffär vars skyltfönster krossats av sovjetiska bomber som fällts över Stockholm och Strängnäs.
Ett ovanligt montage från O. F. Kuylenstiernas fotateljé i Jönköping. Den porträtterade är Henrik Tisell, född på Medhamra i Östergötland 1835 som son till Henric August Tisell och makan Eva Beata Gustava Vult von Steijern. Under åren 1854 till 1885 var han i tjänst vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Henrik Tisell var en de östgötska befäl som 1864 deltog aktiv i dansk tjänst mot Tyskland, där han bland annat bevistade de för krigets utfall så betydelsefulla striderna vid Dybböl. För detta tilldelades han Dannebrogordern. Från 1869 var han gift med Emma Johanna Sofia Mitander och makarna arrenderade Annelunds gård i Hov. Äktenskapet blev emellertid kort. Redan vid 28 års ålder avled makan och efterlämnade Tisell med parets tre barn. Han drev vidare gården som ogift fram till år 1887, då han bröt upp för ny tillvaro i Nyköping.
Porträtt av trafikdirektör Adolf Valentin Sjöstedt. Född i Skara 1833 inflyttade han till Linköping vid årsskiftet 1874-75. Med sig hade han sonen Erik Valentin från ett kortvarigt äktenskap som fått sitt slut när makan avlidit kort efter sonens födelse. I förstone bodde Sjöstedt med sonen i Linköpings stationshus men flyttade till en våning på Kungsgatan i samband med nytt äktenskap 1883. Hans andra hustru hette Elin Anna Maria Boman och var bördig från Södertälje. Året därpå föddes deras gemensamma dotter Gunhild och efterhand flyttade familjen till ny bostad i hörnet av Drottninggatan och Repslagaregatan. Senhösten år 1898 bröt de upp från Linköping för ny tillvaro i Stockholm. Sjöstedt avled den 14 maj 1908. Han var då skriven i Solna.
Porträtt av Christian August Ekeborgh, tidigare Tingström. Född i Norrköping 1824 som enda överlevande barn till bagaren Per Tingström och hustrun Christina Catharina Ringman. Christian August håg stod till en kyrkliga yrkesbana och efter examen 1847 prästvigdes han samma år. Efter kyrklig tjänst i Västra Eneby och Krokek bröt han 1856 upp för delvis nya uppdrag i Kisa som pastorsadjunkt vid sidan av lärare i ortens skola. Dessförinnan hade han gift sig och tillsammans med hustrun Josephine Laurette Öhman hittills välsignats tre söner, varav två överlevt. År 1861 var familjen åter i Norrköping där Ekeborgh erhållit tjänsten som stadskomminister. Efter tiotalet år erbjöds han funktionen som kyrkoherde i Östra Eneby och år 1882 kunde han kröna sitt kall genom biskopens val av honom till kontraktsprost. Som änkling från 1895 gifte han fyllda 72 om sig med den 43 år yngre Anna Amalia Hagberg. Äktenskapet blev barnlöst och upplöstes med Ekeborghs död i midsommartid 1906.
Porträtt av Carl Johan Ajaxson. Född i Västra Ny kom han att föra ett ambulerande liv. I sin ungdom tjänade han som betjänt vid greve Schwerins gods söder om Norrköping. Från 1845 var han vaktmästare vid Ljungstedtska skolan i Linköping, för att från 1848 bli källarmästare i Vikingstad. I mitten av 1850-talet bröt han upp för ny tillvaro i Vårdsberg. Efter ett tiotal år flyttade han åter till Linköping och innehade titlar som källarmästare, hamnfogde och handlare. Från 1873 är han istället knuten till Hallstad fabrik utanför Rimforsa. Hans sista hemvist blev i Västra Eneby där han från 1884 var hamnfogde vid lastageplatsen vid Hovby. Från 1846 var han gift med Anna Charlotta Sandberg.
Flickan Johanna "Hanna" Wezén i linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Året är 1877 och hon var vid tillfället 11 år. Hon föddes i en trillingskara 1865 som dotter till dåvarande komminister Carl Magnus Wezén och makan Maria Charlotta Theodora Cnattingius. Från år 1878 var familjen bosatt i Västra Husby, där fader blivit kyrkoherde. Sitt vuxna liv valde Johanna att leva som så kallad hemmadotter. För hennes del varade beslutet i 63 år, inräknat barnaåren. När fadern som änkling gick bort 1928 tilläts hon bo kvar i prästgården. Först 1932 bröt hon upp för ny tillvaro i Linköping. I den nya hemstaden var hon i förstone inneboende hos en äldre syster som blivit änka. När systern gick bort 1948 flyttade hon på till sitt första egna hem. Hon skulle samma år fylla 83 år.
Gumman Mellbins stuga. Vinkelladugård och stuga sammanbyggda. "Mellbinsa" var en riktig krutgumma. En gång råkade hon bryta av lårbenet och kom till lasarettet. Efter åtta dagar ville gumman hem, och då underläkaren sökte klargöra för henne nödvändigheten av vila, genmälte hon: "Ja dä får ja säja, så dålia doktorer, som di har nu i Falköping, dä har di väl aldri haft, som ente på ena sånn ti kan plåcka ihop en gammel käring. Hadde ja vart hemma nu, hadde ja allt vart frisker". Doktorn drog sina tvivelsmål "Å, säj ente dä, när ja å Klasa-Kari va ihop å sloss så bröt ho tummen å- m -me- men ja vira om en stor fläskasvål å ätter åtte daer va vi ihop igen." Allt nog, doktorn blev så intresserad av den frispråkiga gumman, att han på sommaren flera gånger reste ut för att hälsa på henne. Hon dog vid 90 års ålder.
Porträtt av Clara Neuwijk. Dotter till kyrkoherde Johan Neuwijk och hustrun Clara Gustava Pontin. Född i Tidersrum 1807 under faderns tjänst där som prästman. Familjen flyttade till Ulrika församling 1809 och vidare till Vena församling i Kalmar län. Som vuxen kom Clara att gifta sig med Claes Törnquist, vid tiden kyrkoherde i Vist församling. Från 1834 var familjen genom makens kyrkoherdetjänst bosatt i Järeda församling och på samma villkor från 1853 i Frödinge. År 1869 bröt makarna upp från Frödinge och flyttade till Vikingstad, där maken fötts 70 år dessförinnan. I Vikingstad tjänstgjorde han som kyrkoherde till en imponerande ålder av 87 år. Efter makens frånfälle flyttade Clara åter till Järeda. Hon avled där i januari månad 1893 av ålderdomssvaghet.
Porträtt av komminster Filip Kindmark. Född i Yxnerum 1819 där även fadern var i kyrklig tjänst som komminister. Kindmarks yrkesbana är för uppgiften komplicerad att följa men klart står att han inflyttade 1847 till Säby församling för tjänst som adjunkt. Från år 1855 tjänstgjorde han som vice pastor i Kvillinge och mötte rimligtvis där sin blivande hustru i Johanna Olofsson. Efter samma tjänst i Tåby en tid förenades paret i Gladhammars församling där Kindmark erbjudits tjänsten som socknens komminister. Vid tiden för bilden hade Kindmark varit komminister i Ledberg sedan 1863. Här skulle han bli kvar till 1876 då han bröt upp med sin familj för samma tjänst i Appuna. Tiden där blev emellertid kort. Han avled i maj månad 1877, ganska precis efter ett år av liv och verksamhet.
Enligt påskrift porträtt av fröken Anna Wiström, Öjebro. Tolkat vara Anna Wiström, född i Öjebro backekvarn 1844 som dotter till byggmästare Gustaf Wiström och dennes maka Brita Lisa Svensdotter. Här porträtterad något av 1860-talets år. Hennes mor avled redan 1855 och lämnade maken ensam med sju barn. Trots vad som var brukligt gifte han inte om sig utan tycks ha klarat föräldraskapet utan hustru eller med hjälp av varken stadigvarande hushållerska eller ens piga. Åren gick till synes sin gilla gång för familjen. Först i november månad 1869 bröt Anna upp för att flytta till Lommaryd i Jönköpings län, där hon som mamsell kom att ingå i kyrkoherdeparet Wiströms hushåll, rimligtvis släktingar till Anna. Efter ett år i Linköping var hon tillbaka i Öjebro lagom till årskiftet 1976/77. Fortfarande som mamsell men nu hos en äldre syster och hennes make i Solbergakvarnen. Ännu en lång period löper i Annas liv utan att källorna anger något anmärkningsvärt, förutom en kort notis om att hon vistas i Ramstorp i Bjälbo utan att vara skriven i socknen. En förklaring kommer 1895, då hon verkligen skriver sig i Bjälbo och tar tjänst, eller troligtvis fortsätter sitt arbete, som hushållerska hos hemmansägare Adolf Fritz Peterstrand i Ramstorps västergård. Denne var sedan en tid änkling men även till åren kommen för lantbruksarbete. År 1902 sålde han därför gården och bröt upp för ett mindre ansträngt liv i Skänninge. En hushållerska ansåg han sig alltjämt behöva så Anna flyttade med. I stadens gård nummer 10 framlevde de vidare till Annas bortgång den 17 mars 1913.
