Ungdomsporträtt av Hilma Ydén. Född i Skänninge 1845 som dotter till läraren och organisten Nils Petter Ydén och makan Christina Wilhelmina Carlheim. I vuxen ålder flyttade Hilma till Kisa och vidare till Norrtälje tills hon år 1874 slog sig ned i Motala. Där gifte hon sig efter några år med tobakshandlaren Johan Oskar Waldemar Thamsten. Deras äktenskap blev barnlöst och nådde sin ände när maken avled 1918. Hilma levde vidare som änka i närmare tio år.
Från 299 kr
Flickporträtt av Wendla Movik. Född och döpt i Linköping som oäkta dotter till Anna Julia Mathilda Carlsdotter, som vid tiden tjänade som piga i Övre Mälingsbo i Åtvids socken. Wendlas öde gav henne en social resa som startade när hon som liten adopterades av den ogifte kontorschefen och brukskassören vid Åtvidabergs kopparverk, Werner Movik. Fyllda 25 år kom hon att ingå äktenskap med provinsialläkaren Richard Henrik Albert Gyllencreutz.
Enligt påskrift porträtt av Jonas Samuelsson. Född 1815 i Åby, Kalmar län som son till torpare Samuel Samuelsson och Anna Lotta Knutsson. I hans första äktenskap med Stina Maja Larsdotter, med vilken han fick fyra barn, levde familjen en tid i Trehörna socken, Östergötlands län. Blev änkling 1864 och gifte 1873 om sig med Lovisa Sofia Olsdotter. Far till länsträdgårdsmästare Gustaf Georg Lindén. Han avled i Stockholm klockan 5 på eftermiddagen den 17 maj 1902.
Porträtt av Gustaf Hermansson Sabelfelt. Äldste son till sjöofficeren Herman Sabelfelt och hustrun Gustava von Hermansson. Efter examen vid krigsskolan 1886 inledde han militär karriär vid Svea artilleriregemente Från 1889 gift med Gabriella Adlercreutz, från vilken han skildes 1902. Äktenskapet välsignades med barnen Nils (född 1890) och Alice (född 1900). År 1919 omgift med Renée Winifred Mc Connel. Även detta äktenskap kom att upplösas. Paret skildes 1929 utan att ha fått några barn.
Lördagen den 14 juni 1919 sammanvigdes Anton Samuelsson med sin unga hustru Frida Charlotta. Anton har redan varit gift, men blivit änkling 1914. Hans första äktenskap var barnlöst, men makarna hade tagit till sig barnhusbarnet Margareta Elisabet Eriksson, född i Stockholm 1912. Hans nybliva fru är bördig från Ingatorp och har vid tiden precis fyllt 26 år. Här ses makarna med släkten framför gården i Klockarp där Anton är arrendator.
Sörmländska Hedenlunda omkring 1890. Vackert belägen invid Hedenlundasjön söder om Flen. Huvudbyggnad med flyglar uppfördes vid 1750-talet och har behållit sin ursprungliga karaktär in i vår tid. Att fotografiet återfinns i generalmajor Fritz Lovéns kvarlämnade fotosamling förklaras av dåvarande ägares släktskap med Lovéns hustru Louise von Rosen. Hennes bror, Fredrik von Rosen, hade genom sitt äktenskap med Maria Adelswärd blivit huvudman över godset. Maria hade redan som sexåring ärvt egendomen genom fadern friherre Seth Adelswärd.
Billstenska eller Engströmska gården i Söderköping under rivning. Gathuset var uppfört omkring 1830 genom handelsman Johan Billstens försorg. Gården kom vidare att gå över i konsul Erik Algott Leonard Engströms ägo genom sitt äktenskap med Billstens dotter Hedvig Charlotta. Fotografiet är en del av en dokumentation som Östergötlands museum lät genomföra 1951-52. Upplysningsvis kan nämnas att den främre skorstenen kom att rasa under det följande rivningsarbetet, varvid två arbetare avled.
Efter ankomsten till Jönköping 1929 var det några av svenskbyborna som ingick äktenskap. Bland annat Gustav Andreasson Kntas (f 1901) och Kristina Edvardsdotter Utas (f 1903). De reste senare tillbaka till Ryssland. Gustav "bliev borta" och där stod Kristina ensam med sonen Nils Otto. Hon gifte om sig med Hugo Herman Lauenstein. Via Karelen kom de till Sverige den 30 maj 1936. Då bar Kristina deras tvillingar Astrid och Nils på armen.
Efter ankomsten till Jönköping 1929 var det några av svenskbyborna som ingick äktenskap. Bland annat Gustav Andreasson Knutas (f 1901) och Kristina Edvardsdotter Utas (f 1903). De reste senare tillbaka till Ryssland. Gustav "bliev borta" och där stod Kristina ensam med sonen Nils Otto. Hon gifte om sig med Hugo Herman Lauenstein. Via Karelen kom de till Sverige den 30 maj 1936. Då bar Kristina deras tvillingar Astrid och Nils på armen.
Ett brudpar med gäster utanför kasernen på Ryhov. Efter ankomsten till Jönköping 1929 var det några av svenskbyborna som ingick äktenskap. Ena paret i ett dubbelbröllop var Gustav Johansson Albers och Lydia Andreasdotter Annas, (på bilden) det andra var Gustav Andreasson Knutas (f 1901) och Kristina Edvardsdotter Utas (f 1903). De vigdes den 3:e september 1929 av sin egen pastor Kristoffer Hoas i stora matsalen på förläggningen. Båda paren återvände senare till Ryssland.
