I byn Kutan, Eski-Mosul i norra Irak bakar en kvinna bröd i den traditionella ugnen, en så kallad "tanour" år 1984
Från 299 kr
Två olika förslag: 1. Åkatorpa töser bakar till auktion. 2. Bakning till auktion å Rådene Herrgård, arrendatorsfrun Vendla Jonsson vid äggkorgen, samt systrarna Kristin Olsson vid tråget och Tekla Jonsson vid bordet.
Interiör från köket på det nya ålderdomshemmet, Strömsborg. Tre kvinnor i arbete. Till vänster står Olga Larsson och bakar sockerkakor. Anna-Lisa Söderberg skymtar bakom hushållsmaskinen. Margit Wirzelius rör om i grytan.
Brödbakning vid Jäders bruk. Två kvinnor i en bakstuga/bagarbod. En kvinna håller i en brödspade. Möjligen bakar de knäckebröd. Vid det ena fönstret finns ett bakbord med brödkavel, mjölpåse, bunke och brödkavel.
Brödbakning vid Jäders bruk. Två kvinnor vid en bakugn i en bakstuga/bagarbod. En kvinna håller i en brödspade. Möjligen bakar de knäckebröd. Vid det ena fönstret finns ett bakbord med brödkavel, mjölpåse, bunke och brödkavel.
Granet, Hinneryds socken, Småland. Loftstuga från täppan. Stugans lägre del är täckt med brädor och s k bakar (ytor eller utrännare). Den högre delen är täckt med spån. Troligen har även den lägre delen tidigare varit spåntäckt, men taket har förmodligen tätats med spillvirket från en såg när spånorna tjänat ut.
Växbo: Smeden Lars Ahlin, änkeman vorden, uppförde åt sig på sin ålders dar en bostad, väl den egendomligaste som funnits i Växbo. Den byggdes delvis ute i ån, strax nedanför Schönningssågen, av bakar från sågen. Den hade bara ett rum, på en gång smedja och bostad. Då man kom in i stugan-smedjan hade man smideshärden med sitt smidesstäd strax till vänster om dörren.
"Spingeri" Ur utvalt virke bland bakar och svallar (från 3":s plank) utsågades 1":s råmaterial. Själva arbetet med utsågningen kallades "att svalla" och det utsågade ämnet "spinge". Detta sattes sedan i händerna på sågspingare eller handspingare. Den senare var försedd med en specialkniv, gjord av ett ramsågblad. Först spingade man av ämnet så man fick det efter "växtrera", sedan spingade man vidare efter måttet, att det skulle bli 4 st 1 tum. I synnerhet granet blev blankt och fint. Längder: 3 fot, 4 fot, 4 1/2 fot. 365 löpfot per bunt. Efter spingningen torkades latsen i fjärdedels buntar
Edet. Troligen 1925-26. "Spingeri" (norska ?). 1. Knut Persson 2. Nils Mellgren (son till nr 3) 3. Karl August Mellgren 4. Karl August Mellgren (son) 5. Algot Fransson, Grönehög 6. Einar Mellgren (son till nr 3) Ur utvalt virke bland bakar och svallar (från 3":s plank) utsågades 1":s råmaterial. Själva arbetet med utsågningen kallades att "svalla" och det utsågade ämnet "spinge". Detta sattes sedan i händerna på sågspingare eller handspingare. Den senare var försedd med en specialkniv, gjord av ett ramsågsblad. Först spingade man av ämnet så man fick det efter "växtrera", sedan spingade man vidare efter måttet, att det skulle bli 4 st 1 tum. I synnerhet granet blev blankt och fint. Längder: 3 fot, 4 fot, 4 1/2 fot. 365 löpfot per bunt. Efter spingningen torkades latsen i fjärdedels buntar
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.