Arbetsstycke i skeppsbryggeri pressen 750 ton
Från 299 kr
Jordbruksredskap. 20 mars 1945. Atsa AB. År 1897 grundades firman AB. Gefle Åkerredskap, firmanamnet ändrades till Atsa AB år 1931. Bolagets tillverkningar utgörs av lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, radsåningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkas dragpressningsarbeten,. Tillverkningarna gå en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Tillverkning av räfsa. 18 mars 1945. Atsa AB.År 1897 grundades firman AB. Gefle Åkerredskap, firmanamnet ändrades år 1931 till Atsa AB. Bolagets tillverkning utgörs av lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, radsåningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkades dragpressningsarbeten,. Tillverkningarna gick till en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Frökärra. 5 februari 1945. Atsa AB, Skutskärsgatan 6, Gävle. År 1897 grundades firman AB. Gefle Åkerredskap, ändrades år 1931 till Atsa AB. Bolaget tillverkade lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, radsåningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkas dragpressningsarbeten,. Tillverkningarna gå till en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Jordbruksföremål. 5 februari 1945. Atsa AB, Skutskärsgatan 6, Gävle. År 1897 grundades firman AB. Gefle Åkerredskap, ändrades år 1931 till Atsa AB. Bolaget tillverkade lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, radsåningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkas dragpressningsarbeten,. Tillverkningarna gå till en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Spenkopp. 4 maj 1945. År 1897 grundades firman A.-B. Gefle Åkerredskap, År 1931 ändrades firmanamn till Atsa AB. Bolagets tillverkningar utgöras av lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, såningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkas dragpressningsarbeten. Tillverkningarna gå till en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Delar till frökärra. Mars 1945. Atsa AB. År 1897 grundades firman A.-B. Gefle Åkerredska, vilket firmanamn år 1931 ändrades till Atsa AB. Bolagets tillverkningar utgöras av lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, radsåningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkas dragpressningsarbeten,. Tillverkningarna gå till en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Delar till frökärra. Mars 1945. Atsa AB. År 1897 grundades firman AB. Gefle Åkerredskap, firmanamnet ändrades till Atsa AB år 1931. Bolagets tillverkningar utgöras av lantbruksmaskiner med mjölkningsmaskiner, separatorer, radsåningsmaskiner och hästräfsor som specialitet. Vidare tillverkas dragpressningsarbeten,. Tillverkningarna gå till en del i export. Arbetsstyrkan uppgår till ca 30 man.
Arbetsstyrkan på Varbergs Mekaniska Verkstad år 1916. Männen samlade i olika typer av arbetskläder utanför en av byggnaderna. Fyra av dem sitter på en bänk framför övriga. "Stående fr v: Löfkvist, smed, Gustaf Tingberg eller Vik, Eklund eller Viklund, okänd, Karl Holmqvist, Kastberg, Karl Gustavsson, okänd, Karl Johansson, Harry Carlsson, Bohlin, Gustav Andersson (?), Ing Sand. Sittande fr v Severin Svensson, Deren (?) Bengtsson, Johansson, Gustav Bengtsson 'Olas Gustav'."
Nedläggning av kloakledning 1921 - 1922. Den aktuella kloaken rann dels mot Hulesjön dels mot Torbjörntorp. Det beslöts att en kloakledning skulle byggas. Arbetet utfördes som nödhjälpsarbete åren 1921-22. Arbetsstyrkan uppgick till mellan 25 och 30 man. De flesta kom från andra orter. Många arbetslösa stenhuggare från Bohuslän deltog liksom gjuteriarbetare från Köpings Mekaniska Verkstad. Den enda "maskinella" utrustning som fanns till hjälp var en stubbrytare och en kran. Diket grävdes 5 meter djupt. Som draghjälp hade man stenkärror och två hästar. Ledningsdragningen gick från undergången vid snickerifabriken - under järnvägen - till Mössebergsgatan - Nils Ericsonsgatan mot Norra undergången.
Gruva i Västerrönninge, 1880-talet. Huset till vänster på bilden är södersidan av Västerrönningen 9.Har flyttats ett par meter åt söder ( närmare kameran). Gruvdriften pågick endast några få år. Påstods vara en guldgruva men guld fann man aldrig. Däremot påträffades långa "glasstavar" (kristall ? ) vilket gjorde att någon utomstående person finanserade brytningen. Flickan längst till vänster Stina Vedin (?) Flickan i mitten Stina Nyströn (?) som var dotter till Olle Nyström. Sittande till vänster Lindén (?) Längst till höger Olle Nyström som startade gruvföretaget Olle Nyströms farbror var arbetsledare. Troligen mannen med repet Olle Nyström, son till Olle N. och Kalle Lund, båda 15-åriga är pojkarna på bilden. En person med namnet Berglund skall även finnas med på bilden. En del av arbetsstyrkan skall ha varit "utsocknes" dvs. ej Oppala-bor.
Arbetsstyrkan vid Haglunds 1912 eller 1913. Det är idel Falköpingsbor på bilden, alla anställda vid Haglunds. Bilden är tagen vid fabrikens baksida och den måste vara tagen efter 1911, eftersom det var detta år som den stora skorstenen byggdes. Namnen på personer i rad 2, på de utlagda lådorna sittande fr.höger.1 bokförare Harry Kronvall, 2 kassör Hilmer Widqvist, bosatt i Örebro sedan 1918. 3 representant Rudolf Melin, 4 representant Olle Haglund, 5 fabrikör Svante Haglund, 6 disponent Josef Haglund, 7 kontorist Arvid Jakobson, 8 kontorist Ragnar Karlsson, 9 kontorist Erik Lundin, 10 kontorist Mårten Haglund, 11 reparatör Carl ? Göthberg. Nummer fem från höger i andra raden är chefen själv, fabrikör Svante Haglund och i denna rad finns också hattprydda sönerna Sven, Josef och Mårten. Längst till höger i denna rad sitter kontoristen Kronvall. Mannen med mustach i bildens mitt kallades Ost-Olle.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.