Porträtt av vem som tolkas vara vinhandlaren och källarmästaren Carl Anders Åberg. Född i Norrköping 1822 och där uppvuxen i en krögarfamilj kom han till Linköping år 1840 för tjänst som kypare vid broderns utskänkningsställe invid Storgatan nära Stora torget. I mars månad 1847 bröt han upp för ny roll som egen källarmästare i Örebro. Där blev han kvar till 1856 för att nämnda år återvända till Linköping. Skälet var att brodern dött och det torde bestämts att Carl Anders skulle ta över etablissemanget. Så skedde och därefter följde enligt källorna en räcka år med till synes stabil verksamhet. Även källarmästarens privata liv verkar ytligt sett stabilt, ensam som han bodde i sin våning över restaurangen. Men hösten 1861 hade en piga som tjänade hos källarmästare Gustaf Sjöberg blivit med barn. Hon hette Ida Wilander och i juni månad följande år nedkom hon med en oäkta dotter, som även hon fick namnet Ida. Efter att ha bott på ett otal adresser inom loppet av några år blev hon under 1870 piga hos Carl Anders. Deras mellanhavanden utvecklades och sensommaren 1872 sammanvigdes de. Om inte förr, skulle man kunna säga, emedan Carl Anders i sammanhanget erkände faderskapet till hustrun Idas dotter Ida. Den lilla familjen fick knappa tio år tillsammans innan den åldrige källarmästaren avled i sviterna av lunginflammation.
Axel Fredrik Österberg föddes i Sund socken under enkla förhållanden och faderslös redan som barn. Dessutom den enda av syskonen som överlevde barnaåren. I detta öde sökte modern möjligen bättre utsikter annorstädes och bröt upp från Ydre för ny tillvaro i Linköping. Där, med endast ett barn att föda, uppstod möjlighet för Axel Fredrik att studera. Från mitten av 1890-talet bär han titeln folkskollärare och innehade rimligen tjänst i den nya hemstaden. År 1901 flyttade han till Tåby på Vikbolandet för bostad och arbete i socknens skolhus. Under åren 1906-08 var han, som källorna anger, tidningsman i Söderköping. Vad det i detalj innebar för honom lämnas för denna beskrivning därhän, men under sistnämnda år var han tillbaka i katedern som lärare, nu i Rejmyre. Samma år gifte han sig med Hedvig Maria Blidberg, bördig från Tåby. Förstfödda barnet nedkom 1909 och året därpå flyttade den lilla familjen till Varberg, där makarna välsignades med ytterligare tre barn. Axel Fredrik avled i juli månad 1936. Hans maka kom att överleva honom i över 30 år.
Prosten Christian Stenhammar blickar myndigt mot oss från en helt annan tid. Född 1783 har han levt ett långt liv som nu går mot sitt slut redan före avskaffandet av ståndsriksdagen, vatten och brödstraff, svenska kolonier och annat som känns väldigt avlägset. Han beskrivs varit spränglärd tillika stockkonservativ. Som stöd för hans intellektuella läggning kan listas hans utnämning till teologie doktor och docent i fysik, medlemskap i Vetenskapsakademien, representantskap vid riksdagen och skriftställare inom så skilda ämnen som historia, politik, geografi, fysik, zoologi och botanik. Som exempel på hans samhällsbevarande önskan som politiker kan hans reformkritik mot lika arvsrätt och avskaffandet av kroppsstraff nämnas. Han växte upp i Västra Eds kyrkoherdeboställe som näst yngst av faderns 14 barn. Efter gymnasiestudier i Linköping skrev han i februari månad 1801 in sig vid Uppsala universitet vilket bland annat kom att leda till hans nämnda docentur i fysik. Från 1811 var han anställd som adjunkt och sedermera lektor och rektor vid Linköpings gymnasium. Parallellt var han även så kallad prebendekyrkoherde i Törnevalla. År 1830 bröt han upp från tjänsten i Linköping, som han ansåg ha "förslöat tanke och kraft" för att istället slå sig ned som kyrkoherde i Häradshammar på Vikbolandet. Där kom han vid sidan av rikspolitiken och botaniska resor bli kvar som nitisk församlingspräst livet ut.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.