Nygatan 31, Linköping
Från 299 kr
Vy över de nybyggda trähusen längs Jacob Trahnsgatan. I bakgrunden syns Tändsticksfabriken (grundad 1874, nedlagd 1938) i kv. Herrnhut.
Sammansättning av Stortorget den 15 februari 1971 Kjellberg och Broman, Stadsarkitektkontoret, Gävle.
Follingegatan i Skänninge 1951. Vy från gatans norra ände med blick söderut. Närmast till vänster Östgöta Enskilda Banks kontor med entré mot Västra Kyrkogatan.
Under åren 1959-60 revs all äldre bebyggelse mellan Stora torget och Tvärgränd i Skänninge. Lätt att i en eftertid ha synpunkter men i tiden ansågs behovet av affärsverksamhet invid torget överordnad.
En ankommen vy från Linköping som i sin exklusivitet är väl värd att sprida. Den till synes dubbla dateringen i bildens nedre hörn, 1900 och 1903, stämmer båda väl med vad tidens Linköpingsbor såg från Hospitalstorget med blick vänd mot Bokhållaregatan och vidare Stora torget. Bildens vänstra del upptogs ännu av Westmanska gårdens gytter av trähus. Gårdens huvudbyggnad var av förnämare karaktär och låg med fasad mot Stora torget. En del av byggandens tak och gavel ses bortom huset med brutet takfall. Kort efter bildens tillkomst revs all bebyggelse för att ge plats för Centralpalatset, inflyttningsklart 1909. Till höger ses del av Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Urmakare Evert Lundbergs långa verksamhet i huset skulle dock med tiden fördunkla det gamla gårdsnamnet.
År 1924 bjöd på ett sällan skådat vårflöde. Fram mot april drabbades Mellansverige där inte minst Östergötland översvämmades. Händelsen gav upplag för landets vykortsproducenter, som här när Tinnerbäckens flöde genom Linköping nådde kritiska nivåer. Personerna står på spången som förband Tinnerbäckslyckorna med stadens centrala delar, något väster om dagens Hamngata.
Guldsmed Bohlins hus invid Storgatan i Linköping. Namngivet efter juveleraren Einar Bohlin som från 1900-talets början drev guldsmedsaffär i byggnaden. Fastigheten kom vidare att undgå rivning under 1960- och 70-talens omfattande sanering av området. För att ge plats för Storgatans breddning flyttades huset 1967 ett tiotal meter söderut och kom att bli den enda byggnaden i kvarteret Diamanten. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Uppklätt och förväntansfullt i Linköping när staden fick besök av kung Oscar II sommaren 1893. På vägen från järnvägsstationen mot slottet stannade konungen till i Trädgårdsföreningen för en promenad genom parkens lummiga gångar. Fotograf Sohlberg stod i ett fönster till restaurangen och frös ögonblicket kort före händelsen.
Vy över Stora torget i Linköping en tidig vårdag 1926. Byggnaden under uppförande är det så kallade Affärspalatset som efter färdigställande bl.a. skulle komma att inrymma Sydsvenska banken, Café Continental och Ateljé Röding. Bussen till höger gick i trafik mellan stadsdelarna Tannefors och Gottfridsberg.
Gårdsinteriör från kvarteret Byggmästaren i Linköping. I förgrunden Hotell du Nord där hovfotograf Swen Swensson hyrde in sig från 1893 till omkring 1901.
Motiv från Järntorget i Linköping, vy mot sydväst. Trevåningsbyggnaden i bildens mitt ägdes under 1800-talet av två generationer Pihl. Kopparslagare Fredrik Magnus Pihl har givit namn åt gränden Pilens backe som än idag mynnar ut till torget genom bebyggelsen. Den låga byggnaden intill är Skolmästaregården som i äldre tider fungerade som rektorsbostad. Vid tiden för bilden drev K. A. Pettersson Linköpings första cykelverkstad, Östergötland Welociped-Fabrik. Båda gårdarna är nu flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Gårdsinteriör från den så kallade Tornbergska gården i Linköping. Uthuslängan låg utmed Sankt Larsgatan. Den bortre byggnaden med adressen Sankt Larsgatan 30 inrymde vid tiden A. S. Carlssons leksaks- och husgerådsaffär. Gårdens huvudbyggnad låg bakom fotografens placering på adressen Storgatan 38. Vy från nordväst.
Bakgårdsmiljö från Linköping med vy mot norr från den så kallade Wallenbergska gården invid Djurgårdsgatan. Ett gytter av hus med stiftets dom som fond. Närmast betraktaren ses gårdarna S:t Kors 66-67, vilket i modern tid motsvarar Djurgårdsgatan 11-13. Odaterad bild som utifrån kännetecken kan bestämmas till tiden omkring 1905.
Nisbethska huset vid Nygatan 39 i Linköping kan i sin nuvarande prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under renovering 1980.
Djurgårdsgatan 2 i Linköping 1965. Dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning. Byggnaden inrymde bland andra rörelser den för många linköpingsbor klassiska Radio-Caféet. Serveringsstället kom att drivas vidare längre söderut på gatan.
Miljö i Linköping som för sin orientering kräver en numera hög ålder eller en synnerligen god kännedom om stadens äldre uttryck. I blickfånget Repslagaregatan 25 som motsvarar del av dagens affärs- och kontorshus som i sin längd fyller ytan mellan Nygatan och det förra Sparbanks-huset. Vid tiden för bilden, 1963, mötte Göran Dyks gata ännu Repslagaregatan. Notera den sistnämnda gatans smala löp från den öppna ytan och i dess riktning mot Storgatan. Den öppna ytan, då bilparkering, kom förövrigt ge plats för varuhuset Gyllen.
Nedslag från Storgatan i Söderköping 1963. Vy söderut från hörnet av Gamla Skolgatan. Närmast till höger i bilden ses norra delen av Storgatan 4. Snarast betraktaren låg vid tiden Djurbergs dåvarande järnhandel. Företaget är ännu i högsta grad verksamt och klingar välbekant för dagens Söderköpingsbor, dock från ny adress.
Vy längs Storgatan i Söderköping. I blickfånget husraden i kvarteret Kung Johan med Storgatan 1 närmast i bilden.
År 1963 revs all äldre bebyggelse i kvarteret Husaren i Linköping. Här skulle ges plats för stadens nya simhall.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.