Porträtt av Carl Arvedsson. Vid tiden för bilden kamrer i Hypoteksföreningen i Linköping. Dessförinnan hade hans examen i ekonomi givit honom anställningar som bokhållare vid Stjärnfors bruk i Västmanland samt vid bruken Storfors och Jonsbol i Värmland. År 1855 inflyttade han till Linköping och var då sedan en tid gift med Joahanna Carolina Fagergren, bördig från Knistad i Örebro län och deras äktenskap hade då givit dem två söner. Sedermera blev Arvedson kamrer vid Östergötlands enskilda bank.
Porträtt av överingenjör Arvid Hjortzberg. Bördig från Stockholm inflyttade han av oklar anledning till Linköping år 1880. Med honom följde de åtta barn som han under två äktenskap hade tillsammans med Marie Henriette Lyon. Paret bar den för tiden uppseendeväckande sällsamheten att ha varit gifta med varandra två gånger men även låtit upplösa bägge äktenskapen. Arvid Hjortzberg var upplysningsvis far till konstnären Olle Hjortzberg och farfar till arkitekten Folke Hjortzberg.
Den från värmländska Visnum bördige Hugo Wänerman inflyttade till Linköping 1887. Det främsta skälet torde varit erbjudande om tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Han skulle i dagarna för den nya tjänsten fylla 35 år och enligt källorna var det hans första akademiska arbete efter den examen han avlagt i Uppsala nästan 15 år dessförinnan. Orsakerna till detta, som här inte är platsen att närmare gå in på, förklaras rimligen av annan utkomst som dittills varit honom till belåtenhet. Även hans vidare väg mot äktenskap var maklig, men på årets sista dag år 1900 kom det att ske i Asby kyrka. Bruden, Karolina Fredrika Du Rietz från Tångby, hade även hon väntat, fyllt 50, men giftemålet var uppenbarligen ändå förhastat, ty redan året därpå upplöste de äktenskapet utan att ha varit skrivna på gemensam adress. Ny möjlighet för Wärnerman att knyta hymnens band uppstod i änkefru Paulina Bengtssons plötsliga uppenbarelse i deras gemensamma grannskap i Linköping. I februari månad 1905 hade hon från Stockholm kommit till staden, och följande år stod vigsel mellan dem. Paulina var till åldern yngre men likväl bortom möjlighet för fler barn än sina bägge söner från ett tidigare äktenskap. Dessa var vid tiden emellertid tonåringar och snart utflugna. Makarna Wärnerman bodde i förstone invid Stora torget men flyttade i början av 1910-talet till ett då nyligen uppfört bostadshus i hörnet av Drottninggatan-Hamngatan. Deras äktenskap varade till Hugo Wänermans död den 12 juli 1923.
Makarna August Larsson och Karolina Johansdotter i Attarp. Bördig från Södra Vi hade August redan i ungdomen kommit till Svinhult. År 1880 dristade han sig att köpa ett litet hemman i byn Skeppshult. Makan Karolina var för sin del född och uppvuxen i Ingatorp och hade installerat sig i Augusts hemman efter att de ingått äktenskap 1883. Tio år och fyra barn senare köpte makarna en större del i Attarps rusthåll, dit fotografiet tagit oss. Här sitter de i grönskan på ålderns höst och kan enligt vad källorna berättar se tillbaka på ett lyckligt bondeliv.
Enligt påskrift porträtt av guldsmeden Sörling i Linköping. Tolkat föreställa Anton Julius Söhrling. Född i Linköping 1826 som son till guldsmeden Emanuel Söhrling och dennes maka Juliana Wilhelmina Wetterberg. Fadern drev tillsammans med Carl Magnus Barkander firma Barkander & Söhrling i Linköping, vilken Anton Julius övertog år 1857 och fortsatte stämpla i eget namn i Linköping tills han flyttade till Stockholm 1872. Dessförinnan hade han bland annat hunnit med ett kort äktenskap och ett lika kort faderskap. Makan Christina Jacobina Stenborg avled 1857 av lungsot efter knappa två års gifte, blott 27 år gammal, och parets enda barn avled vid tre års ålder år 1860.
Porträtt av Anna Ekeman. Född på Styvinge gård i Vist socken som dotter till regementsskrivaren vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping, Carl Abraham Ekeman och dennes maka Anna Sophia Salander. Från 1850 var föräldrarna ägare av Odensfors säteri i Vreta Kloster. År 1874 ingick hon äktenskap med Thure Fredrik Baltzar Lybeck. Makarna bosatte sig på Össby storgård i Gårdeby. Från 1883 arrenderade makarna Björnsnäs gård i Kvillinge socken norr om Norrköping, för att våren 1897 förvärva Annas barndomshem Odensfors. Efter makens bortgång 1905 flyttade Anna till Linköping och levde där som änka tills döden inföll 1926.
Familjen Reuterswärd med gäster samlade för fotografering på trappan till Västanå i Borensberg. Foto 1893 eller möjligen 1894. Familjen Reuterswärd hade fast adress i Linköping och disponerade Västanå vid tiden som sommarbostad. Makarna Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson är paret som sitter på var sin sida om en äldre släkting, möjligtvis Wilhelms mor. Ovan gruppen står Wilhelm Reuterswärds dotter Augusta från hans första äktenskap vid sidan av makarnas gemensamma dotter Elin. På trappsteget sitter paret Reuterswärds yngsta barn Eva och Kristina. Längst till vänster respektive höger står familjens vänner överstelöjtnant Fabian Vilhelm af Ekenstam och kapten Hjalmar Ekström.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.