LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för börjar

Antal träffar: 9999
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats.
Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. 
Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. 
Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. 
Utsläppet som var problemet, (reningen).

Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).

Från 299 kr

Apoteksmuseet i Hälsohögskolan i Jönköping. Utställningen producerades 1982 av Jönköpings läns museum i samarbete med dåvarande Munksjöskolan. Vid den tiden bedrev Jönköpings läns landsting vårdutbildningar i byggnaden.

Utställningen visar en apoteksinteriör med en typisk apoteksofficin  försäljningslokal - på landsbygden vid sekelskiftet 1900. Inredningen är hämtat från det gamla apoteket i Vrigstad i Småland. Inredningen med inventarier och litteratur skänktes 1968 till Jönköpings läns museum av apotekare Åke Rapp i Sävsjö. En betydande del av samlingen är också skänkt till länsmuseet av apotekare Åke Martin i Jönköping 1982.

Apotekens officiner  försäljningslokaler  var ofta dyrbart inredda. Det gällde framför allt apoteken i de större städerna. På landsbygden var inredningen enklare. Ett fullständigt utrustat apotek skulle vara försett med officin, materialkammare, tinkturkammare, laboratorium och stötkammare samt källare och drogkammare.

I utställningen visas hyllrader med ståndkärl efter ståndkärl i en bestämd ordning, vidare recepturen där många piller och mediciner tillreddes samt hur giftskåpet var märkt och inrett. Officinen var apotekets ansikte utåt. 

Apoteket i Vrigstad öppnades 1845 som filialapotek till Lejonet i Jönköping. 1870 blev det ett självständigt apotek för att 1911 bli medikamentsförråd då apoteket flyttade till Sävsjö. När inredningen i Vrigstad byttes ut i början av 1950-talet skänktes den i sin helhet med ståndkärl och allahanda burkar till Jönköpings läns museum.

Apoteksmuseet i Hälsohögskolan i Jönköping. Utställningen producerades 1982 av Jönköpings läns museum i samarbete med dåvarande Munksjöskolan. Vid den tiden bedrev Jönköpings läns landsting vårdutbildningar i byggnaden. Utställningen visar en apoteksinteriör med en typisk apoteksofficin försäljningslokal - på landsbygden vid sekelskiftet 1900. Inredningen är hämtat från det gamla apoteket i Vrigstad i Småland. Inredningen med inventarier och litteratur skänktes 1968 till Jönköpings läns museum av apotekare Åke Rapp i Sävsjö. En betydande del av samlingen är också skänkt till länsmuseet av apotekare Åke Martin i Jönköping 1982. Apotekens officiner försäljningslokaler var ofta dyrbart inredda. Det gällde framför allt apoteken i de större städerna. På landsbygden var inredningen enklare. Ett fullständigt utrustat apotek skulle vara försett med officin, materialkammare, tinkturkammare, laboratorium och stötkammare samt källare och drogkammare. I utställningen visas hyllrader med ståndkärl efter ståndkärl i en bestämd ordning, vidare recepturen där många piller och mediciner tillreddes samt hur giftskåpet var märkt och inrett. Officinen var apotekets ansikte utåt. Apoteket i Vrigstad öppnades 1845 som filialapotek till Lejonet i Jönköping. 1870 blev det ett självständigt apotek för att 1911 bli medikamentsförråd då apoteket flyttade till Sävsjö. När inredningen i Vrigstad byttes ut i början av 1950-talet skänktes den i sin helhet med ståndkärl och allahanda burkar till Jönköpings läns museum.

Från 299 kr

Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr ,söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834. Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade.

(Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr ,söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834. Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)

Från 299 kr

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår